Skattebefrielse för företag med omsättning på högst 80 000 kronor

Vem är befriad?

Skattebefrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 80 000 kronor under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha varit mer än 80 000 kronor något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § 2 ML).

Justering ska göras om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader (9 d kap. 1 § ML).

Syftet med bestämmelserna i 9 d kap. ML om befrielse från mervärdeskatt är att förenkla för småföretag som till exempel mikroproducenter av el från solceller. De slipper då administrationen med att redovisa mervärdesskatt på sin begränsade försäljning och sina inköp. Se vidare i prop. 2016/17:1 s. 396–409.

Omsättningsgränsen höjdes den 1 juli 2022

Från och med den 1 juli 2022 höjdes omsättningsgränsen för skattebefrielse från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för mervärdesskatt där skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet (prop. 2021/22:110). En beskattningsbar person med omsättning av varor eller tjänster för vilken skattskyldighet har inträtt före den 1 juli 2022 kan alltså inte omfattas av skattebefrielse retroaktivt för den omsättningen på grund av den höjda omsättningsgränsen. Läs mer om den höjda omsättningsgränsen under rubrikerna Hur blir man befriad? och Den som är och har varit registrerad sedan tid före den 1 juli 2022.

Bedömningen ska göras utifrån den beskattningsbara personens omsättningar

Skatteverket anser att endast den som på ett rimligt sätt beräknar att omsättningarna inte överstiger 80 000 kronor kan omfattas av bestämmelserna om skattebefrielse. Beräkningen ska framstå som rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning. För nystartade företag ska bedömningen göras av enbart framtida omsättningar. Omsättningen om 80 000 kronor ska beräknas på ett särskilt sätt.

Exempel: nystartat företag som ska bedriva bilhandel

Ett nystartat företag ska bedriva handel med begagnade bilar. Företaget skickar in sin anmälan om registrering till mervärdesskatt först när omsättningen överstiger 80 000 kronor. Det framgår av uppgifterna i anmälan att verksamheten kommer att bedrivas i sådan omfattning att det är fråga om en ekonomisk verksamhet. I anmälan meddelar företaget att de inte var säkra på om omsättningen skulle överstiga 80 000 kronor varför de valde att inte anmäla sig förrän så skedde. Företaget har tillämpat bestämmelserna om skattebefrielse för tid innan omsättningsgränsen överskridits.

Bedömningen av om företaget på ett rimligt sätt har beräknat att omsättningen inte skulle överstiga 80 000 kronor ska göras utifrån objektiva omständigheter såsom verksamhetens art och omfattning. Utifrån en sådan bedömning är det enligt Skatteverket inte rimligt att ett företag som ska bedriva handel med begagnade bilar i sådan omfattning att de är beskattningsbara personer skulle beräkna att omsättningen under beskattningsåret skulle uppgå till högst 80 000 kronor. Detta eftersom redan sådana enstaka försäljningar som regel uppgår till sådana belopp att det inte är rimligt att beräkna att omsättningen inte skulle överstiga 80 000 kronor under beskattningsåret. Av denna anledning finns det enligt Skatteverkets bedömning inte grund för att tillämpa bestämmelserna om skattebefrielse. Mervärdesskatt ska redovisas på all omsättning som bolaget har haft.

Exempel: nystartat företag ska tillhandahålla bokföringstjänster

Ett nystartat företag ska tillhandahålla bokföringstjänster. Företaget skickar in sin anmälan om registrering till mervärdesskatt först när omsättningen överstiger 80 000 kronor. I anmälan meddelar företaget att de inte var säkra på om omsättningen skulle överstiga 80 000 kronor varför de valde att inte anmäla sig förrän så skedde. Företaget har tillämpat bestämmelserna om skattebefrielse för tid innan omsättningsgränsen överskridits. Vid kontroll framkommer att företaget har haft många klienter sedan verksamheten startades. Omsättningen i verksamheten överskrider 80 000 kronor redan några månader efter verksamheten startades.

Det är enligt Skatteverkets uppfattning inte rimligt att ett företag som ska tillhandahålla bokföringstjänster beräknar att omsättningen under beskattningsåret skulle uppgå till högst 80 000 kronor när det finns flera klienter och omsättningen överskrider 80 000 kronor redan efter några månader. Av denna anledning finns det enligt Skatteverkets bedömning inte grund för att tillämpa bestämmelserna om skattebefrielse. Mervärdesskatt ska redovisas på all omsättning som bolaget har haft.

Exempel: nystartat företag ska tillhandahålla bokföringstjänster

Ett nystartat företag ska tillhandahålla bokföringstjänster. Företaget skickar in sin anmälan om registrering till mervärdesskatt först när omsättningen överstiger 80 000 kronor i slutet av beskattningsåret. I anmälan meddelar företaget att de inte trodde att omsättningen skulle överstiga 80 000 kronor varför de valde att inte anmäla sig förrän detta skedde. Företaget har tillämpat bestämmelserna om skattebefrielse för tid innan omsättningsgränsen överskridits. Vid kontroll framkommer att företaget endast haft ett fåtal klienter och verksamheten har inte bedrivits på heltid.

Det är rimligt att ett företag som på deltid ska tillhandahålla bokföringstjänster och endast har ett fåtal klienter har beräknat att omsättningen under beskattningsåret inte skulle överskrida 80 000 kronor. Av denna anledning finns enligt Skatteverkets bedömning grund för att tillämpa bestämmelserna om skattebefrielse. Mervärdesskatt ska redovisas först på den omsättning som innebär att omsättningsgränsen överskrids.

Den enskilda personens eller subjektets omsättningar avgör om bestämmelserna kan tillämpas

Det är den enskilda personens eller subjektets omsättningar som avgör om bestämmelserna om skattebefrielse gäller eller inte. Det innebär att bedömningen inte påverkas av om verksamheten har övertagits från en annan person eller ett annat subjekt som haft högre omsättningar.

Exempel: verksamhet som övergår i ett dödsbo

En fysisk person som bedriver skattepliktig verksamhet i en enskild firma avlider. Personen har inte omfattats av bestämmelserna om skattebefrielse eftersom beskattningsunderlaget överstigit 80 000 kr per beskattningsår. Dödsboet bedriver verksamheten vidare under avvecklingsfasen. Dödsboet är ett eget skattesubjekt skilt från den avlidne. Det innebär att den omsättning som den fysiska personen har haft inte påverkar bedömningen av om dödsboet omfattas av skattebefrielse. Det ska alltså göras en bedömning, utifrån de förutsättningar som gäller för dödsboet, om dödsboet omfattas av skattebefrielsen. Om det totala beskattningsunderlaget för dödsboet kommer att understiga 80 000 kr kan dödsboet omfattas av bestämmelserna om skattebefrielse.

Vem kan inte befrias?

Följande personer och subjekt kan inte befrias enligt 9 d kap. 2 § ML

• beskattningsbara personer som inte är etablerade inom Sverige (jfr 1 kap. 15 § ML)
• frivilligt skattskyldiga konstnärer eller deras dödsbon
• frivilligt skattskyldiga för investeringsguld
• frivilligt skattskyldiga för fastighetsupplåtelser.

Skattebefrielsen är frivillig

Ett företag kan välja att inte vara befriat från mervärdesskatt trots att förutsättningarna för befrielse är uppfyllda och företaget har en omsättning som är högst 80 000 kronor. Företaget måste i så fall ansöka om att skatt ska tas ut (9 d kap. 6 § ML).

Hur blir man befriad?

Den som inte är registrerad till mervärdesskatt är befriad utan ansökan så länge beskattningsunderlaget inte överstiger 80 000 kronor.

Den som är registrerad till mervärdesskatt måste ansöka hos Skatteverket och få ett beslut om befrielse (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Från när gäller beslutet om befrielse?

För den som inte är registrerad till mervärdesskatt gäller skattebefrielsen automatiskt från den tidpunkt då verksamheten startar om beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 80 000 kronor.

För den som är registrerad till mervärdesskatt gäller befrielsen tidigast från och med den dagen då Skatteverket beslutar om befrielsen (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Den som är registrerad till mervärdesskatt och har varit det sedan tid före den 1 juli 2022

Från och med den 1 juli 2022 höjdes omsättningsgränsen för skattebefrielse från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår.

Från och med den 1 juli 2022 kan därför beskattningsbara personer som är registrerade till mervärdesskatt ansöka om och beviljas mervärdesskattebefrielse om de beräknar ha en årsomsättning som inte överstiger 80 000 kronor under det innevarande beskattningsåret och inte heller haft någon sådan under något av de två närmast föregående beskattningsåren. Befrielsen gäller tidigast från och med dagen för Skatteverkets beslut (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Någon uppdelning ska inte göras av omsättningsgränserna om en beskattningsbar person har ett beskattningsår som sträcker sig över tidpunkten för ikraftträdandet för den höjda omsättningsgränsen (prop. 2021/22:110).

Exempel: mervärdesskatteregistrerad med en årsomsättning på 70 000 kr vill nu omfattas av mervärdesskattebefrielsen

En beskattningsbar person har sedan den 1 januari 2020 varit registrerad till mervärdesskatt och har under de två tidigare beskattningsåren 2021 och 2022 haft en årsomsättning på 70 000 kronor. Omsättningen beräknas även för hela beskattningsåret 2023 bli 70 000 kronor. Trots att omsättningen under tidigare beskattningsår överstigit den omsättningsgräns som gällt före den 1 juli 2022 kan mervärdesskattebefrielse medges. Mervärdesskattebefrielsen avser då omsättningar där skattskyldigheten inträtt efter Skatteverkets beslut om mervärdesskattebefrielse. Mervärdesskatt ska därför fortfarande redovisas och deklareras för omsättningar där skattskyldigheten inträtt före Skatteverkets beslut om mervärdesskattebefrielse.

Fördröjningsregel för den som fått beslut att skatt ska tas ut

Den som har fått ett beslut om att skatt ska tas ut trots att omsättningen beräknas bli högst 80 000 kronor omfattas av en fördröjningsregel. Det innebär att de inte kan befrias på nytt förrän från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då beslutet om beskattning fattades (9 d kap. 4 § tredje stycket ML).

Hur upphör befrielsen?

Befrielsen kan upphöra av tre skäl enligt 9 d kap. 1, 5 och 6 §§ ML

• beskattningsunderlaget beräknas överstiga 80 000 kronor innevarande år
• den som är befriad gör en omsättning som medför att beskattningsunderlaget överstiger 80 000 kronor
• den som är befriad ansöker om att skatt ska tas ut.

Ansökan om att skatt ska tas ut

Den som är skattebefriad kan ansöka om att Skatteverket ska besluta att skatt ska tas ut. Ett beslut om att skatt ska tas ut gäller tidigast från och med hela det föregående beskattningsåret(9 d kap. 6 § ML).

Vad händer när befrielsen upphört?

När befrielsen upphör p.g.a. att omsättningsgränsen överskrids ska mervärdesskatt tas ut på den omsättning som innebär att gränsen överskrids (9 d kap. 5 § ML).

Vid bedömningen av vilken försäljning som medför att beloppsgränsen överskrids får en transaktion inte delas upp på ett konstlat sätt. Om en försäljning till en kund innefattar flera olika varor ska den ändå anses som en och samma transaktion när varorna inte levereras separat, omfattas av ett och samma köpeavtal till förmån för en och samma köpare och betalningen görs i ett totalbelopp (C-265/18, Akvile Jarmuskiene).

Vilka transaktioner gäller skattebefrielsen för?

Befrielsen från mervärdesskatt gäller de flesta omsättningar av varor och tjänster som företaget själv omsätter inom landet. Det innebär att också varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land kan omfattas av befrielsen. Detta eftersom en vara enligt huvudregeln i 5 kap. ML är omsatt i det land där transporten till köparen påbörjas.

Däremot gäller befrielsen inte för inköp av varor och tjänster från andra som är omsatta inom landet men som företaget själv måste deklarera utgående mervärdesskatt för genom s.k. omvänd skattskyldighet.

Vilka transaktioner gäller skattebefrielsen inte för?

Den gäller inte för omsättningar som sker utomlands (9 d kap. 1 § ML). Tjänster som inte är omsatta i Sverige enligt 5 kap. ML är omsatta utomlands och omfattas därför inte av befrielsen.

Befrielsen gäller inte för

• omsättning av nya transportmedel som säljs till ett annat EU-land (ändå undantaget enligt 3 kap. 30 a § ML)
• uttag av varor för annat ändamål än verksamheten m.m. (9 d kap. 2 § andra stycket ML)
• inköp av nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor från annat EU-land
• förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor överstigande 90 000 kronor (för förvärv upp till och med 90 000 kronor gäller den vanliga förvärvströskeln vilket medför att sådana förvärv inte medför att mervärdesskatt ska betalas)
• försäljning av tjänster till en beskattningsbar person i ett annat EU-land eller land utanför EU
• förvärv av tjänster från en annan beskattningsbar person i ett annat EU-land eller ett land utanför EU
• import
• export

Hur beräknas 80 000-kronorsgränsen?

Beloppet beräknas på ett särskilt sätt och får inte överstiga 80 000 kronor. I beräkningen ska skatt enligt ML inte ingå. Beloppet ska justeras om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader.

Beloppet ska beräknas på företagets skattepliktiga omsättningar. Det innebär att även omsättningar inom landet där omvänd skattskyldighet gäller omfattas, t.ex. byggtjänster.

Om skattesatsen är 25 procent innebär det att den totala ersättningen för försäljning enligt beräkningen i 9 d kap. 3 § ML får uppgå till högst 100 000 kronor. Om skattesatsen är 12 procent blir maxbeloppet 89 600 kronor och vid en skattesats på 6 procent blir det 84 800 kronor.

Om försäljningen kan beskattas genom vinstmarginalbeskattning, är det vinstmarginalen exklusive mervärdesskatt som utgör det belopp som ska beaktas vid beräkningen av 80 000-kronorsgränsen.

Rättsfall: beräkning av omsättningsgränsen för skattebefrielse – VMB-försäljning

EU-domstolen har ansett att hela ersättningen exklusive mervärdeskatt ska ingå vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse. Målet rörde hur försäljningar som beskattas enlig reglerna om vinstmarginalbeskattning ska behandlas vid beräkning av omsättningsgränsen (C-388/18, B). Enligt mervärdesskattelagen är det dock beskattningsunderlaget som ska beaktas vid beräkning av omsättningsgränsen (9 d kap. 3 § ML). En EU-konform tolkning kan inte ske i strid mot en bestämmelses klara ordalydelse. Skatteverket bedömer därför att en EU-konform tolkning av lagrummet inte är möjlig och att domen inte kan tillämpas.

Transaktioner som ingår i beräkningen

Följande transaktioner ska ingå i beräkningen:

• beskattningsunderlaget för skattepliktiga omsättningar inom landet, skatt enligt ML ingår inte i beräkningen (9 d kap. 3 § 1 ML och prop. 2016/17:1 s. 444)
• vissa undantagna omsättningar (9 d kap. 3 § 2 ML)
  • omsättning av vissa tjänster till utgivare av vissa publikationer (3 kap. 19 § 2 ML)
  • omsättning av luftfartyg samt tjänster och delar till luftfartyg (3 kap. 21§ ML)
  • omsättning av fartyg med mera (3 kap. 21a-21b §§ ML)
  • omsättning av mäklartjänster som är anknutna till fartyg och luftfartyg med mera (3 kap. 22 ML)
  • omsättning av vissa läkemedel, flygbensin och flygfotogen samt guld till Sveriges riksbank (3 kap. 23 § 2, 4 eller 7 ML)
  • omsättning av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.(3 kap. 26 a § ML)
  • vissa omsättningar av varor till vissa köpare i annat EU-land (3 kap. 30 c § ML)
  • omsättning av varor och tjänster avsedd för vissa väpnade styrkor (3 kap. 31–31 a §§ ML)
  • från och med den 1 juli 2022 ska även sådan omsättning till väpnade styrkor av varor och tjänster som undantas enligt 3 kap. 31 b § ML ingå i beräkningen
  • vissa omsättningar av varor till vissa EU-organ som förvärvas i syfte att hantera covid-19 pandemin (3 kap. 31 c § ML). Regeln trädde i kraft den 1 januari 2022 men ska tillämpas retroaktivt från och med 1 januari 2021.
• vissa undantagna omsättningar om omsättningen inte endast har karaktären av en bitransaktion (9 d kap. 3 § 3 ML)
  • ersättning för omsättning m.m. av fastigheter (3 kap. 2 § ML)
  • bank- och finansieringstjänster (3 kap. 9 § ML)
  • försäkringstjänster (3 kap. 10 § ML)
• vissa omsättningar utomlands (9 d kap. 3 § 4 ML)
  • export (5 kap. 3 a § första stycket 1, 2, 3, 7 eller 8 ML)
  • lastning, lossning, transport med mera i samband med export eller import (5 kap. 19 § 2 a–2 b ML)
  • arbete på lös egendom som sen transporteras ut ur EU (5 kap. 19 § 3 ML)
  • förmedling av varor som omsätts utanför EU (5 kap. 19 § 4 ML).

Transaktioner som inte ingår i beräkningen

Följande transaktioner ska inte ingå i beräkningen:

• försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar (9 d kap. 3 § andra stycket ML och prop. 2016/17:1 s. 445)
• sådan ersättning för omsättning av fastigheter m.m., bank- och finansieringstjänster som endast har karaktär av en bitransaktion.

Med anläggningstillgångar menas det som företaget använder i sin verksamhet, som normalt inte säljs och beräknas ha sådan varaktighet och värde att det skrivs av på flera räkenskapsår.

Exempel på anläggningstillgångar kan vara skördetröska eller andra maskiner i jordbruksverksamhet, taxibil i taxiverksamhet och butiksinredningen i detaljhandel.

Uthyrning av fastighet utgör inte en bitransaktion när transaktionen genomförs inom en beskattningsbar persons normala ekonomiska verksamhet. Så kan vara fallet när en beskattningsbar persons verksamhet består i att utöva flera fria yrken samt uthyrning av fastighet (C-716/18, AJFP Caraş-Severin och DGRFP Timişoara).

För konstnärer som inte är skattskyldiga för omsättning av konstverk

Omsättning av konstverk är skattepliktig. Försäljning av konstverk ska därför räknas in vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse även om konstnären inte är skattskyldig för försäljningen på grund av att beskattningsunderlaget understiger 300 000 kronor för beskattningsåret. Det innebär att om konstnären förutom försäljning av konstverk har en annan skattepliktig försäljning så ska all försäljning beaktas vid beräkningen av omsättningsgränsen.

Exempel: beräkning av 80 000-kronorsgränsen för en konstnärs omsättningar

En upphovsman (Ayla) säljer tavlor. Denna försäljning uppgår till 60 000 kronor under ett beskattningsår. Skattesatsen är 12 % vid försäljning av egna konstverk. Ayla säljer också egentillverkade bruksföremål som inte utgör konstverk enligt ML och är därför skattepliktiga med skattesatsen 25 procent. Försäljningen av bruksföremål uppgår till 60 000 kronor under ett beskattningsår. Beskattningsunderlaget beräknas genom att mervärdesskatten räknas från försäljningarna. Beskattningsunderlaget för Aylas försäljning av konstverk uppgår till 53 574 kronor (omsättningen minskad med 10,71 procent). Beskattningsunderlaget för Aylas försäljning av bruksföremål uppgår till 48 000 kronor (omsättningen minskad med 20 procent)

Ayla är inte skattskyldig för försäljningen av tavlorna eftersom beskattningsunderlaget understiger 300 000 kronor för beskattningsåret (1 kap. 2 a § ML). Ayla är däremot skattskyldig för försäljningen av bruksföremålen eftersom försäljningen av tavlorna ska räknas in vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse. Förutsättningar för skattebefrielse saknas för denna försäljning eftersom beskattningsunderlaget för Aylas totala försäljning överstiger 80 000 kronor (53 574+48 000=101 574).

För enkla bolag, partrederier och samägande beräknas beloppsgränsen för varje delägare

Beloppsgränsen beräknas för varje beskattningsbar person och skattesubjekt för sig. Ett enkelt bolag, partrederi eller samägande är inte en juridisk person och är därför inte ett skattesubjekt. Varje delägare är ett eget skattesubjekt vid dessa samarbetsformer och beloppsgränsen beräknas därför för var och en för sig.

Ideella föreningar

Det är bara de omsättningar som görs i egenskap av beskattningsbar person som ska räknas med. De omsättningar som en ideell förening gör utan att vara en beskattningsbar person med anledning av 4 kap. 8 § ML ska därför inte ingå i beräkningen av 80 000-kronorsgränsen.

Nya bestämmelser om gemensam omsättningströskel från och med 1 juli 2021

Omsättningströskeln på 320 000 kr vid distanshandel inom EU har slopats. I stället ska en EU-gemensam beskattningslandströskel tillämpas som gäller både för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster inom EU till andra än beskattningsbara personer (5 kap. 20 § ML och artikel 59c mervärdesskattedirektivet). En omsättningströskel på totalt 10 000 euro (99 680 kr) ska gälla i alla medlemsstater. Den gemensamma omsättningströskeln innebär inte skattebefrielse för omsättningar under det beloppet, utan att ett visst land är beskattningsland vid omsättning under det beloppet.

Om ett företag som omsätter elektroniska tjänster m.m. eller utför unionsintern distansförsäljning av varor tillämpar beskattningslandströskeln i 5 kap. 20 § ML anses varorna och tjänsterna omsatta inom landet. Detta trots att köparen finns i ett annat EU-land (i fråga om elektroniska tjänster m.m.) eller transporten av varorna avslutas i ett annat EU-land (i fråga om varor).

Eftersom det i sådant fall är fråga om skattepliktig omsättning inom landet kan reglerna om skattebefrielse för små företag bli aktuella. Vid beräkningen av beloppet om 80 000 kr ska alltså sådan försäljning av elektroniska tjänster m.m. och unionsintern distansförsäljning av varor ingå.

Avdragsrätt, jämkning och faktura

Den som omfattas av skattebefrielse har inte avdragsrätt eller rätt till återbetalning av ingående skatt för omsättningar som omfattas av skattebefrielsen. Särskilda bestämmelser finns för jämkning vid övergång till skattebefrielse. Mervärdesskatt ska inte anges i en faktura för omsättning som omfattas av skattebefrielse (11 kap. 9 a § ML).

Registrering

Företag som enbart har sådana omsättningar som omfattas av skattebefrielse enligt 9 d kap. ML ska inte vara registrerade till mervärdesskatt.

Ett skattebefriat företag kan i vissa fall ändå vara skyldigt att vara registrerat för att deklarera utgående skatt på sådana transaktioner som inte omfattas av befrielsen. Det kan till exempel vara förvärv av varor och tjänster eller jämkning (7 kap. 1 § SFL).

Det kan också vara så att företaget ska vara registrerat på grund av att det har rätt till återbetalning av ingående skatt (7 kap. 1 § 4 SFL) eller av annan anledning i 7 kap. 1 § 5–8 SFL.

Beloppsgränser i andra EU-länder

De flesta av EU:s medlemsländer har utnyttjat den möjlighet till skattebefrielse för små företag som finns i artikel 282–292 i mervärdesskattedirektivet.

Nedanstående förteckning över de beloppsgränser för skattebefrielse som gäller i de olika länderna har hämtats från EU-kommissionens hemsida och avser den 1 januari 2021.

Land	Nationell valuta	Värde i euro*
Belgien	25 000 EUR
Bulgarien	50 000 BGN	25 565 EUR
Cypern	15 600 EUR
Danmark	50 000 DKK	6 720 EUR
Estland	40 000 EUR
Finland	10 000 EUR
Frankrike	82 800, 42 900, 33 200 och 17 700 EUR
Grekland	10 000 EUR
Irland	Ingen
Italien	65 000 EUR
Kroatien	300 000 HRK	39 725 EUR
Lettland	40 000 EUR
Litauen	45 000 EUR
Luxemburg	35 000 EUR
Malta	35 000, 24 000 och 14 000 EUR
Nederländerna	20 000 EUR
Polen	200 000 PLN	43 863 EUR
Portugal	12 500 EUR
Rumänien	300 000 RON	47 180 EUR
Slovakien	49 790 EUR
Slovenien	50 000 EUR
Spanien	Ingen
Tjeckien	1 000 000 CZK	38 106 EUR
Tyskland	22 000 EUR
Ungern	12 000 000 HUF	33 977 EUR
Österrike	35 000 EUR

Kompletterande information

• Jämkning vid övergång till skattebefrielse enligt 9 d kap. ML.