OBS: Detta är utgåva 2023.9. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket får göra kontrollbesök för att identifiera den som bedriver torg- och marknadshandel. Det finns begränsningar i vad som får kontrolleras, var kontrollen får ske och vilka frågor som får ställas vid besöken.

Syftet med kontrollbesök

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att identifiera den som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel (42 kap 9 § första stycket SFL).

Vem får kontrolleras?

Det är bara den som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel som får kontrolleras. Uttrycket ”kan antas” innebär inte något högt krav på bevisning.

Skatteverket kan inte genom kontrollbesök kontrollera att platsupplåtaren fullgör sina skyldigheter. Den kontrollen får i stället ske genom revision.

Förmedling av varor

Om en person förmedlar varor i eget namn för någon annans (huvudmannens) räkning och tar emot betalningen är det enligt Skatteverket den personen och inte huvudmannen som omfattas av bestämmelserna om kontrollbesök som avser torg- och marknadshandel.

Exempel: förmedling av varor

En auktionist hyr marken. Hen låter ”bordsinnehavarna” (huvudmännen) stå där mot att hen, i eget namn, får sälja sakerna för deras räkning och mot provision. Man kan då tillämpa samma synsätt som i mervärdesskattesammanhang, d.v.s. auktionisten ska anses som säljare. Om huvudmännen bevakar försäljningen eller inte bör enligt Skatteverket inte ha någon betydelse i detta sammanhang. Det är alltså auktionisten och inte huvudmännen som omfattas av bestämmelserna om kontrollbesök som avser torg- och marknadshandel.

Vad får Skatteverket kontrollera och vilka frågor får ställas?

Utöver identitetskontroll får Skatteverket vid kontrollbesöket kontrollera godkännande för F-skatt och ställa frågor om verksamheten (42 kap. 9 § första stycket SFL).

Kontrollen ska kunna göras oavsett om handeln sker i näringsverksamhet eller inte, eftersom Skatteverket kan ha ett behov av att fastställa om näringsverksamhet föreligger eller inte (prop. 1997/98:100 s. 173).

Inget legitimationstvång

Den som kontrolleras är inte skyldig att på begäran legitimera sig för Skatteverket eller på annat sätt styrka sin identitet. Detta hindrar inte att den som på Skatteverkets begäran uppvisar exempelvis registerutdrag med godkännande för F-skatt eller som lämnar svar om verksamheten kan uppmanas att styrka sin identitet, om Skatteverket anser att behov finns (prop. 1997/98:100 s. 173).

Den som kontrolleras uppger sig vara medhjälpare eller anställd

Situationen vid ett kontrollbesök kan vara den att en person säger sig vara anställd hos eller medhjälpare åt någon annan som driver verksamheten. Skatteverket får ställa frågor till en medhjälpare för att klarlägga vem som bedriver verksamheten. Presumtionen är enligt Skatteverket att den som säljer också är den som driver eller företräder verksamheten. Den som påstår något annat har bevisbördan för att så är fallet.

Skatteverket kan be personen identifiera sig för att visa att hen inte är den person som påstås bedriva verksamheten. Skatteverket kan ställa följdfrågor i syfte att bringa klarhet i om den som står på platsen verkligen är någon annan än den som bedriver handeln.

Frågor för att reda ut om det är en näringsverksamhet

Skatteverket kan ha ett behov av att reda ut om den verksamhet som bedrivs på platsen utgör näringsverksamhet eller inte. Skatteverket får i det avseendet ställa de frågor om verksamheten som behöver ställas.

Var får kontrollbesök göras?

Kontrollbesök som avser torg- och marknadshandel får bara göras där sådan handel bedrivs (42 kap. 9 § andra stycket SFL). Alltså kan Skatteverket inte besluta om kontrollbesök i t.ex. en bostad som innehas av den som bedriver torg- och marknadshandel (prop. 2010/11:165 s. 877).

Hur ska besöket utföras och när ska den kontrollerade underrättas om kontrollbeslutet?

Det finns några gemensamma bestämmelser för beslut om kontrollbesök som avser kassaregister, personalliggare och torg- och marknadshandel. Bestämmelserna avser hur kontrollbesöken ska utföras samt när Skatteverket ska underrätta den som ska kontrolleras om beslutet att göra ett besök.

Det finns också vissa grundläggande rättssäkerhetsprinciper som Skatteverket alltid ska ta hänsyn till. Dessa ska särskilt beaktas vid kontrollbesök.

Det ligger i sakens natur att Skatteverket i förväg inte behöver veta namnet på den eller de som ska kontrolleras. Det främsta syftet med kontrollen är ju att ta reda på vem eller vilka som bedriver handel på exempelvis en marknadsplats vid ett visst tillfälle. Mot bakgrund av detta kan Skatteverkets beslut om kontrollbesök inte gälla en i förväg till namnet utpekad torg- och marknadshandlare. Beslutet får i så fall kompletteras med namn m.m. i samband med besöket.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1997/98:100 Förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m. [1] [2]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]