Vad är näringsbidrag?

Stöd till en näringsidkare för dennas näringsverksamhet

Näringsbidrag är bidrag eller stöd som betalas ut av vissa särskilda rättssubjekt till en näringsidkares näringsverksamhet. Hur näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare ska behandlas regleras i 29 kap. IL. Bestämmelserna behandlar inte bara frågan om något ska beskattas, utan i viss utsträckning också när det ska beskattas. Statligt stöd kan lämnas med eller utan förbehåll om återbetalningsskyldighet. Skattereduktion utgör inte näringsbidrag (29 kap. 2 § tredje stycket IL). Skattereduktioner beskattas inte heller på annan grund, se sidan Diverse intäkter och prop. 2020/21:207 s. 56.

Elstöd och liknande utgör ett näringsbidrag enligt 29 kap. 2 § IL till den del stödet är hänförligt till inkomstslaget näringsverksamhet. Det kan t.ex. vara stöd enligt förordning (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022 (se prop. 2022/23:48 s. 21).

Om elstödet avser både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten ska en fördelning av stödet göras mellan den del som avser den enskilda näringsverksamheten och den privata delen. Fördelningen ska göras utifrån hur stor del av förbrukningen som avser näringsverksamheten. I de fall förutsättningarna för förbrukningen har varit samma historiskt kan uppgifter om tidigare förbrukning tjäna som grund för en fördelning. Har det skett förändringar som har påverkat fördelningen kan dessa behöva beaktas.

Förarbeten till 29 kap. IL finns i prop. 1996/97:12 s. 46 f. och prop. 1999/2000:2 del 2, s. 366 ff.

Förarbeten till reglerna om elcertifikat och utsläppsrätter, kyotoenheter (utsläppsminsknings-enheter och certifierade utsläppsminskningar) och stöd till kreditinstitut finns i prop. 2004/05:33, prop. 2005/06:153 respektive prop. 2008/09:61.

Stöd utan återbetalningsskyldighet från vissa utbetalare

Med näringsbidrag menas stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för dennas näringsverksamhet av någon av dem som anges i 29 kap. 2 § IL:

• staten
• Europeiska unionen
• Europeiska atomenergigemenskapen
• regioner
• kommuner
• juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§
• allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
• europeisk gruppering för territoriellt samarbete.

Enligt Skatteverket ska ekonomiskt stöd till anordnare av sysselsättningsplats i fas tre behandlas som näringsbidrag om det betalas ut till en skattskyldig näringsidkare.

Med näringsbidrag avses enligt 29 kap. 2 § andra stycket IL också stöd som under vissa förutsättningar lämnas i form av

• elcertifikat
• utsläppsrätter
• utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
• stöd enligt lagen om resolution, stöd enligt lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden eller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter.

Elcertifikat

Elcertifikat är ett stöd som lämnas till skattskyldiga som har en sådan anläggning som berättigar den skattskyldiga att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2003:113) om elcertifikat (17 kap. 22 a § 1 IL).

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter räknas som näringsbidrag för skattskyldiga som driver en sådan verksamhet som berättigar till tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (17 kap. 22 b § första stycket IL).

Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar

Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar räknas som näringsbidrag för skattskyldiga som har tilldelats utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (s.k. kyotoenheter) som påminner om utsläppsrätter (17 kap. 22 b § andra stycket 1 IL).

Stöd enligt lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden m,fl.

Stöd enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden, stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution samt lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter räknas som näringsbidrag, om stödet inte redovisas som en skuld i räkenskaperna eller avser betalning för nyemitterade aktier eller egna aktier (29 kap. 2 § IL).

Stöd förenat med viss återbetalningsskyldighet

Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses även stöd som bara ska återbetalas om minst en av nedanstående händelser inträffar (29 kap. 3 § IL)

• Näringsidkaren uppfyller inte villkoren för stödet.
• Näringsidkaren följer inte de föreskrifter som har meddelats när stödet beviljades.
• Stödet strider mot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller
• Något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet.

Ett stöd kan därmed vara ett näringsbidrag även fast det finns villkor om återbetalningsskyldighet enligt ovan.

Stöd utformat som lån

Det väsentliga är inte hur en stödform rubriceras. Även om ett stöd har utformats som ett lån kan det anses vara ett näringsbidrag. Detta gäller främst om lånet är amorteringsfritt eller om återbetalning endast ska ske om mottagaren inte uppfyller villkoren för stödet, eller i övrigt bryter mot föreskrifterna för stödet. Sådana villkor gäller vanligen avskrivningslån. Lånet förlorar därför inte heller karaktären av näringsbidrag om återbetalningsskyldigheten inträffar till följd av oväntade händelser som rubbar förutsättningarna för stödet.

Uppsägning av stöd på grund av oväntad händelse

Exempelvis kan ett avtal om EU-stöd till forskning och utveckling (FoU-stöd) sägas upp bl.a. om möjligheterna att utnyttja projektet har minskat väsentligt. En sådan uppsägning får dock anses ha sin grund i att något oväntat inträffat, varför stödet utgör näringsbidrag (prop. 1996/97:12 s. 50).

Statligt stöd för att regionalt främja företag

Ytterligare ett exempel på stöd med återbetalningsskyldighet som utgör näringsbidrag är statligt stöd för att regionalt främja företag (förordning (2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag).