Betaltjänstleverantörer ska dokumentera uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna kontrollera om det finns en uppgiftsskyldighet och om uppgiftsskyldigheten i så fall har fullgjorts. Underlaget ska bevaras i tre år efter det år då betalningen genomfördes.

Uppdaterat denna sida

Nytt: 2024-05-14

Sidan har tillkommit med anledning av de nya reglerna om betaltjänstleverantörers uppgiftsskyldighet som trädde i kraft den 1 januari 2024.

Betaltjänstleverantörer ska dokumentera uppgifter för att möjliggöra kontroll

Vid gränsöverskridande betalningar ska en betaltjänstleverantör elektroniskt dokumentera de uppgifter i 33 c kap. 8 § SFL som behövs för att betaltjänstleverantrören ska kunna fullgöra uppgifts­skyldigheten i 33 c kap. 5 § SFL och för att Skatteverket ska kunna kontrollera uppgiftsskyldigheten (39 kap. 3 c § första stycket SFL).

Med kontroll menas både kontroll av om det finns någon uppgifts­skyldighet och av om skyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt (prop. 2022/23:121 s. 153 f.).

Reglerna innebär att en betaltjänstleverantör måste bevara uppgifter om alla gränsöverskridande betalningar som genomförts och detta oavsett om leverantören senare är uppgiftsskyldig eller inte vilket t.ex. kan vara fallet om betaltjänstleverantören inte har utfört det antal gränsöverskridande betalningar som krävs för att uppgiftsskyldigheten ska inträda (33 c kap. 5 § andra stycket SFL). I sådant fall ska betalningen dokumenteras men uppgifterna behöver inte lämnas till Skatteverket.

Skatteverket ska kunna kontrollera om betaltjänstleverantören gjort en korrekt bedömning i den frågan. Detsamma gäller bedömningen av vilket land som betalningsmottagarens betaltjänstleverantör finns i. Betaltjänstleverantören kan också behöva tillhandahålla t.ex. rutinbeskrivningar över hur de söker fram de betalningar som bedöms vara gränsöver­skridande (prop. 2022/23:121 s. 154).

Det uppställs inte något krav på att uppgifterna ska bevaras i ett visst format. Det innebär att betaltjänstleverantörerna kan välja sin egen elektroniska lösning för att bevara uppgifterna (prop. 2022/23:121 s. 62). Men Skatteverket måste kunna kontrollera att uppgifterna finns och betaltjänstleverantören måste inom en kort tidsfrist kunna ta fram uppgifterna så att de kan kontrolleras av Skatteverket (prop. 2022/23:21 s. 154).

Vid brister i dokumentationen kan en dokumentationsavgift tas ut.

När ska uppgifterna vara dokumenterade?

Uppgifterna ska vara dokumenterade senast vid utgången av den månad som följer efter det kalenderkvartal som uppgifterna avser (39 kap. 3 c § andra stycket SFL).

Uppgifterna avser kalenderkvartal

Dokumentationen ska ske senast

1 januari–31 mars

30 april

1 april–30 juni

31 juli

1 juli–30 september

31 oktober

1 oktober–31 december

31 januari

Om uppgifterna inte är dokumenterade i tid kan en dokumentationsavgift tas ut.

Underlaget ska bevaras i tre år

En betaltjänstleverantör som är skyldig att dokumentera har även en skyldighet att bevara underlaget i tre år efter det kalenderår då betalningen genomfördes (9 kap. 1 a § SFF). Tidsfristen är alltså kortare än för den generella dokumentationsskyldigheten i 39 kap. 3 § SFL som är sju år.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2022/23:121 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter [1] [2] [3] [4]