På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Ett företags innehav av andelar i andra företag kan bl.a. klassificeras som andelar i intresseföretag. Hur andelarna ska redovisas beror på vilken normgivning företaget följer. Du får här en redogörelse av de viktigaste principerna i respektive regelverk. Läs respektive regelverk för en fullständigare bild.

Vad är ett intresseföretag?

Definitionen av intresseföretag utgår från att ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person. Med ägarintresse avses ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 % av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna (1 kap. 4 a § ÅRL). Denna presumtion kan brytas om det t.ex. står klart att ett andelsinnehav som uppgår till 20 % endast är en investering som inte är avsedd att främja verksamheten i ägarföretaget. Även om bestämmelsen närmast tar sikte på andelsägande i aktiebolag har den även betydelse vid ägande i ekonomiska föreningar eller utländska företag som motsvarar aktiebolag och ekonomiska föreningar (prop. 2015/16:3 s. 196).

Om ett företag har ett ägarintresse enligt 1 kap. 4 a § ÅRL i en juridisk person som inte är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget (1 kap. 5 § första stycket ÅRL).

Om ett företag har minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, ska det anses ha ett sådant inflytande över den juridiska personen att ett intresseföretagsförhållande råder. Detta gäller dock inte om något annat framgår av omständigheterna. Det råder också ett intresseföretagsförhållande om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen (1 kap. 5 § andra stycket ÅRL).

I ÅRL finns en definition av närstående och ett krav på att upplysningar vid transaktioner med närstående företag ska lämnas. Upplysningskraven finns i 5 kap. 23 och 24 §§ ÅRL.

En juridisk person anses som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om den är ett intresseföretag till den juridiska personen eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i (1 kap. 8 § första stycket 3 ÅRL). Av direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma lydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen, d.v.s. i IAS 24 Upplysningar om närstående. Definitionen av närstående i ÅRL är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24 (prop. 2015/16:3 s. 199).

K1: förenklat årsbokslut

K1-regelverken innehåller inga särskilda regler om redovisning av andelar i intresseföretag. Läs om när andelar får ingå i en enskild näringsverksamhet på sidan Poster i enskild näringsverksamhet.

Årsbokslut

Definitionen av intresseföretag utgår från 1 kap. 5 § ÅRL.

Företag som tillämpar BFNAR 2017:3 Årsbokslut ska redovisa resultat från andelar i intresseföretag i resultaträkningen under rubriken Finansiella poster och i posten Resultat från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (BFNAR 2017:3 punkt 4.3 eller punkt 4.4).

Andelar i intresseföretag är alltid en finansiell anläggningstillgång eftersom det är en förutsättning att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse (BFNAR 2017:3 punkt 18.3). Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen under posten Finansiella anläggningstillgångar och Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (BFNAR 2017:3 punkt 4.6 eller punkt 4.7).

Anskaffningsvärde

I anskaffningsvärdet ska man utöver inköpspriset räkna in utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § andra stycket ÅRL). Ett exempel på utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet är externa arvoden som har ett direkt samband med köpet. Grundläggande bestämmelser om beräkning av tillgångars anskaffningsvärde finns i BFNAR 2017:3 kapitel 8 (kommentaren till rubriken Anskaffningsvärde och redovisat värde i kapitel 18).

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett intresseföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, så får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2017:3 punkt 18.6).

Vinstutdelning på andelar i intresseföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas (BFNAR 2017:3 punkt 18.13).

En andel i ett intresseföretag ska inte längre redovisas i balansräkningen det räkenskapsår då väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet har övergått till någon annan (BFNAR 2017:3 punkt 8.4).

K2: årsredovisning i mindre företag

Definitionen av intresseföretag utgår från 1 kap. 5 § ÅRL. Företag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) ska redovisa resultat från andelar i intresseföretag i resultaträkningen under rubriken Finansiella poster och i posten Resultat från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (BFNAR 2016:10 punkt 4.4 eller punkt 4.5).

Andelar i intresseföretag är alltid en finansiell anläggningstillgång eftersom det är en förutsättning att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse (BFNAR 2016:10 punkt 19.3). Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen under posten Finansiella anläggningstillgångar och Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (BFNAR 2016:10 punkt 4.7 eller punkt 4.8).

Anskaffningsvärde

I anskaffningsvärdet ska man utöver inköpspriset räkna in utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § andra stycket ÅRL). Ett exempel på utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet är externa arvoden som har ett direkt samband med köpet. Grundläggande bestämmelser om beräkning av tillgångars anskaffningsvärde finns i BFNAR 2016:10 kapitel 9 (kommentaren till rubriken Anskaffningsvärde och redovisat värde i kapitel 19).

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett intresseföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, så får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2016:10 punkt 19.5).

Vinstutdelning på andelar i intresseföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas (BFNAR 2016:10 punkt 19.12).

En andel i ett intresseföretag ska inte längre redovisas i balansräkningen det räkenskapsår då väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet har övergått till någon annan (BFNAR 2016:10 punkt 9.4).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Intresseföretag definieras enligt 1 kap. 5 § ÅRL. Ett ägarföretag är det företag som äger andelar i ett intresseföretag. Det förhållandet att ett annat företag har majoriteten eller en betydande andel i intresseföretaget utesluter inte att ägarföretaget kan utöva ett betydande inflygande.

Andelarna i intresseföretaget ska vid förvärvet värderas till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet för en sådan andel ska, förutom inköpspriset, även utgifter direkt hänförliga till förvärvet inräknas (4 kap. 3 § första och andra styckena ÅRL).

Företag som ingår i en koncern vars koncernredovisning upprättas enligt IFRS får i vissa fall värdera andelarna i ett intresseföretag till verkligt värde enligt 4 kap. 14 b § tredje stycket ÅRL, se 4 kap. 13 a § ÅRL).

För företag som tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) ska redovisa utdelning från andelar i ett intresseföretag som intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i intresseföretaget före eller efter förvärvstidpunkten (BFNAR 2012:1 punkt 14.13).

Överföring till medlemsinsatser genom insatsemission i ett intresseföretag ska redovisas som en intäkt och en ökning av andelens värde hos ägaren. Intäkten ska redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut om överföringen (BFNAR 2012:1 punkt 14.14).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska när de redovisar andelar i intresseföretag tillämpa IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, om det inte finns några begränsningar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Av RFR 2 framgår att IAS 28 inte ska tillämpas i juridisk person, såvida företaget inte frivilligt har valt att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Om ett företag frivilligt väljer att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 27 punkt 10 ska relevanta punkter i IAS 28 tillämpas varvid bl.a. följande beaktas (RFR 2 IAS 28 punkt 2).

  1. Vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person ska relevanta regler i ÅRL beaktas. Detta betyder bland annat att de undantag som införts i RFR 2 avseende IFRS 3 angående goodwill och immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod ska tillämpas. Vidare betyder detta att omvärdering av tidigare ägd andel ej ska ske då innehavet upphör att vara ett intresseföretag och i stället blir ett övrigt innehav eller ett dotterföretag.
  2. IAS 27 punkt 10 samt de punkter i IAS 28 som behandlar klassificering som avsedd för försäljning inte tillämpas.
  3. Regleringar om avsättning till kapitalandelsfond enligt 7 kap. 28 § ÅRL ska beaktas.
  4. De upplysningskrav som framgår av 7 kap. 26 § andra stycket ÅRL ska beaktas.

När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i intresseföretag antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.

IFRS 9 har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom unionen. Av övergångsbestämmelserna till IAS 27 framgår det att om ett företag tillämpar IAS 27, men ännu inte tillämpar IFRS 9, så ska alla referenser till IFRS 9 uppfattas som referenser till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 27 punkt 19).

Företaget som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa reglerna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa finansinspektionens föreskrifter.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin [1] [2]

Övrigt

  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1] [2]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • BFNAR 2017:3 Årsbokslut [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • IAS 24 Upplysningar om närstående [1]
  • IAS 27 Separata finansiella rapporter [1] [2]
  • IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures [1]
  • RFR 2 Redovisning för juridiska personer [1]

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen