En begränsat skattskyldig person får göra avdrag för utgifter för att förvärva en inkomst. Någon generell avdragsrätt för utgiftsräntor finns inte men om personen är bosatt inom EES kan även utgiftsräntor som inte är en utgift för att förvärva en inkomst få dras av under vissa förutsättningar.
En begränsat skattskyldig person kan i normala fall inte få avdrag för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital. Anledningen till det är att avkastning på kapitaltillgångar i dessa fall, med undantag för utdelning från svensk ekonomisk förening, inte är skattepliktig enligt inkomstskattelagen.
Den generella avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital gäller endast för obegränsat skattskyldiga personer. Begränsat skattskyldiga personer får endast avdrag för skuldränta om ränteutgiften är en utgift för att förvärva eller bibehålla inkomster. Avdrag får endast göras om den inkomst till vilken räntan hör ska beskattas i Sverige. Räntor på lån för privat konsumtion är alltså inte avdragsgilla för den som är begränsat skattskyldig (42 kap. 1 § andra stycket IL).
Ränta på lån som har tagits upp för att finansiera köp av svenska aktier har inte ansetts som utgift för förvärv av den kapitalvinst som uppkommer när aktierna avyttras (RÅ 2001 ref. 1).
Ränteutgifter för en privatbostad är avdragsgilla för den tid bostaden varit uthyrd (RÅ 2004 ref. 43).
Avdrag får göras för ränteutgifter för anskaffning av andelar i en ekonomisk förening om utdelningen är skattepliktig enligt IL (3 kap. 18 § första stycket 13 IL). Det innebär att om en begränsat skattskyldig person är skattskyldig enligt IL för utdelning från ett oäkta bostadsföretag är ränteutgiften för anskaffning av andelarna avdragsgill i inkomstslaget kapital.
För att ha rätt att dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster måste den skattskyldiga ha inkomster som beskattas enligt inkomstskattelagen. Den som är skattskyldig för näringsverksamhet från fast driftställe eller fastighet i Sverige är skattskyldig enligt inkomstskattelagen och har därför möjlighet att göra avdrag för räntor som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Personer som har inkomster som är skattepliktiga enligt SINK eller A-SINK måste välja att bli beskattade enligt IL för att de ska kunna dra av utgiftsräntor (3 kap. 18 § första stycket 1, 2 och 3 IL).
För att en begränsat skattskyldig person ska få göra avdrag krävs dessutom att
Skatteverket anser att uttrycket ”kunnat dras av” innebär att det inte finns någon valfrihet för den som är begränsat skattskyldig att fritt fördela ränteutgifterna mellan hemlandet och Sverige. Om det funnits en rätt att dra av ränteutgifterna i hemlandet så har dessa kunnat dras av enligt inkomstskattelagen.
När en begränsat skattskyldig väljer beskattning enligt inkomstskattelagen ska självdeklarationen innehålla de uppgifter som behövs för att avgöra om den skattskyldige uppfyller kraven för att få ovanstående avdrag (31 kap. 3 § SFL). Detta kan t.ex. ske genom att den skattskyldige redovisar sina nettointäkter av förvärvsverksamhet i Sverige och utlandet samt åberopar intyg från behörig myndighet i utlandet (prop. 2004/05:19 s. 68). När det gäller frågan hur ränteavdrag i hemlandet ska kunna kontrolleras bör utgångspunkten vara att den skattskyldige ska visa vilka avdrag som har beviljats i hemlandet genom intyg från behörig myndighet där (prop. 2007/08:24 s. 33).
När en person flyttat in i eller ut ur Sverige under beskattningsåret gäller följande:
Avdrag för utgiftsräntor som är en utgift för att förvärva eller bibehålla en inkomst kan medges oberoende av när de betalats under beskattningsåret under förutsättning att inkomsten som räntan hör till är skattepliktig i Sverige.
Avdrag medges inte för utgift som är hänförlig till inkomst som på grund av skatteavtal ska undantas från beskattning i Sverige (9 kap. 5 § IL).
En obegränsat skattskyldig fysisk person har generell avdragsrätt för förlust på avyttring av egendom eller på skattepliktiga förpliktelser. En begränsat skattskyldig person ska dra av en kapitalförlust om en motsvarande vinst skulle ha varit skattepliktig enligt inkomstskattelagen (3 kap. 20 § IL).
Skatteverket anser att om en kapitalvinst inte ska beskattas enligt skatteavtal medges inte avdrag för motsvarande förluster.
Fysiska personer som förvärvar andelar i företag av mindre storlek och som är skattskyldiga i Sverige för kapitalvinst på andelarna får göra investeraravdrag. Tänk på att de flesta som flyttar utomlands fortsätter att vara skattskyldiga i Sverige för kapitalvinster på aktier enligt 3 kap. 19 § IL (tioårsregeln) men att kapitalvinsten kan vara undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal (43 kap. 10 § IL).