Avtalets uppbyggnad

Huvudavtalet och protokollet

Avtalets bestämmelser finns i ett huvudavtal och ett protokoll. Huvudavtalet innehåller regler som gäller mellan samtliga länder medan protokollet innehåller regler som gäller mellan endast vissa länder och kompletterande regler. Protokollets bestämmelser heter punkter i stället för artiklar.

Avtalet har införlivats i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (införandelagen). Den svenska texten finns i bilaga 1 till lagen.

Avtalet bygger på OECD:s modellavtal och överensstämmer i stora delar med detta. De formella avvikelserna från modellavtalet beror främst på att det nordiska avtalet är multilateralt medan modellavtalet är bilateralt. De materiella avvikelserna beror främst på särdrag i de nordiska ländernas skattelagstiftningar och politik i fråga om skatteavtal.

Särskilda avtal med Danmark och Norge

Sverige har särskilda avtal med Danmark och Norge som innebär avvikelser från vissa bestämmelser i huvudavtalet och protokollet. Följande avtal har införlivats i svensk rätt genom ändringar i 1 § införandelagen och finns i bilagor till lagen:

1. Avtalet den 30 september 1999 mellan Sverige och Danmark om beskattning av anställda ombord på färjor och tåg i reguljär trafik mellan Danmark och Sverige (bilaga 2 till införandelagen). Avtalet behandlas i denna vägledning på sidorna om de berörda artiklarna i huvudavtalet.
2. Avtalet den 22 oktober 2002 mellan Sverige och Norge om särskilda bestämmelser för undvikande av dubbelbeskattning vid byggande, underhåll och drift av gränsbron som ingår i den nya Svinesundsförbindelsen (bilaga 3 till införandelagen). Avtalet behandlas i denna vägledning på sidorna om de berörda artiklarna i huvudavtalet.
3. Avtalet den 29 oktober 2003 mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (bilaga 4 till införandelagen i bilagans lydelse före den 1 januari 2025)
4. Avtalet den 10 juni 2024 mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (bilaga 4 till införandelagen i bilagans lydelse från och med den 1 januari 2025).

I förhållande till Danmark ska dessutom de så kallade gränsgångarreglerna i 1989 års nordiska skatteavtal tillämpas i vissa fall.

De ovan nämnda avtalen utgör inte en del av det nordiska skatteavtalet i strikt mening (huvudavtalet och protokollet). Ofta används dock begreppet ”det nordiska skatteavtalet” om både huvudavtalet, protokollet och de särskilda avtalen med Danmark och Norge. Begreppet kan därför syfta på olika avtal beroende på sammanhanget.

Införandelagen

Införandelagen samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till denna är omfattande, vilket beror på att avtalet har ändrats flera gånger samt att Sverige har ingått särskilda avtal med Danmark och Norge. Lagens 4–7 §§ innehåller dessutom materiella regler.

De materiella reglerna samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i denna vägledning i anslutning till de berörda artiklarna och protokollspunkterna.

I 2 § införandelagen föreskrivs, som i införandelagarna till Sveriges övriga skatteavtal, att avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

Informationsutbyte

Till skillnad från Sveriges övriga skatteavtal har avtalet inte någon artikel om informationsutbyte. De nordiska länderna har i stället ingått det nordiska handräckningsavtalet.