Tröskelvärde vid distansförsäljning av varor och vissa tjänster

EU-gemensamt tröskelvärde på 10 000 euro

Från och med den 1 juli 2021 gäller en EU-gemensam beskattningslandströskel på 10 000 euro för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (artikel 59c i mervärdesskatte­direktivet). Beskattningslands­tröskeln omfattar inga andra typer av tjänster än dessa nämnda tjänster. För andra typer av tjänster gäller vanliga bestämmelser om beskattningsland.

EU-kommissionen har tagit fram förklarande anmärkningar om e-handel. Dokumentet syftar till att förklara och underlätta tolkningen av bestämmelserna om e-handel som trädde i kraft den 1 juli 2021. Bestämmelserna ska enligt Skatteverket tolkas i enlighet med de förklarande anmärkningarna så långt det är möjligt.

Tillhandahållanden och leveranser upp till tröskelvärdet

Bestämmelserna om tröskelvärdet finns i 6 kap. 62–65 §§ ML. Tillhandahållande av tjänster och leverans av varor som omfattas av bestämmelserna är gjorda inom landet enligt 6 kap. 62 § ML om

• säljaren är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU-land, eller
• saknar etablering men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet och inte i något annat EU-land
• köparen av tjänsterna är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land, eller varorna sänds eller transporteras till ett annat EU-land
• det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av varorna och tjänsterna inte överstiger 99 680 kr under innevarande kalenderår och inte heller översteg det under det närmast föregående kalenderåret.

Bestämmelserna i 6 kap. 62–65 §§ ML gäller för tillhandahållande av tjänster som omfattas av 6 kap. 56 § ML, d.v.s. telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person. Bestämmelserna gäller också för leverans av varor som omfattas av 6 kap. 8 § ML, d.v.s. unionsintern distansförsäljning av varor från Sverige (2 kap 7 § ML).

Säljaren ska vara etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas här

Tröskelvärdet gäller för säljare som är etablerade i Sverige. Med etablering avses i detta sammanhang säte eller fast etableringsställe. Bestämmelsen är inte tillämplig om tillhandahållaren också är etablerad i andra medlemsstater än Sverige. Om etablering saknas får tröskelvärdet i Sverige tillämpas om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här men inte i ett annat EU-land.

Som säljare räknas även en beskattningsbar person som enligt 5 kap. 6 § ML själv anses ha köpt och sålt varan på grund av att personen har möjliggjort leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt.

Säljaren kan inte samtidigt tillämpa unionsordningen

En säljare som vill tillämpa tröskelvärdet vid distansförsäljning från Sverige kan inte samtidigt använda unionsordningen för redovisning av distansförsäljning från lager i andra EU-länder (mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 118:e mötet den 19 april 2021, dokument D, punkten 6.2). En säljare som vill tillämpa tröskelvärdet måste därför registrera sig och redovisa mervärdesskatt i destinationslandet för eventuell distansförsäljning från andra EU-länder.

Skatteverket följer riktlinjen och inte exempel 4 i avsnitt 3.3 i förklarande anmärkningar om e-handel.

Exempel: distansförsäljning från både Sverige och annat EU-land

Ett företag med etablering i Sverige säljer varor inom landet. Företaget har även distansförsäljningar av varor till kunder i andra EU-länder som inte överstiger 99 680 kronor. Dessutom har företaget viss distansförsäljning till Tyskland från ett lager i Danmark. Lagret i Danmark utgör inte ett fast etableringsställe.

Eftersom försäljningen från Sverige inte överstiger tröskelvärdet är leveransen gjord inom landet (6 kap. 62 § ML). Om företaget vill tillämpa tröskelvärdet och bli beskattad i Sverige för distansförsäljningen härifrån kommer det inte att kunna använda unionsordningen för att redovisa distansförsäljningen från Danmark till Tyskland. Företaget får i stället registrera sig i Tyskland och redovisa mervärdesskatten där enligt de allmänna bestämmelserna i Tyskland.

Ett alternativ för företaget är att välja att bli beskattad för distansförsäljning från Sverige i destinationslandet (6 kap. 64 § ML). Företaget har då möjlighet att redovisa såväl försäljningen från Sverige som från Danmark enligt unionsordningen.

Vilka transaktioner ska tas med?

I fråga om telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster gäller fortfarande att de ska tillhandahållas någon som inte är en beskattningsbar person och som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land. Tillhandahållanden till köpare i Sverige ska alltså inte tas med vid beräkningen av tröskelvärdet.

I fråga om distansförsäljning av varor ska de transporteras till ett annat EU-land. Leverans av varor, med eller utan transport, inom landet ska alltså inte tas med vid beräkningen av tröskelvärdet.

Tröskelvärdet i svenska kronor

Av artikel 59c.5 i mervärdesskattedirektivet framgår att det belopp i nationell valuta som motsvarar det sammanlagda värdet av transaktionerna ska beräknas genom tillämpning av den växelkurs som Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde på dagen för antagandet av rådets direktiv 2017/2455.

Denna dag var växelkursen för euro till svenska kronor 9,9680. Det innebär att tröskelvärdet i svenska kronor är 99 680 kronor. Det finns i detta sammanhang ingen bestämmelse om avrundning av beloppet. Det är därför inte möjligt att avrunda beloppet till t.ex. 99 700 kronor eller 100 000 kronor.

Vad ska ingå i beloppet?

Det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av de aktuella leveranserna och tillhandahållandena får inte överstiga 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller under föregående kalenderår (6 kap. 62 § 3 ML). Beloppet avser värdet av samtliga leveranser och tillhandahållanden av de aktuella varorna och tjänsterna. Om säljaren har försäljning av både varor och tjänster till flera andra EU-länder ska samtliga dessa försäljningar således räknas ihop.

I beloppet ska inte ingå eventuell distansförsäljning från andra EU-länder (mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 118:e mötet den 19 april 2021, dokument D, punkten 6.2). Inte heller eventuell distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU ska ingå i beloppet.

Om tröskelvärdet överskrids

Om beloppet 99 680 kronor överskrids är tillhandahållandet av tjänsterna och leveransen av varorna gjorda utomlands från och med den transaktion som medför att beloppet överskrids (6 kap 63 § ML). Säljaren måste då fullgöra sina mervärdesskatte­skyldigheter i den medlemsstat där köparen finns eller där varutransporten avslutas, genom att antingen registrera sig i det eller de EU-länder där tillhandahållandena eller leveranserna har gjorts, eller ansöka om ett identifieringsbeslut hos Skatteverket för att få använda den särskilda ordningen (unionsordningen) för att redovisa mervärdesskatt på transaktionerna.

Säljaren kan välja att tillämpa huvudregeln

Säljaren kan alltid välja att platsen för tillhandahållandet eller leveransen ska bestämmas i enlighet med huvudregeln om beskattningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster enligt 6 kap. 56 § ML eller för unionsintern distansförsäljning av varor enligt 6 kap. 8 § ML. Tillämpningen av tröskelvärdet för bestämmande av beskattningsland är alltså frivillig.

Säljaren måste ansöka hos Skatteverket om att tillämpa huvudreglerna

En säljare som omfattas av tröskelvärdet men som vill tillämpa de vanliga reglerna ska ansöka hos Skatteverket om att inte längre omfattas av tröskelvärdet vid bestämmande av beskattningsland (6 kap. 64 § ML). Säljaren vill alltså att försäljningarna i stället ska anses omfattas av huvudreglerna om beskattningsland för varorna och tjänsterna.

Skatteverket ska besluta att leveransen av varor och tillhandahållandet av tjänster är gjorda utomlands

Skatteverket ska då besluta att tillhandahållandet av tjänsterna och leveransen av varorna ska anses gjorda utomlands (6 kap. 65 § första stycket ML). Detta gäller oavsett om säljaren vill tillämpa unionsordningen eller registrera sig i de medlemsstater där köparna finns.

För telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster är huvudregeln att de är tillhandahållna där köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas. För varornas del är huvudregeln att leveransen anses vara gjord där varorna befinner sig när transporten av varorna avslutas.

Beslutet gäller i minst två år

Beslutet gäller tills vidare. Säljaren får inte börja tillämpa bestämmelsen om beskattningsland som gäller när tröskelvärdet inte har uppnåtts förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades (6 kap 65 § andra stycket ML).

Exempel på hur bestämmelserna påverkar bedömningen av beskattningsland

Nedan finns några exempel på hur bestämmelserna gällande det gemensamma tröskelvärdet påverkar bestämmande av beskattningsland för olika situationer.

Det finns också många exempel på hur bestämmelserna om det gemensamma tröskelvärdet ska förstås under avsnitt 3.3 i kommissionens förklarande anmärkningar om e-handel.

Exempel: försäljning under tröskelvärdet

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsintern distansförsäljning av varor till kunder i Frankrike och Luxemburg. Försäljningen till andra EU-länder överstiger inte tröskelvärdet på 99 680 kronor. Eftersom den unionsinterna distansförsäljningen inte överstiger 99 680 kronor anses leveransen av varorna gjord inom landet och ska beskattas på samma sätt som företagets försäljning till kunder i Sverige.

Företaget kan dock välja att tillämpa huvudregeln för bestämmande av beskattningsland (jfr avsnitt 3.3 exempel 1 i förklarande anmärkningar om e-handel).

Exempel: försäljning över tröskelvärdet

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsintern distansförsäljning av varor till kunder i Tyskland, Österrike och Polen. Den sammanlagda unionsinterna distansförsäljningen överstiger 99 680 kronor. Eftersom företagets distansförsäljning per år till andra EU-länder överstiger tröskelvärdet är leveransen av varorna gjord i de länder dit varorna skickas. Företaget kan välja att registrera sig för mervärdeskatt i respektive land där leveranserna görs (Tyskland, Österrike och Polen) eller tillämpa unionsordningen (jfr avsnitt 3.3 exempel 2 i förklarande anmärkningar om e-handel).

Exempel: försäljning från två etableringsställen inom EU

Ett företag med etablering i Sverige säljer varor inom landet. Företaget har även enstaka distansförsäljningar av varor till kunder i Tyskland som inte överstiger 99 680 kronor. Företaget har också ett fast etableringsställe i Ungern där det säljer diverse tjänster (bland annat elektroniska tjänster). Bestämmelsen om beskattningsland när försäljningen understiger tröskelvärdet kan bara tillämpas av en säljare som är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU-land (6 kap. 62 § 1 a ML). Företagets unionsinterna distansförsäljning till Tyskland omfattas därmed av huvudregeln och leveransen av varorna är gjord utomlands, d.v.s. i det land där varutransporten avslutas. Se även avsnitt 3.3. exempel 3 i förklarande anmärkningar om e-handel och mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 118:e mötet den 19 april 2021, dokument D, punkten 6.2.

Exempel: unionsintern distansförsäljning genom elektronisk plattform

Ett företag (SE) med etablering endast i Sverige har unionsinterna distansförsäljningar till andra EU-länder. Försäljningarna möjliggörs av ett företag som i SE:s namn och för SE:s räkning förmedlar varorna på sin webbsida.

I detta fall kan det inte bli aktuellt att anse att företaget som möjliggör leveransen av varorna blir betalningsskyldigt för mervärdesskatten på försäljningarna eftersom säljaren är etablerad inom EU (jfr avsnitt 3.3. exempel 8 i förklarande anmärkningar om e-handel). Även om försäljningarna möjliggörs genom den elektroniska plattformen är det alltså SE som är säljare gentemot kunderna i de andra EU-länderna.

Den sammanlagda unionsinterna distansförsäljningen har hittills inte överstigit 99 680 kronor per år. Om den sammanlagda försäljningen överskrider tröskelvärdet senare under året måste SE redovisa mervärdesskatten i det land dit varorna sänds eller transporteras när tröskelvärdet överskrids. SE bör också ha dokumentation som styrker försäljningen som sker via plattformen.