Elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser

Personalliggaren ska föras elektroniskt

Av propositionen som låg till grund för införandet av bestämmelserna om personalliggare på byggarbetsplatser framgår att regeringen ansåg det vara av stort värde för effektiviteten och kvaliteten i Skatteverkets kontrollbesök att verket kunde få en samlad bild av vilka olika entreprenörer som är verksamma på byggarbetsplatsen, och deras respektive personal (prop. 2014/15:6 s. 44). Detta skulle inte vara möjligt om var och en av många entreprenörer på en byggarbetsplats skulle föra sina respektive personalliggare manuellt i bundna böcker. Personalliggaren ska därför föras elektroniskt (39 kap. 11 a § SFL och 9 § SKVFS 2015:6). Mer om personalliggarens form och hur den ska föras framgår av Skatteverkets föreskrifter om personalliggare.

I rättslig mening utgörs personalliggaren av de uppgifter som har antecknats i den och har bevarats enligt personalliggarreglerna.

När ska personalliggare föras på en byggarbetsplats?

En byggherre ska tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare. Vissa undantag (se nedan) finns från skyldigheten. Den som bedriver byggverksamhet på en byggarbetsplats där byggherren har tillhandahållit sådan utrustning ska föra en elektronisk personalliggare.

När behöver personalliggare inte föras?

En entreprenör behöver inte föra personalliggare på en byggarbetsplats där byggherren inte har tillhandahållit utrustning för en elektronisk personalliggare. Det finns vissa undantag från byggherrens skyldighet att tillhandahålla utrustning. Skyldigheten gäller inte

• för mindre arbeten
• när byggherren är en fysisk person som inte bygger i näringsverksamhet.

Om en byggherre skulle tillhandahålla utrustning för personalliggare utan att vara skyldig till det enligt skatteförfarandelagen, behöver en entreprenör på den byggarbetsplatsen inte föra personalliggare.

Undantaget för mindre arbeten

En byggherre behöver inte tillhandahålla utrustning för personalliggare förrän den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp (39 kap. 11 b § andra stycket 1 SFL).

I den sammanlagda kostnaden ingår

• materialkostnader och arbetskostnader, exklusive mervärdesskatt (prop. 2014/15:6 s. 58 f.)

• kostnader för stödverksamhet.

Med stödverksamhet menas sådan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för bygg- och anläggningsarbeten. Sådan näringsverksamhet utgör också byggverksamhet enligt definitionen i 39 kap. 2 § första stycket SFL.

Det är inte ovanligt att prefabricerat material används i byggverksamhet. Även om framställningen av sådant material inte utgör byggverksamhet (prop. 2014/15:6 s. 41), så ska byggherrens eller entreprenörens kostnad för materialet och framställningen av det räknas med i den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten.

Exempel: den sammanlagda kostnaden för arbetet och materialet

Ägaren till ett hyreshus ska bygga ett soprum på sin näringsfastighet. Arbetskostnaden beräknas preliminärt till 200 000 kr och materialkostnaderna till 200 000 kr exklusive mervärdesskatt. En entreprenör ska utföra arbetet. Ägaren till hyreshuset köper dock själv in allt material till byggnationen.

Enligt Skatteverket ska den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen i exemplet antas uppgå till 400 000 kr. Materialkostnaderna ingår i och för sig inte i entreprenadsumman, men kostnaderna ska enligt Skatteverket ändå beaktas eftersom de ingår i den sammanlagda kostnaden för byggprojektet (prop. 2014/15:6 s. 58 f).

Eftersom den sammanlagda kostnaden överstiger fyra prisbasbelopp ska byggherren tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen.

Exempel: den sammanlagda kostnaden för arbetet på plats och arbete som har tillförts

En fastighetsägare ska renovera fönstren i sitt hyreshus. Fönstren monteras ned och repareras i entreprenörens verkstad. Visst arbete utförs också på fönsterkarmarna i hyreshuset.

Hela ersättningen ska enligt Skatteverket beaktas när den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten beräknas. Arbetet i verkstaden är visserligen inte byggverksamhet enligt 39 kap. 2 § SFL, men principen blir densamma som i fallet med prefabricerat material. Kostnaderna för fönsterreparationerna omfattar inte bara material och arbete som utförs på själva byggarbetsplatsen, utan också värdet av arbete och material som har tillförts genom arbetet i verkstaden.

Värdet av eget arbete ska inte räknas med i kostnaden

Termer och uttryck som används i skatteförfarandelagen har om inte annat anges där samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka skatter eller avgifter bestäms (3 kap. 2 § SFL). Lagstiftaren har använt uttrycket ”kostnaden” i lagtexten utan att ge det annan innebörd än det har i inkomstskattelagen. Värdet av eget eller vissa närståendes arbete får inte räknas som kostnad i exempelvis enskild näringsverksamhet. Enligt Skatteverket ska värdet av sådant arbete då inte heller räknas med i ”den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen”.

Undantaget för vissa fysiska personer

Regeringen anför i propositionen att privata byggherrar bör undantas från systemet med personalliggare (prop. 2014/15:6 s. 59). Byggherrens skyldigheter gäller inte för en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten (39 kap. 11 b § andra stycket 2 SFL). En sådan person som låter uppföra ett småhus har inga skyldigheter som avser personalliggare.

Byggarbetsplatsen och dess avgränsning

En byggarbetsplats är en plats där byggverksamhet bedrivs (39 kap. 2 § första stycket SFL).

En arbetsplats kan i vissa situationer både klassificeras som verksamhetslokal enligt 3 kap. 18 § SFL och som byggarbetsplats. Det är den verksamhet som bedrivs på platsen som avgör vilka personalliggarregler som ska tillämpas. Ett markområde som används för byggverksamhet ska därför anses vara en byggarbetsplats och bestämmelserna om personalliggare för byggbranschen blir tillämpliga. Om byggverksamhet bedrivs i en annan näringsidkares lokaler där denne samtidigt bedriver annan verksamhet, så utgörs byggarbetsplatsen av det område i verksamhetslokalen som byggverksamheten bedrivs på (prop. 2014/15:6 s. 41 f.).

Skatteverket har i ett ställningstagande belyst frågor om vilka åtgärder som ska anses utgöra byggverksamhet samt om det ska anses vara en eller flera byggarbetsplatser. Skatteverket har i ett annat ställningstagande också utvecklat sin uppfattning om hur avgränsning av uttrycket byggarbetsplats i skatteförfarandelagen ska göras.

Skatteverket anser att det är den byggverksamhet som ska utföras som avgör byggarbetsplatsens geografiska utbredning. Man måste vid avgränsning av uttrycket byggarbetsplats göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Skatteverkets möjlighet att överblicka en byggarbetsplats vid ett kontrollbesök är en viktig faktor. Även tidsmässiga aspekter liksom arten av de arbeten som ska utföras kan ha betydelse.

Formerna för hur eventuella avtal med entreprenörer har slutits är i princip inte av betydelse för att avgränsa vad som utgör en byggarbetsplats. Byggverksamhet som utförs på olika platser ska inte hänföras till samma byggarbetsplats. Med uttrycket olika platser avser Skatteverket här platser som är så åtskilda från varandra geografiskt att verket vid ett kontrollbesök inte kan överblicka om byggverksamhet faktiskt pågår. Skatteverket anser vidare att det kan finnas förutsättningar för att hänföra byggverksamhet som pågår kontinuerligt inom ett begränsat område till en enda byggarbetsplats. Byggarbetsplatser i den mening uttrycket har i 39 kap. 2 § första stycket SFL kan överlappa varandra geografiskt.

Vad är byggverksamhet?

Begreppet byggverksamhet avser inte bara att uppföra byggnader. Byggverksamhet definieras som näringsverksamhet som avser

• om-, till- och nybyggnadsarbeten på byggnadsverk
• reparations- och underhållsarbeten på byggnadsverk
• rivning av byggnadsverk.

Begreppet byggverksamhet omfattar också annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet och som inte omfattas av skyldighet att föra personalliggare för restaurang-, fordonsservice-, livsmedels- och tobaksgrossist-, kropps- och skönhetsvårds- eller tvätteriverksamhet (39 kap. 2 § första stycket SFL).

Begreppet byggnadsverk ingår i begreppet byggverksamhet. Byggnadsverk har här samma betydelse som i 1 kap. 4 § PBL (prop. 2014/15:6 s. 90). Byggnadsverk definieras i den bestämmelsen som ”en byggnad eller annan anläggning”.

Regeringen har valt den vida definitionen av byggverksamhet och byggarbetsplats för att så få som möjligt ska falla utanför kontrollsystemets tillämpningsområde. Även hel eller delvis rivning av byggnadsverk samt uppförande eller rivning av byggnadsställning utgör byggverksamhet. I princip all byggverksamhet omfattas av reglerna utom sådan som uttryckligen undantas (prop. 2014/15:6 s. 41). Sådan montering av byggmaterial och byggnadsdelar som sker i fabriker eller liknande omfattas dock inte (prop. 2014/15:6 s. 91).

Underhåll och reparation

Underhålls- och reparationsarbeten ingår i legaldefinitionen av byggverksamhet. Några närmare beskrivningar av begreppens innebörd ges inte i prop. 2014/15:6. Avgränsningen av vad som är reparationsarbete kan sägas ge sig av sig själv – något har gått sönder och ska repareras. Språkligt sett kan det vara svårt att skilja underhåll från skötsel. Enligt Skatteverket är en allmän utgångspunkt att i detta sammanhang karaktärisera uttrycket underhåll och reparation som åtgärder ägnade att bibehålla eller återställa något till dess ursprungliga skick.

Fastighetsskötsel

I prop. 2014/15:6, s. 14, finns ett uttalande under rubriken Beskrivning av byggbranschen som säger att fastighetsskötsel inte ingår ”i byggindustrin”. Enligt Skatteverkets uppfattning innebär fastighetsskötsel, liksom skötsel av anläggningar med mera, en form av omhändertagande av en färdig byggnad, anläggning eller motsvarande. Skötsel kan exempelvis bestå av renhållning, snöröjning, sandning, saltning, gräsklippning, ogräsröjning, lövröjning, slyröjning, glödlampsbyte, batteribyte, byte av filter av olika slag, smörjning, städning, påfyllning av klor och annat i simbassänger. Enligt Skatteverket ska sådan skötsel inte anses utgöra sådant underhållsarbete som innebär byggverksamhet om fråga är om byggarbetsplats där byggverksamheten har avslutats.

Arbete av denna typ får dock anses ingå i byggverksamhet när det utförs på en byggarbetsplats där konkret byggverksamhet pågår och åtgärden är en förutsättning för att avsluta byggverksamheten. T.ex. ska byte av en slocknad glödlampa i en trappuppgång i ett hyreshus som håller på att uppföras räknas som byggverksamhet.

Stödverksamhet

Som framgår ovan omfattar begreppet byggverksamhet även näringsverksamhet som bedrivs som stöd för byggnads- och anläggningsarbeten (här kallad stödverksamhet). Lagförarbetena ger inte någon närmare ledning för hur uttrycket ”bedrivs som stöd för sådan verksamhet” ska tolkas. Regeringen exemplifierar dock i förarbetena stödverksamhet med ”städning och bevakningstjänster” (prop. 2014/15:6 s. 41).

Det förekommer olika verksamheter på en byggarbetsplats som inte avser själva byggandet. Det kan t.ex. handla om att en maskinfirma anlitas för att reparera en maskin som används i byggprojektet eller att en konsult besöker byggarbetsplatsen för att få underlag för ett utlåtande i en teknisk fråga.

Man kan utgå från att de verksamheter som förekommer på byggarbetsplatsen sker i syfte att föra byggprojektet framåt och i den meningen utgör stöd för byggverksamheten. Enligt Skatteverket ska däremot inte uttrycket ”som bedrivs som stöd för sådan verksamhet” i 39 kap. 2 § första stycket SFL tolkas så att alla verksamheter på byggarbetsplatsen som på något sätt är till nytta för byggandet ska anses utgöra stödverksamhet. Om så hade varit fallet skulle regeln om stödverksamhet ha varit onödig eftersom i princip allt som förekommer på byggarbetsplatsen skulle ha utgjort byggverksamhet.

Exempel stödverksamhet: asbest- eller jordsanering

Sanering av jordmassor kan ske, på den kontaminerade platsen eller på annat ställe, med hjälp av t.ex. mekaniska, kemiska eller biologiska metoder.

Skatteverket kan söka stöd i SNI-kodningen vid bedömningen av vad som är byggverksamhet (se nedan). När det gäller verksamheter som ska anses utgöra stöd för egentlig byggverksamhet är dock SNI-kodningen av mindre intresse. Jordsanering som sådan hänförs enligt SNI 2007 inte till byggverksamhet och omfattas enligt Skatteverket i sig inte av definitionen av byggverksamhet i 39 kap. 2 § SFL. Detsamma gäller asbestsanering av byggnader (SNI kod 39.000). Frågan är då om sådan sanering är att betrakta som byggverksamhet när den sker på en byggarbetsplats.

Syftet med asbest- och jordsanering på en byggarbetsplats kan liknas vid syftet med städverksamhet på byggarbetsplatsen. Sanering som utförs för att möjliggöra byggnation, på den plats som ska bebyggas samt med nära samband i tid till byggnadsarbetena, ska enligt Skatteverket bedömas som en sådan stödfunktion som omfattas av definitionen av byggverksamhet i skatteförfarandelagen. Detsamma gäller sanering som utförs på plats under en pågående byggnation, reparation eller rivning i direkt anslutning till att denna avslutas.

SNI-standarden kan användas för att avgöra vilka verksamheter som omfattas

Skatteförfarandelagen definierar alltså begreppet byggverksamhet och regeringen har i lagförarbetena i viss utsträckning exemplifierat vilka verksamheter som omfattas. Det kan dock ofta vara svårt att avgöra om en åtgärd utgör byggverksamhet eller inte. Skatteverket kan då söka vägledning i den Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) som tas fram för statistikändamål. Det är Statistiska Centralbyrån som tar fram SNI-standarden. Det är SNI-koden för verksamheten på platsen och inte ett företags SNI-kod, som ska tas till hjälp för att avgöra om en byggarbetsplats föreligger eller inte. Det är alltså inte arten av den verksamhet som näringsidkare på platsen huvudsakligen bedriver, utan vilka arbeten som näringsidkaren faktiskt utför som styr bedömningen.

I SNI 2007 omfattar avdelning F allmän byggnadsverksamhet och specialiserade verksamheter för byggnader och anläggningar.

Allmän byggverksamhet är byggandet av

• bostäder, kontorsbyggnader, affärer och andra offentliga och allmännyttiga byggnader
• lantbruksbyggnader o.d.
• konstruktioner såsom motorvägar, gator, broar, tunnlar, järnvägar, flygfält, hamnar och andra vattenkonstruktioner, bevattningssystem, avloppssystem, industrianläggningar, rörledningar och elledningar, idrottsanläggningar o.d.

Detta arbete kan utföras för egen räkning eller mot lön eller inom ramen för ett kontrakt. Delar av arbetet och ibland hela det praktiska arbetet kan utföras av underentreprenörer.

I avdelningen inkluderas byggandet av

• hela hus (jfr huvudgrupp 41)
• kompletta anläggningsarbeten (jfr huvudgrupp 42)
• specialiserad bygg- eller anläggningsverksamhet om denna endast omfattar en del av byggprocessen (jfr huvudgrupp 43).

I SNI 2007 lämnas ofta belysande exemplifieringar, inte bara av vad som hör till en viss kod utan också vad som inte hör dit. SNI-koderna ska dock inte utgöra ett definitivt urvalskriterium, utan mer tjäna som hjälpmedel (prop. 2014/15:6 s.91).

Installation m.m. av industrimaskiner räknas inte som byggverksamhet

Exempelvis byggnader för tillverkningsindustri innehåller regelmässigt industrimaskiner av ett eller annat slag. Installation av industrimaskiner och -utrustning (kod 33.200) hänförs i SNI 2007 inte till byggverksamhet. Koden är rikligt exemplifierad. Enligt Skatteverket ska sådan verksamhet inte anses utgöra byggverksamhet enligt skatteförfarandelagen. Samma synsätt gäller då underhåll och reparation av maskinerna. Att en industrimaskin kan behöva förankras i golv eller vägg för att fixeras medför inte att arbete med att installera eller reparera maskinen i stället ska anses utgöra byggverksamhet.

Det kan i sammanhanget nämnas att installation av olika tekniska anordningar som gör att en byggnad fungerar utgör byggverksamhet enligt SNI (kod 43). Där ingår bl.a. rördragning samt installation av värme- och luftkonditioneringssystem, antenner, larmsystem och annan elektrisk utrustning, sprinkleranläggningar, hissar och rulltrappor o.d. Sådana installationer utgör enligt Skatteverket byggverksamhet även enligt skatteförfarandelagen.

Installation av butiksinredning för fast montering räknas som byggverksamhet

Byggnadssnickeriarbeten (kod 43.320) hänförs i SNI 2007 till byggverksamhet. Koden omfattar bl.a. ”installation av kök med fast inredning, trappor, (ej brandtrappor), butiksinredning o.d. invändig slutbehandling såsom arbete med tak samt flyttbara skiljeväggar”. Installation av t.ex. hyllor, skåp och butiksdiskar för fast montering ska enligt Skatteverket med utgångspunkt i SNI hänföras till byggverksamhet enligt skatteförfarandelagen.

Exempel: butiksinredning

I en tidigare försäljningslokal tänker den nya ägaren bedriva pubverksamhet. Bl.a. ska golvet kaklas och tak och väggar av trä ska friläggas och brunbetsas. Vidare ska en bardisk monteras och ett antal bås med fasta bänkar byggas. I varje bås ska ett bord ställas in. Ett antal lösa bord, stolar och pallar ska också placeras ut i lokalen.

Skatteverket anser att arbetena med golv, tak, väggar, bardisk, bås och bänkar ska hänföras till byggverksamhet. Arbetet med bord, stolar och pallar omfattas däremot inte.

Arkitekt- och konsultverksamhet

Allmänt kan sägas att om en person ska anses ”verksam” i en byggverksamhet eller inte beror bl.a. på vad hen utför för konkreta arbetsuppgifter. Arkitektverksamhet utgör inte byggverksamhet enligt SNI-kodningen (kod 71.110). Arkitektverksamhet utgör enligt Skatteverket inte heller sådan stödverksamhet som hör till byggverksamhet. En arkitekt som under byggproduktionen besöker byggarbetsplatsen och där bedriver arkitektverksamhet (näringsverksamhet) på byggarbetsplatsen ska som Skatteverket ser det inte vara skyldig att föra personalliggare.

Teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsteknik utgör enligt SNI 2007 inte byggverksamhet (kod 71.121). I SNI-koden ingår bl.a.

• besiktning
• slutgodkännande
• godkännande av bygg- och anläggningsarbeten.

Den som på en byggarbetsplats bedriver verksamhet med arbetsuppgifter som ska hänföras till konsultverksamhet behöver som Skatteverket ser det inte föra personalliggare.

Eftersom arkitekt- eller konsultverksamhet inte utgör byggverksamhet ska en person som på byggarbetsplatsen är verksam med arkitekt- eller konsultverksamhet inte heller föras in i en personalliggare som förs av någon annan näringsidkare på byggarbetsplatsen.

Besiktningar efter byggnationen räknas inte som byggverksamhet

Sådana besiktningar av byggnationen som utförs av oberoende part under och efter byggnationen ska som Skatteverket ser det inte anses utgöra byggverksamhet i skatteförfarandelagens mening. En funktionär från en kommunal byggnadsnämnd ska inte antecknas i en personalliggare när hen i den egenskapen utför kontroll på en byggarbetsplats. Detsamma gäller t.ex. en besiktningsman anlitad av parterna, som utför slutbesiktning inför avlämnandet av ett entreprenadarbete.

Byggmöten räknas inte som byggverksamhet men vissa deltagare ska ändå vara inskrivna i liggaren

Det är vanligt inom byggbranschen att det hålls s.k. byggmöten under byggnationen. Utformningen av byggmöten kan givetvis variera. Med byggmöte avses t.ex. i Byggandets kontraktskommittés Allmänna bestämmelser AB04 (3 kap. 2 och 3 §§) möten som hålls mellan parterna för att behandla gemensamma frågor. Till mötena bör enligt AB04 även kallas företrädare för konsulter, sidoentreprenörer och underentreprenörer.

Enligt Skatteverket utgör verksamheten med byggmöten inte egentlig byggverksamhet och kan inte heller hänföras till sådan stödverksamhet som nämns i 39 kap. 2 § SFL. Byggmötena i sig kan i stället närmast hänföras till projekteringen av bygget.

Det som avgör om en deltagare i ett byggmöte ska vara inskriven i en personalliggare eller inte är enligt Skatteverket vilken funktion hen har på byggarbetsplatsen och vilka arbetsuppgifter denna utför. Enligt Skatteverket ska en byggherre eller representant för denne inte skrivas in i någon personalliggare vid deltagande i sådana möten. Däremot ska enligt Skatteverket en entreprenör eller någon som är verksam med byggnation eller anläggningsverksamhet hos entreprenören och som deltar vara inskriven i liggaren även under mötet.

Skatteverkets föreskrifter om personalliggare

I Skatteverkets föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:6) finns regler om bl.a. en personalliggares form, dess innehåll och hur den ska föras.

Föreskrifterna innehåller också några bestämmelser som bara avser elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser:

• Personalliggare i byggverksamhet ska föras elektroniskt (9 §).
• Det särskilda identifikationsnummer som en byggarbetsplats ska tilldelas ska framgå av personalliggaren (10 §).
• De föreskrivna uppgifterna för personalliggaren ska kunna föras in i liggaren och det även i efterhand (11 §).
• Datum och tidpunkt då en uppgift har förts in ska framgå av personalliggaren (12 §).
• Vid ett kontrollbesök ska det gå att se vilka uppgifter som har förts in inom ett visst tidsintervall (13 §).
• En samlad personalliggare ska vara utformad så att det går att se uppgifter som avser en viss person eller vissa personer som bedriver byggverksamhet på byggarbetsplatsen (14 §).