Företag som ingår i en koncern kan äga andelar i andra koncernföretag. Hur andelarna ska redovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning. Du får här en redogörelse för de viktigaste principerna i respektive regelverk. Läs respektive regelverk för fullständigare bild.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Ett företag är enligt 1 kap. 4 § första stycket ÅRL moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om det förstnämnda företaget
En juridisk person är, enligt 1 kap. 4 § andra stycket ÅRL, dotterföretag till moderföretaget om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen – på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av en föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar – är även denna juridiska person dotterföretag till moderföretaget (1 kap. 4 § tredje stycket ÅRL).
När man bestämmer antalet röster i ett dotterföretag beaktar man inte de andelar i dotterföretaget som innehas av dotterföretaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning (1 kap. 6 § andra stycket ÅRL).
Ett företag som är moderföretag får inte tillämpa reglerna om förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1 punkt 1.1 respektive BFNAR 2010:1 punkt 1.1).
Andelar i koncernföretag är normalt anläggningstillgångar. Andelar i koncernföretag är bara omsättningstillgångar om man vid förvärvet fattade beslut om att sälja andelarna inom ett år (BFNAR 2017:3 punkt 18.2). De särskilda reglerna om andelar i koncernföretag finns i kapitlet 18 i det allmänna rådet.
Vid förvärvet ska andelar i ett koncernföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL). Grundläggande bestämmelse av tillgångars anskaffningsvärde finns i kapitel 8 i det allmänna rådet (BFNAR 2017:3 punkt 18.4).
Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett koncernföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2017:3 punkt 18.5).
Vinstutdelning på andelar i dotterföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2017:3 punkt 18.12).
Andelar i koncernföretag är normalt anläggningstillgångar. Andelar i koncernföretag är bara omsättningstillgångar om man vid förvärvet fattade beslut om att sälja andelarna inom ett år (BFNAR 2016:10 punkt 19.2). De särskilda reglerna om andelar i koncernföretag finns i kapitlet 19 i det allmänna rådet.
Vid förvärvet ska andelar i ett koncernföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL). Grundläggande bestämmelser om beräkning av tillgångars anskaffningsvärde finns i kapitel 9 i det allmänna rådet (BFNAR 2016:10 kommentaren under rubriken ”Anskaffningsvärde och redovisat värde”).
Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett koncernföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2016:10 punkt 19.5).
Vinstutdelning på andelar i dotterföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2016:10 punkt 19.12).
Vid förvärvet ska ett moderföretag ta upp andelar i koncernföretaget till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL).
Företag som ingår i en koncern vars koncernredovisning upprättas enligt IFRS, får i vissa fall värdera andelar i ett dotterföretag till verkligt värde, se 4 kap. 14 b § tredje stycket ÅRL.
Ett moderföretag ska redovisa utdelning från andelar i dotterföretag som intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i dotterföretaget före eller efter förvärvstidpunkten. Intäkten ska normalt redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelningen ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag får dock redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när ägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, s.k. anteciperad utdelning (BFNAR 2012:1 punkt 9.10).
Företag som tillämpar internationella redovisningsregler ska när de redovisar och värderar sina andelar i dotterföretag tillämpa IAS 27 Separata finansiella rapporter om inget annat framgår av RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Beträffande IAS 27 Separata finansiella rapporter framgår av RFR 2 att endast punkterna 10,11,12 och 19 ska tillämpas i IAS 27 med beaktande av de undantag som ges i RFR 2 (RFR 2 IAS 27 punkt 1).
Då ÅRL inte tillåter en redovisning av dotterföretag enligt kapitalandelsmetoden ska IAS 27 punkt 10 c inte tillämpas avseende redovisning av dotterföretag och joint ventures (RFR 2 IAS 27 punkt 1).
Skrivningarna kring klassificering av andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som är tillgängliga för försäljning, i IAS 27 punkt 10, ska inte tillämpas (RFR 2 IAS 27 punkt 1).
När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i dotterföretag antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.
IFRS 9 är godkänd av EU-kommissionen för tillämpning inom unionen. Av övergångsbestämmelserna till IAS 27 framgår det att om ett företag tillämpar IAS 27 men ännu inte tillämpar IFRS 9, så ska alla referenser till IFRS 9 uppfattas som referenser till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 27 punkt 19).
Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i SFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.
Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.