OBS: Detta är utgåva 2018.13. Sidan är avslutad 2018.
Vad är ett gemensamt styrt företag och hur redovisas en andel i ett gemensamt styrt företag. Du får här en redogörelse för de viktigaste principerna i respektive regelverk. Läs respektive regelverk för en fullständigare bild.
Ett gemensamt styrt företag definieras i ÅRL som en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över (1 kap. 5 a § ÅRL).
Av förarbetena framkommer att begreppet inte förekommer tidigare i lagen, utan inryms enligt hittillsvarande ordning i stället i definitionen av intresseföretag i 1 kap. 5 § ÅRL. Definitionen motsvarar det som i såväl direktivet som i IFRS 11 benämns joint venture (prop. 2015/16:3 sid. 197). För att särskilja gemensamt styrda företag från intresseföretag, anges det i definitionen av intresseföretag i 1 kap. 5 § ÅRL att om ett företag är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, föreligger inget intresseföretagsförhållande.
Definitionen tar sikte på situationen att två eller flera parter sluter ett avtal som innebär att verksamheten i ett annat företag ska styras gemensamt. Lagen ställer inte upp några krav på avtalets form eller innehåll. Det kan alltså röra sig om såväl muntliga som skriftliga avtal. Såväl fysiska som juridiska personer kan vara parter i samarbetsavtalet.
Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger när styrningen av det samägda företaget kräver samtycke från samtliga parter som utövar inflytande över företaget. Det krävs inte att inflytandet följer av ett andelsinnehav, utan det kan även följa av avtal. Beroende på samarbetsavtalets omfattning och inriktning kan det ingå parter i avtalet som inte har del i det gemensamt bestämmande inflytandet.
Det krävs inte heller att inflytandet faktiskt utövas gemensamt, utan endast att de parter som tillsammans har det bestämmande inflytandet måste vara överens om de styrningsåtgärder som vidtas. De närmare formerna för hur det gemensamma inflytandet ska utövas, t.ex. om det för styrningsåtgärder ska krävas minst 51 % av rösterna eller om varje part i samarbetsavtalet ska ha vetorätt, kan regleras i samarbetsavtalet.
I ÅRL definieras även närstående och att upplysningar ska lämnas vid transaktioner med närstående företag. Upplysningskraven finns i 5 kap. 23 och 24 §§ ÅRL.
En juridisk person anses som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om (1 kap. 8 § första stycket 4 -7 ÅRL).
Av direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma lydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen, d.v.s. i IAS 24 Upplysningar om närstående. Definitionen av närstående i ÅRL är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24 (prop. 2015/16:3 sid. 199).
Andelar i ett gemensamt styrt företag är en form av joint venture och redovisas enligt dessa regler.
K1-regelverken innehåller inga specifika regler för redovisning av andelar i ett gemensamt styrt företag. Läs om när andelar får ingå i en enskild näringsverksamhet på sidan Poster i enskild näringsverksamhet.
Definitionen gemensamt styrt företag tar sikte på situationen att två eller flera parter sluter ett avtal som innebär att verksamheten i ett annat företag ska styras gemensamt. Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger när styrningen av det samägda företaget föreligger när styrningen av det samägda företaget kräver samtycke från samtliga parter som utövar inflytande över företaget.
Andelar i gemensamt styrda företag är normalt anläggningstillgångar. Andelar i gemensamt styrda företag är omsättningstillgångar endast om det vid förvärvet har fattats beslut att sälja andelarna inom ett år (BFNAR 2017:3 punkt 18.2).
Anläggningstillgångar ska tas upp till det belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv (anskaffningsvärdet (4 kap. 3 § 1 och 2 st. ÅRL). De grundläggande bestämmelserna i kapitel 8 i det allmänna rådet om årsbokslut ska användas vid värderingen.
Erhållen emissionsinsats på andelen i ett gemensamt styrt företag ska öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ fattat beslut om insatsemission (BFNAR 2017:3 punkt 18.5)
Aktieägartillskott som ett företag lämnar till gemensamt styrda företag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsbokslutet avges, får tillskottet redovisas på balansdagen (BFNAR 2017:3 punkt 18.6).
När behörigt organ fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2017:3 punkt 18.6).
Utdelning på andelar i gemensamt styrda företag ska redovisas som en intäkt. Intäkten ska normalt redovisas när behörigt organ fattat beslut att utdelning ska lämnas.
Ett moderföretag, som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa vinstutdelningen som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2017:3 punkt 18:13).
Definitionen gemensamt styrt företag tar sikte på situationen att två eller flera parter sluter ett avtal som innebär att verksamheten i ett annat företag ska styras gemensamt. Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger när styrningen av det samägda företaget föreligger när styrningen av det samägda företaget kräver samtycke från samtliga parter som utövar inflytande över företaget.
Andelar i gemensamt styrda företag är normalt anläggningstillgångar. Andelar i gemensamt styrda företag är omsättningstillgångar endast om det vid förvärvet har fattats beslut att sälja andelarna inom ett år (BFNAR 2016:10 punkt 19.2).
Anläggningstillgångar ska tas upp till det belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet) (4 kap. 3 § 1 och 2 st. ÅRL). De grundläggande bestämmelserna i kapitel 9 i det allmänna rådet om årsredovisning i mindre företag ska användas vid värderingen.
Erhållen emissionsinsats på andelen i ett gemensamt styrt företag ska öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ fattat beslut om insatsemission (BFNAR 2016:10 punkt 19.4)
Aktieägartillskott som ett företag lämnar till gemensamt styrda företag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsbokslutet avges, får tillskottet redovisas på balansdagen (BFNAR 2016:10 punkt 19.5).
När behörigt organ fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2016:10 punkt 19.5).
Utdelning på andelar i gemensamt styrda företag ska redovisas som en intäkt. Intäkten ska normalt redovisas när behörigt organ fattat beslut att utdelning ska lämnas.
Ett moderföretag, som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa vinstutdelningen som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2016:10 punkt 19:12).
Det som skiljer ett gemensamt styrt företag mot andra företag är att det finns ett avtal mellan samägarna om att de ska utöva ett gemensamt bestämmande inflytande över företagets ekonomiska verksamhet. Om det gemensamt styrda företaget är ett handelsbolag, ska andelen redovisas enligt reglerna för andelar i handelsbolag.
I den juridiska personen ska andelar i ett gemensamt styrt företag redovisas till anskaffningsvärdet, d.v.s. till utgifterna för tillgångens förvärv (4 kap. 3 § ÅRL). Det innebär att ett tillskott, t.ex. ett aktieägartillskott, ska redovisas som en ökning av andelens värde.
Utdelning från andelar i ett gemensamt styrt företag ska redovisas som en intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i det gemensamt styrda företaget före eller efter förvärvstidpunkten (BFNAR 2012:1 punkt 15.17).
Överföring till medlemsinsatser genom en insatsemission i ett gemensamt styrt företag ska redovisas som en intäkt och en ökning av andelens värde hos ägaren. Intäkten ska redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut om överföringen (BFNAR 2012:1 punkt 15.18).
Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures när de redovisar sitt innehav i joint venture i juridisk person, om inte RFR 2 Redovisning för juridiska personer anger något annat. Av RFR 2 framgår att IAS 28 inte ska tillämpas i juridisk person, såvida företaget inte frivilligt har valt att redovisa andelar i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Om ett företag frivilligt väljer att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 27 punkt 10 ska relevanta punkter i IAS 28 tillämpas varvid bl.a. följande beaktas (RFR 2 IAS 28 punkt 2).
När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i joint ventures antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.
IFRS 9 är godkänd av EU-kommissionen för tillämpning inom unionen. Av övergångsbestämmelserna till IAS 27 framgår att om ett företag tillämpar IAS 27, men ännu inte tillämpar IFRS 9, ska alla referenser till IFRS 9 uppfattas som referenser till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 27 punkt 19).
Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.
Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.