OBS: Detta är utgåva 2018.1. Visa senaste utgåvan.

Ett joint venture innebär ett avtal om samarbete mellan flera parter. Det finns olika typer av joint venture och dessa redovisas på olika sätt. Du får här en redogörelse för de viktigaste principerna i respektive regelverk.

Vad är ett joint venture?

Termen joint venture är vedertagen såväl internationellt som nationellt. Exempel på synonyma svenska termer är samriskföretag, samarbetsbolag, konsortier och gemensamt företag. Ett joint venture kan drivas i olika civilrättsliga former som t.ex. enkelt bolag, handelsbolag, aktiebolag.

Gemensamt för alla joint venture är att två eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete och att samägarna gemensamt genom avtal utövar det bestämmande inflytandet (BFNAR 2012:1 punkterna 15.1-15.3 respektive IFRS 11 punkt 5).

K1: förenklat årsbokslut

K1-regelverken innehåller inga specifika regler för redovisning av joint ventures. Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i K1-regelverken.

Årsbokslut

Regelverket för årsbokslut innehåller inga specifika regler för redovisningen av joint ventures. Redovisningen av joint venture som innebär att företaget äger andelar i ett annat företag får t.ex. redovisas enligt reglerna om finansiella tillgångar. I andra situationer kan joint venture vara en oreglerad fråga. Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i regelverket för årsbokslut.

K2: årsredovisning i mindre företag

K2-regelverket innehåller inga specifika regler för redovisning av joint ventures. Redovisningen av joint venture som innebär att företaget äger andelar i ett annat företag får t.ex. redovisas enligt reglerna om finansiella tillgångar. I andra situationer kan joint venture vara en oreglerad fråga. Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i K2-regelverket.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

I BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) behandlas tre olika former av joint venture:

  • gemensamt styrda verksamheter
  • gemensamma tillgångar
  • gemensamt styrda företag.

Redovisa gemensamt styrda verksamheter

Gemensamt styrda verksamheter innebär att samägarnas egna tillgångar och resurser används utan att något separat företag bildas (BFNAR 2012:1 punkt 15.5).

Vid en gemensamt styrd verksamhet använder varje samägare sina egna materiella anläggningstillgångar och lager. Varje samägare tar sina egna kostnader och ordnar sin finansiering. En samägare i en gemensamt styrd verksamhet ska, med utgångspunkt från samarbetsavtalet, redovisa sin andel av intäkterna från försäljningen av varor och tjänster samt sin andel av kostnaderna. Samägaren ska därutöver redovisa egna tillgångar och skulder (BFNAR 2012:1 punkt 15.6).

Redovisa gemensamma tillgångar

Gemensamma tillgångar innebär att samägarna gemensamt har ett bestämmande inflytande över, och ofta gemensamt äger, en eller flera tillgångar som parterna bidragit med eller köpt in för att använda i den gemensamma verksamheten. Något särskilt företag har inte bildats för den gemensamma verksamheten.

En samägare i en gemensamt ägd tillgång ska redovisa sin andel av tillgångar och intäkter respektive skulder och kostnader som samägaren tillsammans med de andra samägarna gemensamt har haft. Därutöver ska samägaren redovisa de skulder och de kostnader som han eller hon själv har haft (BFNAR 2012:1 punkt 15.7).

Redovisa gemensamt styrda företag

Med gemensamt styrt företag avses i ÅRL en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över (1 kap. 5 a § ÅRL). Av intresseföretagsdefinitionen i 1 kap. 5 § ÅRL framgår att ett intresseföretag inte föreligger om den juridiska personen är ett gemensamt styrt företag som företaget samäger.

Det som skiljer ett gemensamt styrt företag mot andra företag är att det finns ett avtal mellan samägarna om att de ska utöva ett gemensamt bestämmande inflytande över företagets ekonomiska verksamhet. Om det gemensamt styrda företaget är ett handelsbolag, ska andelen redovisas enligt reglerna för andelar i handelsbolag.

I den juridiska personen ska andelar i joint venture redovisas till anskaffningsvärdet, d.v.s. till utgifterna för tillgångens förvärv (4 kap. 3 § ÅRL). Det innebär att ett tillskott, t.ex. ett aktieägartillskott, ska redovisas som en ökning av andelens värde.

Utdelning från andelar i ett gemensamt styrt företag ska redovisas som en intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i det gemensamt styrda företaget före eller efter förvärvstidpunkten (BFNAR 2012:1 punkt 15.17).

Överföring till medlemsinsatser genom en insatsemission i ett gemensamt styrt företag ska redovisas som en intäkt och en ökning av andelens värde hos ägaren. Intäkten ska redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut om överföringen (BFNAR 2012:1 punkt 15.18).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures när de redovisar sitt innehav i joint venture i juridisk person, om inte RFR 2 Redovisning för juridiska personer anger något annat. Av RFR 2 framgår att IAS 28 inte ska tillämpas i juridisk person, såvida företaget inte frivilligt har valt att redovisa andelar i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Om ett företag frivilligt väljer att redovisa andelar i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 27 punkt 10 ska relevanta punkter i IAS 28 tillämpas varvid bl.a. följande beaktas (RFR 2 IAS 28 punkt 2).

  1. Vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person ska relevanta regler i ÅRL beaktas. Detta betyder bland annat att de undantag som införts i RFR 2 avseende IFRS 3 angående goodwill och immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod ska tillämpas. Vidare betyder detta att omvärdering av tidigare ägd andel ej ska ske då innehavet upphör att vara ett intresseföretag och i stället blir ett övrigt innehav eller ett dotterföretag.
  2. IAS 27 punkt 10 samt de punkter i IAS 28 som behandlar klassificering som avsedd för försäljning inte tillämpas.
  3. Reglerna om avsättning till kapitalandelsfond enligt 7 kap. 28 § ÅRL ska beaktas.
  4. De upplysningskrav som framgår av 7 kap. 26 § andra stycket ÅRL ska beaktas.

När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i joint ventures antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.

IFRS 9 är godkänd av EU-kommissionen för tillämpning inom unionen. Av övergångsbestämmelserna till IAS 27 framgår att om ett företag tillämpar IAS 27, men ännu inte tillämpar IFRS 9, ska alla referenser till IFRS 9 uppfattas som referenser till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 27 punkt 19).

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Länk till annat dokument

  • IAS 27 Separata finansiella rapporter [1] [2] [3] [4]
  • IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering [1]
  • IFRS 3 Rörelseförvärv [1]

Övrigt

  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures [1] [2]
  • IFRS 11 Samarbetsarrangemang [1]
  • RFR 2 Redovisning för juridiska personer [1]