Dröjsmålsavgift kupongskatt

När tar Skatteverket ut en dröjsmålsavgift?

Om kupongskatt inte betalas i rätt tid ska Skatteverket ta ut dröjsmålsavgift enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift (19 § KupL).

Hur beräknas dröjsmålsavgiften?

Reglerna om hur man beräknar dröjsmålsavgiften finns i 2 § lagen om dröjsmålsavgift. Dröjsmålsavgiften är lägst 2 procent eller 100 kronor, men procentsatsen höjs för varje månad som betalningen är försenad. Mer om beräkning och exempel finns på sidan om fordonsskatt och saluvagnsskatt.

Befrielse från dröjsmålsavgiften

Skatteverket får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgiften, om det finns särskilda skäl (19 § tredje stycket KupL). Med särskilda skäl avses i första hand omständigheter som den skattskyldiga inte kan förutse eller råda över, enligt Jilkén, Grip, Dufwa 2013, Kupongskattelagen En kommentar.

Dröjsmålsavgift tas inte ut på beloppet sedan det överlämnats till Kronofogden för indrivning (4a § lagen om dröjsmålsavgift). I stället ska ränta tas ut på kapitalbeloppet efter en räntesats som för varje kalenderår beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren (4 a § lagen om dröjsmålsavgift).

Omprövning och överklagande

Ett beslut om dröjsmålsavgift får överklagas på samma sätt som gäller när man överklagar ett beslut om kupongskatt (7 § lagen om dröjsmålsavgift).

Det saknas uttryckliga bestämmelser om omprövning i kupongskattelagen och lagen om dröjsmålsavgift. Detta innebär att ett beslut om dröjsmålsavgift i vissa fall kan ändras med stöd av förvaltningslagens allmänna bestämmelser om ändring av beslut.

Kompletterande information

• Beslut om kupongskatt

• Överklagande av kupongskatt
• Återbetalning av kupongskatt