Skatteverkets beslut kan överklagas antingen till förvaltningsrätten eller till länsstyrelsen beroende på vilket område av folkbokföringen det gäller.
Skatteverkets beslut kan överklagas till förvaltningsrätten (FR) och länsstyrelsen enligt de regler som gäller för de olika delarna av folkbokföringsområdet.
Beslut enligt folkbokföringslagen överklagas hos förvaltningsrätten. Vilken förvaltningsrätt man ska vända sig till beror på vilken typ av ärende det rör sig om.
Skatteverkets beslut om vitesförelägganden får inte överklagas. Detsamma gäller Skatteverkets beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt tilldelning av samordningsnummer (39 § FOL).
Skatteverkets beslut får överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatteverket (40 § första stycket FOL).
Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare får ett beslut om barnets folkbokföring överklagas av en av vårdnadshavarna eller av dem gemensamt (40 § första stycket FOL).
Ett beslut om en persons bosättning, d.v.s. folkbokföring vid inflyttning till landet, rätt folkbokföringsort, kvarskrivning och avregistrering, får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet (40 § första stycket FOL).
Den som vill överklaga ett beslut om folkbokföring (inflyttning, rätt folkbokföringsort, kvarskrivning och avregistrering) ska ställa överklagandet till FR, men ge in det till Skatteverket inom tre veckor från den dag denne fick del av beslutet (40 § andra stycket FOL).
Beslut i en annan fråga enligt FOL får överklagas av en enskild utan begränsning till viss tid (40 § andra stycket FOL).
Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades (40 § sista stycket FOL).
Den som vill överklaga FR:s beslut behöver ett prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten (41 § FOL).
Nytt:
Skatteverkets beslut enligt lagen om personnamn (PNL) får överklagas till förvaltningsrätten (42 § PNL). Det ska vara den förvaltningsrätt inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd (42 § tredje stycket PNL). Om klaganden inte är folkbokförd vid tidpunkten för beslutet, överklagas detta hos förvaltningsrätten i Stockholm.
Rätten att överklaga gäller både slutliga avgöranden i namnärenden och beslut som fattas under handläggningen, t.ex. beslut om vitesföreläggande när vårdnadshavaren inte ansökt om barns förnamn inom tre månader från födelsen (26 § andra stycket och 43 § PNL).
Normalt är det den person som har ansökt om ett visst namn som har rätt att överklaga beslutet.
Man kan invända mot någon annans ansökan om nybildat eller befintligt efternamn som inte kan förvärvas i familjerättslig ordning (13 § första stycket PNL). Om man har invänt mot ansökan och ansökan har godkänts har man också rätt att överklaga beslutet. Detsamma gäller en ansökan om byte till dubbelt efternamn som inte kan förvärvas på familjerättslig grund (20 § första stycket PNL). Dessa ansökningar ska normalt kungöras. Den som vill invända mot ansökan ska göra detta skriftligen inom en månad från kungörelsedagen (41 § andra stycket PNL).
Den som har avstått från att göra en sådan invändning har inte rätt att överklaga beslutet (42 § andra stycket PNL).
Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § FL).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (42 § fjärde stycket PNL).
Tidigare:
Beslut enligt namnlagen överklagas i normalfallet hos förvaltningsrätten där den som klagar är folkbokförd.
Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § FL).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (37 § namnlagen).
Beslut om hindersprövning överklagas hos förvaltningsrätten.
Skatteverkets beslut om hindersprövning får överklagas hos en FR inom vars domkrets någon av dem som begärt hindersprövningen är folkbokförd (15 kap. 2 § första stycket ÄktB).
Om inte någon av de som begärt hindersprövning är folkbokförd vid tidpunkten för beslutet överklagas det hos FR i Stockholm.
Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § FL). Den som vill överklaga ett beslut om hindersprövning ska således ställa överklagandet till FR, men ge in det till Skatteverket.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (15 kap. 2 § andra stycket ÄktB).
Den som vill överklaga Skatteverkets beslut om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra får göra det hos den FR inom vars domkrets barnet är folkbokfört vid tiden för beslutet (6 kap.16 § FB).
Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § FL). Den som vill överklaga ett beslut om gemensam vårdnad ska ställa överklagandet till FR, men ge in det till Skatteverket.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (6 kap. 16 § sista stycket FB).
Skatteverkets beslut om utfärdande av äktenskapscertifikat överklagas enligt 22 a § FL hos allmän förvaltningsdomstol (6 § kungörelse om äktenskapscertifikat).
Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § FL).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (22 a § andra stycket FL).
Länsstyrelsen beslutar om överklaganden av beslut om gravsättning.
Vilken länsstyrelse som ska pröva ett överklagande framgår av 6 § förordningen om behörig länsstyrelse i begravningsärenden.
Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § FL).