Negativ räntefördelning innebär att man beräknar en ränta på det negativa kapitalet som ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Motsvarande belopp får man avdrag för i inkomstslaget kapital.
Negativ räntefördelning ska göras om det finns ett negativt kapitalunderlag i verksamheten vid utgången av föregående beskattningsår. Det negativa kapitalunderlaget ska vara högre än -500 000 kr (33 kap. 2 och 4 §§ IL). Om man har flera näringsverksamheter ska de negativa kapitalunderlagen i de olika näringsverksamheterna läggas ihop. Positivt kapitalunderlag får inte kvittas mot negativa. Det är det totala negativa kapitalunderlaget som måste vara högre än -500 000 kr. Om så är fallet ska negativ räntefördelning göras för hela beloppet, även om varje näringsverksamhet i sig skulle ha ett negativt kapitalunderlag som ligger i intervallet 0 kr till -500 000 kr.
I det fall den skattskyldiga har en näringsverksamhet med
är gränsen för när negativ räntefördelning ska ske lägre.
Kombinationen bör enligt Skatteverket inte vara vanligt förekommande.
För närmare redogörelse av bestämmelser och exempel som gäller i dessa fall, se Rättslig vägledning 2024.
Negativ räntefördelning är obligatorisk. Den ska också göras oavsett om verksamheten gått med överskott eller underskott.
En person har två näringsverksamheter. Näringsverksamhet A har ett negativt kapitalunderlag på 200 000 kr och näringsverksamhet B har ett negativt kapitalunderlag på 350 000 kr.
Eftersom summan är 550 000 kr (högre än 500 000 kr) ska negativ räntefördelning göras i båda näringsverksamheterna, trots att det negativa kapitalunderlaget i respektive näringsverksamhet understiger 500 000 kr.
Det negativa kapitalunderlaget ska multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med en procentenhet (33 kap. 3 § andra stycket IL). Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Med kapitalunderlag avses för den enskilda näringsidkaren eget kapital, d.v.s. tillgångar minus skulder efter vissa justeringar. För delägare i handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i bolaget, också efter vissa justeringar.
Vid räkenskapsår som är längre eller kortare än tolv månader ska fördelningsbeloppet justeras. Om man dessutom sedan tidigare har ett sparat fördelningsbelopp, och det under beskattningsåret uppkommer ett negativt fördelningsbelopp, ska det sparade fördelningsbeloppet först kvittas mot det negativa fördelningsbeloppet. Om fördelningsbeloppet fortfarande är negativt ska det reducerade beloppet räntefördelas mellan inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. Observera dock att det sparade fördelningsbeloppet ska läggas till kapitalunderlaget innan fördelningsbeloppet räknas ut och kvittas. Man får på så sätt fram det fördelningsbelopp som ska öka resultatet av näringsverksamheten och minska resultatet av kapital.