Bara vissa skatter och avgifter omfattas av bestämmelserna om skattetillägg. Det är också bara vissa typer av uppgiftslämnanden som kan leda till ett skattetillägg.
I skatteförfarandelagen gör man åtskillnad mellan skatter och avgifter. Alla skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen kan inte ligga till grund för ett skattetilläggsbeslut.
Skatteförfarandelagen tillämpas för alla skatter, utom de som är särskilt undantagna (2 kap. 1 §, 3 och 4 §§ SFL). Det innebär att det i skatteförfarandelagen inte finns någon uppräkning av de skatter som omfattas.
Vidare omfattas felaktigt debiterad mervärdesskatt, d.v.s. belopp som enligt mervärdesskattelagen inte utgör skatt (2 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 12 § SFL).
Skattetillägg tas, med ett undantag, ut för samtliga skatter som omfattas av skatteförfarandelagen. Undantaget avser särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som bl.a. ska betalas av den som bedriver passiv näringsverksamhet (49 kap. 2 § SFL).
Skattetilläggsbestämmelserna i skatteförfarandelagen kan trots detta vara tillämpliga även för skatter som inte omfattas av skatteförfarandelagen. Det förutsätter dock att det i den aktuella skattelagen finns en uttrycklig hänvisning till skattetilläggsbestämmelserna i skatteförfarandelagen (prop. 2010/11:165 s. 935).
I skatteförfarandelagen anges uttryckligen vilka avgifter som omfattas av lagen (2 kap. 2 § SFL). Skattetillägg tas dock bara ut för tre avgifter (49 kap. 3 § SFL):
Det innebär att skattetillägg inte får tas ut för egenavgifter eller allmän löneavgift för den som ska betala egenavgifter.
Av 49 kap. 3 § SFL framgår det också att det som sägs om skatt i 49 kap. SFL också gäller de avgifter som kan ligga till grund för ett skattetillägg.
Nedan anges de oriktiga uppgifter som kan leda till skattetillägg.
En oriktig uppgift som lämnas i en inkomstdeklaration (29 kap. 1 § SFL) kan leda till att skattetillägg ska tas ut. Skatt enligt inkomstskattelagen, statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt på pensionskostnader och kommunal fastighetsavgift kan ligga till grund för ett skattetillägg (49 kap. 11 § SFL).
Ett beslut om avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt påverkar endera skatten enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatten enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. En avräkning beaktas således vid fastställandet av slutlig skatt (56 kap. 2, 3 och 6 §§ SFL). Om en uppgiftsskyldig lämnar en oriktig uppgift genom att begära avräkning av utländsk skatt med ett för högt belopp kan därför skattetillägg tas ut.
På motsvarande sätt kan skattetillägg tas ut enligt 49 kap. SFL om en uppgiftsskyldig i sin inkomstdeklaration lämnar en oriktig uppgift genom att t.ex. felaktigt yrka avdrag för skattereduktion för rot- eller rutarbeten. En skattereduktion beaktas nämligen vid fastställandet av slutlig skatt. En oriktig uppgift som lämnas i en begäran om utbetalning för rot- eller rutarbete är däremot ett uppgiftslämnande som inte kan leda till skattetillägg (se nedan).
Har en fysisk person överskott av näringsverksamhet ska egenavgifter tas ut om näringsverksamheten bedrivits aktivt. Är det däremot fråga om en passivt bedriven näringsverksamhet påförs i stället särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Något skattetillägg kan dock inte tas ut i dessa fall (49 kap. 2 och 3 §§ SFL).
Lämnas en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration (26 kap. 5 § SFL) kan skattetillägg tas ut. I vissa fall ska en ansökan om återbetalning av mervärdesskatt redovisas i en mervärdesskattedeklaration (19 kap. 35 § ML).
Nytt: 2023-06-28
Med anledning av nya mervärdesskattelagen ersätts 19 kap. 35 § ML fr.o.m. 1 juli 2023 av 14 kap. 52 § ML samt 14 kap. 53 § ML.
Skattetillägg kan tas ut om en oriktig uppgift lämnas i en arbetsgivardeklaration eller i en förenklad arbetsgivardeklaration (26 kap. 3 och 4 §§ SFL). I en arbetsgivardeklaration redovisas också avdragen skatt. Om en uppgiftsskyldig har gjort skatteavdrag men inte redovisat beloppet i en arbetsgivardeklaration eller i en förenklad arbetsgivardeklaration, tas skattetillägg ut på grund av oriktig uppgift. Den situationen skiljer sig från den där något skatteavdrag inte har gjorts. Skattetillägg tas då inte ut på grund av oriktig uppgift utan på grund av att skatteavdrag inte har gjorts (49 kap. 9 § SFL).
Enligt skatteförfarandelagen ska både SINK och A-SINK redovisas i en arbetsgivardeklaration.
En oriktig uppgift som lämnas i en punktskattedeklaration (26 kap. 6 § SFL) kan leda till att skattetillägg tas ut. I 3 kap. 15 § SFL anges vad som avses med punktskatt.
Lämnas en oriktig uppgift i en särskild skattedeklaration (26 kap. 7 och 8 §§ SFL) kan skattetillägg tas ut. De uppgifter som ska lämnas i en sådan deklaration är bl.a. felaktigt debiterad mervärdesskatt och punktskatter vid händelseskattskyldighet.
Om det lämnas en oriktig uppgift i en ansökan om återbetalning av punktskatt kan skattetillägg tas ut (prop. 2010/11:165 s. 936).
Även när en oriktig uppgift lämnas i en ansökan om återbetalning av mervärdesskatt som inte ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration (t.ex. 19 kap. 1 och 25 §§ ML) kan skattetillägg tas ut. Även i dessa situationer ska skattetilläggsbestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas (20 kap. 6 § ML).
Nytt: 2023-06-28
Fr.o.m. den 1 juli 2023 ersätts 19 kap. 1 § ML av bl.a. 14 kap. 3 § ML och 19 kap. 25 § ML ersätts med bl.a 14 kap. 40 § ML. Bestämmelsen i 20 kap. 6 § ML ersätts med 14 kap. 71 § ML.
Slutligen kan skattetillägg tas ut om man lämnar en oriktig uppgift i en särskild mervärdesskattedeklaration enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljningar av varor och för tjänster. I 23 § 9 finns en hänvisning till skatteförfarandelagens bestämmelser om skattetillägg.
Nytt: 2023-06-28
Lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster har upphört att gälla fr.o.m. 1 juli. Bestämmelserna i lagen har istället införts i den nya mervärdesskattelagen fr.o.m. 1 juli 2023. Bestämmelsen i 23 § 9 ersätts med 22 kap. 58 § 9 ML.
Det som sägs ovan om oriktiga uppgifter i deklarationer eller ansökningar om återbetalning gäller också när motsvarande uppgifter lämnas i t.ex. en begäran om omprövning eller i ett svar på Skatteverkets förfrågan.
Vissa oriktiga uppgifter som lämnas på skatteförfarandeområdet kan inte leda till skattetillägg. En vanlig orsak är att den oriktiga uppgiften inte har någon direkt inverkan på skatteuttaget, eller på ett underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst. Av 49 kap. 11 § och 14 § SFL framgår nämligen att det krävs ett sådant direkt samband för att ett skattetillägg ska kunna beräknas (prop. 2010/11:165 s. 937).
En uppgiftsskyldig har genomfört ett andelsbyte enligt 48 a kap. IL och redovisar i inkomstdeklarationen ett för högt omkostnadsbelopp för de avyttrade aktierna. Vidare har tjänstebeloppen för utdelning och kapitalvinst redovisats med för låga belopp (48 a kap. 8 a-c §§ IL). Även om rätt belopp hade redovisats skulle dock någon beskattning inte ske med anledning av andelsbytet. Skattetillägg kan därför inte tas ut på grund av felaktigheterna i deklarationen. Men eftersom de aktuella beloppen inte fastställs vid beskattningen kan skattetillägg tas ut om det i ett senare skede, t.ex. vid en avyttring av de tillbytta aktierna, lämnas en oriktig uppgift som medför ett skatteundandragande.
Nedan ges några ytterligare exempel på situationer då en oriktig uppgift inte kan leda till skattetillägg:
Skattetillägg kan inte heller tas ut när det har lämnats en oriktig uppgift i en begäran om utbetalning för rot- eller rutarbete enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Det belopp som en begäran om utbetalningen avser är nämligen ingen skatt. Däremot kan en oriktig uppgift i en sådan begäran medföra ansvar enligt brottsbalkens bestämmelser om bl.a. bedrägeri.
Även om en oriktig uppgift i ett ärende om registrering inte kan leda till skattetillägg kan det vara så att en enskild som t.ex. felaktigt blivit registrerad för mervärdesskatt lämnar en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration.
I skattebetalningslagen fanns i 15 kap. 16 § en bestämmelse som innebar att skattetillägg kunde tas ut i ett sådant fall om det hade lämnats en oriktig uppgift i ärendet om registrering. Denna bestämmelse var nödvändig eftersom den felaktigt registrerade rätteligen inte var skattskyldig.
Rekvisitet skattskyldig används inte i 49 kap. 4 § SFL, vilket innebär att skattetillägg kan tas ut i ett motsvarande fall. Detta kan enligt skatteförfarandelagen göras även om det inte har lämnats någon oriktig uppgift i anmälningsärendet. Om det i ett enskilt fall inte har lämnats någon oriktig uppgift i ärendet om registrering, men registrering trots det felaktigt har gjorts, kan det finnas skäl att tillämpa bestämmelserna om befrielse från skattetillägg i 51 kap. 1 § SFL (prop. 2010/11:165 s. 937).
Även om något skattetillägg inte kan tas ut i ovan nämnda situationer kan ändå ett ansvar enligt skattebrottslagen i vissa fall komma i fråga. I skattebrottslagen finns nämligen, till skillnad mot vad som gäller för skattetillägg, inte något krav på att den oriktiga uppgiften ska ha lämnats i det förfarande som avser det konkreta skatteundandragandet. Det innebär bl.a. att skattebrottslagen kan bli tillämplig om det lämnas en oriktig uppgift i en anmälan om registrering (skatteredovisningsbrott).