Registrering av uppgifter

Vilka uppgifter kan Skatteverket registrera i folkbokföringen?

Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder (2 § andra stycket förordning [2017:154] med instruktion för Skatteverket). Den som anmäler en flytt till Sverige ska därför lämna uppgift om sin identitet, bosättning och familjeförhållanden så att dessa kan registreras i folkbokföringen.

Skatteverket kan bland annat registrera följande uppgifter i folkbokföringen (1 § FOL, 2 kap. 3 § FdbL):

• namn
• födelsetid
• födelseort
• bosättningsland som personen flyttar från
• medborgarskap
• civilstånd med datum
• relationer till folkbokförda och i vissa fall aldrig folkbokförda personer, inklusive adoptivförhållande, med datum
• vårdnadshavare med datum
• eventuellt personnummer i annat nordiskt land
• uppgift om en person har folkbokförts med uppehållsrätt.

Uppgift om identitet: namn, födelsedatum, kön, medborgarskap och födelseort

Begreppet identitet är inte uttryckligen definierat i lag. Vägledning kan dock fås utifrån vilka uppgifter som ska finnas i en godkänd resehandling, nämligen fullständigt namn, medborgarskap, födelsedatum och födelseort (2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlF). I folkbokföringssammanhang anses även uppgift om juridisk könstillhörighet vara en del av en persons identitetsuppgifter. Vilket kön en person har ska framgå av födelsenumret i ett svenskt personnummer och uppgiften måste därför anges i flyttanmälan (18 § andra stycket FOL).

Namn med ursprung i en annan namntradition

I många länder används inte efternamn på samma sätt som i Sverige, det vill säga ett namn som är gemensamt för en familj och som överförs mellan generationerna. Skatteverket registrerar normalt det sista av personens namn som efternamn och övriga namn som förnamn, om personen kommer från ett land där efternamn inte används. Om endast ett namn finns angivet i passet registreras detta namn som efternamn i folkbokföringen. Läs mer om namn i internationella förhållanden här.

Transkribering av namn

I Sverige och många andra länder används det latinska alfabetet. Om någon flyttar till Sverige från ett land där ett annat skriftspråk eller alfabet används måste personens namn omvandlas (transkriberas) till det latinska alfabetet.

I pass från länder som använder ett annat alfabet än det latinska brukar innehavarens namn anges dels med det inhemska alfabetet, dels med det latinska. Hur ett namn transkriberas kan variera beroende på vilket språk som namnet transkriberats till. Till exempel transkriberas ett arabiskt namn i ett pass med fransk text på ett annat sätt än i ett pass med engelsk text.

Skatteverket folkbokför normalt personer från länder med ett annat alfabet i enlighet med den transkribering som finns i personens pass, i de fall ett pass kan visas upp. Om personen önskar att namnet ska transkriberas på ett annat sätt måste hen lämna in en skriftlig begäran där det framgår hur hen istället vill att namnet ska transkriberas. Den önskade stavningen måste ligga inom ramen för vad som är en möjlig transkribering. Läs mer om namn i internationella förhållanden här.

Personer med fler än ett medborgarskap

En person som är svensk medborgare registreras enbart som medborgare i Sverige. Detta gäller även om personen är medborgare i ett annat land. En person som inte är svensk medborgare men medborgare i fler än ett annat land kan registreras med uppgift om fler än ett medborgarskap.

En person som var svensk medborgare och som förvärvade ett utländskt medborgarskap före den 1 juli 2001 kan genom förvärvet i vissa fall automatiskt ha förlorat sitt svenska medborgarskap. Läs mer om äldre bestämmelser om svenskt medborgarskap här.

Personer som tillhör ett tredje kön

Det finns enbart två juridiska kön i Sverige; man och kvinna. Det är alltså inte möjligt att i Sverige förvärva eller ändra könstillhörighet till något annat än man eller kvinna. Det saknas lagstöd för att behandla en uppgift om ett tredje kön i den svenska folkbokföringen (prop. 2011/12:142 s. 31. En person som flyttar till Sverige och som enligt utländsk lagstiftning har fastställts tillhöra ett kön som inte överensstämmer med de två kön som kan registreras i folkbokföringen får välja om personnumret som Skatteverket fastställer ska vara kvinnligt eller manligt.

Födelsenummer saknas

För vissa födelsetider saknas födelsenummer att tilldela i folkbokföringen på grund av att många personer har samma födelsetid. Detta gäller i första hand födelsetiderna den 1 januari och den 1 juli vissa år. Om det saknas födelsenummer för en viss födelsetid, får dagen för födelsetiden i stället anges med en närliggande dag i samma månad (18 § tredje stycket FOL). Detta innebär att personnumret kan avvika från korrekt födelsetid. Den korrekta födelsetiden registreras som en separat uppgift i folkbokföringen. Läs mer om tilldelning och uppbyggnad av personnummer här.

Namn på födelseort

Som utgångspunkt gäller att Skatteverket registrerar födelseorten så som orten och landet hette vid tiden för personens födelse även om namnet har ändrats senare på grund av administrativa, politiska, språkliga eller andra skäl. Detsamma gäller i de fall ett land har upphört att existera. En person kan begära att istället bli registrerad med landets nuvarande namn, om det inte finns hinder mot en sådan registrering. Ett exempel är att en person som fötts i Jugoslavien kan välja att registreras med Bosnien eller Jugoslavien som födelseland.

Skatteverket registrerar som regel namn på födelseort och födelseland med en svensk namnform. Exempelvis registreras Köpenhamn, och inte København. Finska ortnamn har ofta dels en finskspråkig och en svenskspråkig namnform. Skatteverket använder då den svenska namnformen i folkbokföringen.

Identitetsprövningen i folkbokföringsärenden

Utgångspunkten är att den som ska folkbokföras ska visa sin identitet genom att visa upp ett pass eller en annan resehandling som kan godtas som pass. Den som är EES-medborgare kan även styrka sin identitet med ett nationellt identitetskort (9 § 1 FOF och 10 § första stycket 1 FOF). Den omständigheten att personen saknar dessa identitetshandlingar innebär inte att det är uteslutet att personens identitet ändå kan vara bevisad med tillräcklig säkerhet. Skatteverket måste alltid göra en prövning utifrån samtliga omständigheter i det enskilda ärendet.

Vad är ett pass och en annan resehandling som kan godtas som pass?

Utländska medborgare som reser in i eller vistas i Sverige ska ha ett pass eller en annan resehandling som kan godtas som pass (2 kap. 1 § UtlL). Ett pass eller annan resehandling anses normalt kunna godtas som tillräckligt bevis för att styrka en persons identitet. Detta gäller under förutsättning att det inte går att ifrågasätta handlingens äkthet. Som riktmärke gäller att handlingarna ska vara tillförlitliga och utfärdade på ett ur identitetssynpunkt tillfredsställande sätt. Handlingen får exempelvis inte vara av alltför enkel beskaffenhet. Utgångspunkten är att samma krav kan ställas på bevisningen oavsett i vilket land handlingarna har utfärdats. Det kan dock ställas mindre långtgående krav på den rent tekniska utformningen av en handling som utfärdats i ett utvecklingsland jämfört med vad som gäller för handlingar som utfärdats i till exempel Västeuropa (prop. 1997/98:178 avsnitt 4.1.4 och

KRNG 2012-12-19, mål nr 889-12).

Pass och andra resehandlingar som kan godtas som pass ska som regel innehålla följande uppgifter (2 kap. 4 § UtlF):

• personens medborgarskap, fullständiga namn, födelsedatum och födelseort
• handlingens giltighetstid
• innehavarens namnteckning
• namn på myndigheten som utfärdat handlingen
• handlingens giltighet för resa i Sverige
• ett välliknande foto på innehavaren.

Handlingen ska vidare vara utfärdad av en behörig myndighet i personens medborgarskapsland och tillåta återresa till hemlandet eller inresa till tredje land. Handlingen ska vidare vara upprättad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller så ska handlingen innehålla en bestyrkt översättning till något av dessa språk.

Det finns inga krav på vad en resehandling ska kallas (exempelvis resedokument, pass, främlingspass eller laissez-passer ) eller hur den ska vara utfärdad för att den ska kunna godtas som pass. Det avgörande är att handlingen är upprättad enligt 2 kap. 4 § UtlF och har det innehåll som föreskrivs där. En handling där det uttryckligen står att identiteten för innehavaren inte är styrkt kan inte ensamt styrka identiteten.

Utöver detta finns det vissa handlingar som inte uppfyller kraven i 2 kap. 4 § UtlF men som ändå kan godtas som pass. Nedan följer exempel på sådana handlingar:

• Ett identitetskort för en utlänning som är medborgare i den utfärdande staten som utvisar medborgarskap och som har utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat eller Schweiz gäller som pass (2 kap. 17 § UtlF).
• En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats, om handlingen är upprättad enligt 4 § andra-fjärde styckena och har det innehåll som föreskrivs där (2 kap. 18 § UtlF).
• Ett identitetskort för medborgare i Storbritannien (2 kap. 17 a § UtlF).
• Resehandlingar som enligt Migrationsverkets föreskrift MIGRFS 2016/01 får godtas som pass (2 kap. 4 § UtlF).

Identitetsuppgifter för svenska barn som är födda i Sverige

Som huvudregel ska en person visa sitt medborgarskap och sin identitet med hjälp av ett pass eller annan godtagbar handling vid anmälan om flytt till Sverige. När ett barn föds i Sverige så är dock som regel barnets identitetsuppgifter redan kända för svenska myndigheter. I de fall barnets identitet redan är känd för svenska myndigheter är det inte nödvändigt att kräva att en identitetshandling eller annan utredning ska visas upp vid anmälan om flytt till Sverige för svenska barn som har vistats i Sverige sedan födelsen.

Som utgångspunkt ska följande förutsättningar i dessa fall vara uppfyllda:

• Barnet är fött i Sverige på ett sjukhus eller enskilt sjukhem och vårdgivaren har anmält födelsen till Skatteverket enligt 24 § andra stycket FOL.
• Den förälder som har fött barnet har vid födelsen visat upp en id-handling som visar vem hen är.
• Anmälan om flytt ska ske i närtid efter förlossningen.
• Faderskapet eller föräldraskapet för barnet är fastställt i Sverige.
• Vårdnadshavarna visar upp sitt pass, sitt nationella id-kort, sitt LMA-kort eller annan jämförbar handling.
• Vårdnadshavarna visar upp utdrag ur journaler från sjukhuset och mödravården där det framgår vem som har fött barnet.

Uppgift om civilstånd

Med civilstånd avses uppgift om en persons familjerättsliga ställning. Skatteverket registrerar följande civilstånd i folkbokföringen:

• ogift (aldrig varit gift)
• gift
• skild
• änka eller änkling

Skatteverket registrerar också uppgift om personens make eller tidigare make. Läs mer om vigsel här och om äktenskapsskillnad här.

Uppgift om moderskap, faderskap och föräldraskap

I samband med att ett barn eller en förälder flyttar till Sverige prövar Skatteverket om en relation mellan familjemedlemmarna ska registreras i folkbokföringen

Det finns inte några uttryckliga lagbestämmelser i svensk rätt som anger förutsättningarna för fastställelse av moderskap. Det saknas även bestämmelser om att ett utländskt moderskap kan erkännas i Sverige. Frågan får därför normalt avgöras med tillämpning av svensk rätt och den allmänna principen om att den som fött barnet presumeras vara barnets rättsliga mor (”mater semper certa est”). Läs mer om moderskap med internationell anknytning här.

Skatteverket avgör vem som ska registreras som far till ett barn med hjälp av svensk eller utländsk rätt, bland annat beroende på var barnet är fött. Om faderskapet har fastställts i utlandet måste Skatteverket pröva om fastställelsen kan erkännas i Sverige. Läs mer om faderskap med internationell anknytning här.

För barn som kommit till genom surrogatarrangemang i utlandet finns särskilda regler. Läs mer här.

Om ett barn under 18 år folkbokförs hos en annan vuxen person än en förälder kan Skatteverket registrera en relation till denna person (2 kap 3 § första stycket 10 FdbL).

Uppgift om adoption

Om ett barn har adopterats i utlandet prövar Skatteverket om det utländska beslutet om adoption kan erkännas i Sverige. I folkbokföringen får både uppgift om barnets adoptivföräldrar och tidigare föräldrar registreras. Läs mer om adoption i internationella förhållanden här.

Uppgift om vårdnad

Skatteverket registrerar uppgift om vem eller vilka som är vårdnadshavare för barn under 18 år som folkbokförs efter att ha flyttat till Sverige. Om ett barn flyttar in från utlandet och det inte finns något beslut om vårdnad som gäller i Sverige registrerar Skatteverket normalt vårdnaden om barnet enligt svenska principer. Läs mer om vårdnad i internationella förhållanden här.