Skatteverket kan fastställa ett nytt personnummer för en person, exempelvis efter ändring av personens födelsetid eller vid beslut om ändrad könstillhörighet.
Skatteverket kan fastställa ett nytt personnummer för en person efter ändring av uppgift om födelsetid eller kön.
Skatteverket kan även fastställa ett nytt personnummer när Socialstyrelsen fattat beslut om ändring av könstillhörighet eller efter dom eller beslut i utlandet avseende ändrad könstillhörighet.
Uppgiften om personnummerändringen lämnas vidare till andra myndigheter i samhället via Skatteverkets aviseringssystem Navet. Mottagarna får samtidigt en hänvisning till det tidigare personnumret. Däremot framgår inte grunden för ändringen.
Uppgiften om en persons födelsetid har betydelse i flera olika sammanhang. Bland annat styrs rätten till barnbidrag och pension av vilken födelsetid en person har. Även möjligheten att ingå äktenskap och vidta andra rättshandlingar påverkas av vilken födelsetid en person har.
Skatteverket prövar i normalfallet en begäran om ändring av födelsetid efter en uttrycklig begäran från personen själv. I undantagsfall kan en begäran om ändring även initieras av en folkbokföringsmyndighet i ett annat land.
Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att det finns en stark presumtion för att registrerade uppgifter i folkbokföringen för den som är eller har varit folkbokförd är riktiga. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är stabiliteten när det gäller registrerade identitetsuppgifter av så central betydelse att beviskravet för att ändra sådana uppgifter måste vara högt. Den enskilde måste, för att få bifall till en begäran om ändring av registrerade identitetsuppgifter, presentera bevisning som innebär att det klart framgår att dom nya uppgifterna är riktiga. Vid bevisvärderingen ska det beaktas om den enskilde på ett tillfredställande sätt kan förklara varför de registrerade uppgifterna har lämnats samt i vilka avseenden eventuella handlingar och annan bevisning som har åberopats till stöd för dem är felaktiga (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 5905-17, ändring av identitetsuppgifter).
Skatteverkets praxis i ärenden om ändring av födelsetid är därför restriktiv. Det är inte tillräckligt att den sökande gör mer eller mindre sannolikt att den nya uppgiften är riktig, utan detta måste klart framgå. För att ändra en uppgift om födelsetid i folkbokföringen i dessa situationer måste sökanden därför presentera ett underlag som klart visar att den nya uppgiften om födelsetid är riktig. För att ett underlag klart ska anses visa att den nya uppgiften är riktig, krävs enligt Skatteverkets bedömning att det av ärendet även framgår att den registrerade uppgiften är felaktig. Skatteverket ska därför bedöma om sökanden på ett övertygande sätt kan förklara varför den registrerade uppgiften tidigare har lämnats, samt på vilket sätt handlingar med denna födelsetid som tidigare har åberopats är felaktiga. Bevisbördan för att den nya uppgiften om födelsetid är riktig och den registrerade uppgiften är felaktig ligger på den sökande. Det får inte finnas tveksamheter om vilken uppgift som är riktig och äktheten av handlingarna får inte kunna ifrågasättas.
Nedan följer vilka handlingar som i normalfallet kan anses styrka en persons födelsetid. En sammantagen bedömning ska emellertid alltid göras.
För personer födda i Sverige styrker i normalfallet utdrag ur svenska sjukhusjournaler eller motsvarande en persons födelsetid.
För en utländsk medborgare född i utlandet styrker i normalfallet ett giltigt hemlandspass som visas upp i original personens födelsetid. Personen ska ha ansökt om hemlandspasset vid ett personligt besök hos den utfärdande myndigheten.
Finns det motstridiga uppgifter som exempelvis två olika pass måste uppgifterna utredas vidare.
En svensk medborgare som är född i utlandet eller en utländsk medborgare som inte kan visa ett hemlandspass måste i stället styrka sin födelsetid med andra handlingar för att Skatteverket ska kunna ändra födelsetiden. Handlingen eller handlingarna ska visas i original och vara utfärdade av en officiell myndighet i hemlandet. Skatteverket gör i dessa situationer en sammantagen bedömning av bevisvärdet av samtliga uppvisade handlingar.
Utgångspunkten är att en handling som inte är utfärdad av en officiell myndighet inte kan ligga till grund för en ändring av födelsetiden. Det finns exempelvis många länder där kyrkor inte har ställning som en officiell myndighet. Handlingar från en kyrka i något av dessa länder kan därför inte ligga till grund för en ändring. En försäkran från t. ex. föräldrar är inte heller tillräckligt. Det spelar inte någon roll att en försäkran, så kallad affidavit, har lämnats inför en notarie, domstol eller annan myndighet. Inte heller ett främlingspass eller ett pass utfärdat av en intresseorganisation kan ligga till grund för en ändring av födelsetid.
Den som har förvärvat svenskt medborgarskap har i praktiken svårt att få sin födelsetid ändrad i folkbokföringen. Detta mot bakgrund av att personen på heder och samvete, under straffansvar, har intygat att lämnade personuppgifter är riktiga i samband med sin ansökan hos Migrationsverket om svenskt medborgarskap.
Om en ändring av födelsetid i folkbokföringen för barn och unga inte kan göras med godtagbara handlingar från hemlandet, kan Skatteverket under vissa förutsättningar i stället göra en samlad bedömning av det som har kommit fram vid en prövning.
Det är den unges vårdnadshavare som skriftligen begär att födelsetiden ska ändras för den som är under 18 år.
En begäran om ändring av födelsetid för barn och unga kan uppkomma av flera olika anledningar. När barn och unga flyttar till Sverige kan födelsetidens riktighet och ålderns betydelse komma fram först en tid efter invandringen. Betydelsen av rätt ålder kan exempelvis visa sig först i samband med att den unge uppsöker sjukvård eller i samband med skolgång.
Om begäran om ändring av födelsetid görs inom tolv månader från flytten till Sverige kan födelsetiden prövas på samma sätt som om informationen lämnats i samband med invandringen. Det innebär att presumtionen att registrerade förhållanden i folkbokföringen antas vara riktiga inte gäller. När åldern på sökanden i dessa situationer är oklar eller motstridiga uppgifter kommit fram ska den sannolika födelsetiden registreras i folkbokföringen.
Om begäran om ändringen däremot görs efter mer än tolv månader efter flytten till Sverige sker prövningen utifrån Skatteverkets restriktiva praxis för ändring av födelsetid.
Underlaget i en begäran om ändring av födelsetid för barn och unga kan exempelvis vara ett läkarintyg eller motsvarande handling om barnets ålder. Ett sådant intyg kan dock inte ensamt ligga till grund för en ändring av barnets födelsetid i folkbokföringen. Enligt utvärderingar av bland annat Socialstyrelsen finns inga tillförlitliga metoder för mer exakta bedömningar av ålder. Variationen mellan individer är för stor för att bedömningen av ålder utifrån t.ex. tillväxt och utvecklingsvariabler ska vara tillförlitlig. Den biologiska variationen ökar också med personens ålder.
Skatteverket registrerar uppgift om en persons juridiska könstillhörighet i samband med anmälan om födelse eller anmälan om flytt till Sverige.
Skatteverket kan härefter ändra uppgiften om en persons könstillhörighet efter beslut av Socialstyrelsen.
Skatteverket kan också göra en ändring av könstillhörighet i folkbokföringen utifrån en utländsk dom eller, under vissa förutsättningar, utifrån ett utländskt beslut om att en persons könstillhörighet har ändrats.
Skatteverket kan registrera en ändring av könstillhörighet även för en person som är avregistrerad som utvandrad i folkbokföringsregistret. En sådan registrering kan ha betydelse t.ex. om personen ska kunna få ett nytt pass utfärdat med den ändrade könstillhörigheten.
Den som får sin könstillhörighet ändrad efter beslut har möjlighet att ansöka om sekretessmarkering.
Socialstyrelsen kan, efter ansökan, fastställa att en person har en annan könstillhörighet än den registrerade. Den juridiska processen regleras i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Den medicinska utredningen inför beslutet görs enligt hälso- och sjukvårdens föreskrifter och de riktlinjer som gäller för medicinsk verksamhet. Den som ansöker om en ändring av könstillhörighet ska vara över 18 år, folkbokförd i Sverige och ska sedan en lång tid uppleva att han eller hon tillhör det andra könet. Svenskt medborgarskap är inte ett krav. Personen kan vara gift och ha barn men kan däremot inte vara registrerad partner. Om en av partnerna ändrar könstillhörighet kommer paret inte längre ha samma juridiska kön. Det är en förutsättning för äktenskapsformen registrerat partnerskap att paret är samkönat (1 och 3 §§ lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall).
När Socialstyrelsens beslut om ändring av könstillhörighet kommer in ska Skatteverket registrera en ändring av uppgift om könstillhörighet i folkbokföringen. Det gör Skatteverket genom att fastställa ett nytt personnummer för personen. Även andra registreringsåtgärder kan bli aktuella med anledning av ändringen av könstillhörighet.
Skatteverket kan registrera en ändring av könstillhörighet även enligt en utländsk dom eller ett utländskt beslut som vunnit laga kraft om att en person har ändrat könstillhörighet i utlandet. En sådan dom eller beslut gäller här i Sverige utan prövning av Socialstyrelsen. En förutsättning för att domen eller beslutet ska vara giltigt här är att personen var medborgare eller bodde i det land där domen eller beslutet meddelats när domen eller beslutet meddelades. Detta innebär att även en svensk medborgare, som under bosättning i utlandet ändrat könstillhörighet genom dom eller beslut i bosättningslandet, kan få ändringen registrerad i folkbokföringen utan prövning av Socialstyrelsen. (3 a § lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall)
Det saknas i många länder en rättslig reglering av ändrad könstillhörighet. I en del av dessa länder kan ett s.k. de facto-erkännande av ändrad könstillhörighet ske genom att ett pass utfärdas i den nya könstillhörigheten eller att ändringen har registrerats i ett utländskt folkbokföringsregister eller motsvarande. Genom ett s.k. de facto-erkännande är ändringen av könstillhörigheten godkänd i det landet och får räknas som ett utländskt beslut om ändring av könstillhörighet. Ett sådant erkännande kan registreras i folkbokföringen utan prövning av Socialstyrelsen om det klart framgår att myndigheterna i det andra landet har erkänt ändringen (prop. 2011/12:142 s. 49). En förutsättning är att personen var medborgare eller bodde i det landet vid tiden för ändringen av könstillhörigheten. Att ändringen är godkänd i hemlandet eller bosättningslandet kan t.ex. styrkas genom att visa upp ett hemlandspass eller ett civilregisterutdrag där ändringen framgår.
Det finns inga uttryckliga författningsbestämmelser om hur andra uppgifter i folkbokföringen ska registreras vid ändrad könstillhörighet. Ändringarna görs i stället utifrån Skatteverkets interna rutiner samt rättspraxis.
Utgångspunkten för de ändringar som görs i folkbokföringen är att det nya personnumret och namnet för den som ändrar könstillhörighet ska få fullt genomslag i folkbokföringen. Det innebär att de nya personuppgifterna framgår även hos personens föräldrar och barn.
Exempelvis ska en relation till ett barn återspegla förälderns förvärvade könstillhörighet som en följd av beslutet om ändrad könstillhörighet. Den som blivit man är efter ändringen registrerad som far till sitt barn och den som blivit kvinna är på motsvarande sätt registrerad som mor. Det innebär att barnet efter ändringen kan ha två registrerade fäder eller två registrerade mödrar i folkbokföringen. Om föräldern även är vårdnadshavare för barnet presenteras vårdnaden med vårdnadshavarens nya personnummer. Läs mer under Moderskap, faderskap och föräldraskap.
Ett nytt personnummer i samband med ändring av könstillhörighet får också genomslag för aktuellt och tidigare äktenskap. Om personen som ändrat könstillhörighet tidigare har varit gift eller registrerad partner presenteras den avslutade relationen med det nya personnumret och namnet.
Skatteverkets åtgärder påverkas inte av den berörda personens inställning till hur uppgifterna ska presenteras. Man kan inte själv välja hur identitets- och familjerättsliga förhållanden ska betecknas eller registreras i folkbokföringen. Registreringen i folkbokföringen påverkar alla personer som har en relation till den som ändrat könstillhörighet, oavsett vilken ålder de har eller om de har avlidit.
Om det i samband med födelse eller invandring blivit fel vid tilldelningen av ett personnummer ska Skatteverket rätta detta när det upptäcks. Felaktigheten kan exempelvis bestå i att ett födelsesjukhus lämnat en felaktig uppgift om ett barns kön eller att Skatteverket helt enkelt genom förbiseende registrerat in fel födelsetid utifrån ett korrekt underlag vid invandring.
Det kan hända att Skatteverket i samband med folkbokföringen av en person som återflyttar till Sverige tilldelar denne ett personnummer trots att personen redan har ett personnummer. Det kan exempelvis bero på att personen under utlandsvistelsen har ändrat namn eller att personens födelseår, -månad och -dag har blivit omkastade.
Utgångspunkten är i dessa fall att det personnummer som bär mest information genom de ärenden som förekommer i folkbokföringen i fortsättningen ska vara det personnummer som gäller för personen. Innan Skatteverket fattar ett beslut om att sammankoppla två personnummer ska personen som det gäller ges tillfälle att lämna synpunkter.