Trängselskatt och tilläggsavgift

Vilka beslut får överklagas?

Följande beslut kan överklagas med stöd av 19 § LTS:

• beslut om befrielse från skatteplikt enligt 6 § LTS
• Skatteverkets beslut om trängselskatt eller tilläggsavgift som fattas enligt 15 § LTS då Transportstyrelsen inte har fattat beslut genom automatiserad behandling
• Skatteverkets omprövningsbeslut avseende trängselskatt eller tilläggsavgift enligt 15 a § LTS
• beslut om anstånd med betalning av trängselskatt eller tilläggsavgift enligt 17 § LTS
• beslut om befrielse eller återbetalning av trängselskatt eller tilläggsavgift enligt 18 § LTS
• beslut om undantag från användningsförbud enligt 18 a § fjärde stycket LTS.

Andra beslut enligt LTS får inte överklagas (19 § första stycket LTS). Det går alltså inte att överklaga Transportstyrelsens automatiserade beslut om trängselskatt och tilläggsavgift, som fattas med stöd av 2 § andra stycket LTS. Om en enskild överklagar ett sådant beslut, som inte har omprövats av Skatteverket och inte heller är föremål för verkets omprövning, bör överklagandet ses som en begäran om omprövning.

Ett beslut om anstånd, som Skatteverket beviljat på grund av att det kan antas vara till fördel för det allmänna, får inte överklagas (17 § LTS med hänvisning till 63 kap. 23 § och 67 kap. 5 § första stycket 6 SFL).

Överklagandebestämmelserna i LTS får anses reglera överklagande av materiella beslut, men inte överklagande av beslut som fattas på formell grund såsom exempelvis beslut om avvisning på grund av för sen begäran om omprövning eller för sent överklagande. Dessa beslut får i stället överklagas med stöd av förvaltningslagen.

Vem som äger en bil ska inte prövas i ett mål om trängselskatt

I 8 § LTS föreskrivs att ägaren av bilen är skattskyldig och vad som i LTS avses med ägare. Innebörden är att den som anses som ägare får ett strikt betalningsansvar för skatten.

Om systemet med trängselskatt ska bli hanterbart, ska inte en självständig prövning av ägarbegreppet och därmed vem som är skattskyldig göras i ett trängselskattemål. En sådan prövning får i stället göras i ett mål angående ägarfrågan (prop. 2003/04:145 s. 49).

Vem får överklaga?

Skatteverkets beslut om trängselskatt eller tilläggsavgift enligt 15 och 15 a §§ LTS, beslut om anstånd med betalning av trängselskatt eller tilläggsavgift enligt 17 § LTS, beslut om befrielse eller återbetalning av trängselskatt eller tilläggsavgift enligt 18 § LTS och beslut om undantag från användningsförbud enligt 18 a § fjärde stycket LTS får överklagas dels av den skattskyldiga, dels av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Ett beslut om befrielse från skatteplikt enligt 6 § LTS får överklagas av sökanden eller av det allmänna ombudet (19 § första stycket LTS).

När en EETS-betalningsförmedlare anlitas

Trängselskatt omfattas av det europeiska elektroniska vägtullsystemet (EETS). När en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för trängselskatten är det EETS-väganvändaren som får överklaga beslut om trängselskatt och beslut om befrielse från eller återbetalning av skatt. Då tillämpas det som sägs om den skattskyldiga i 19 § LTS och 20 § LTS i stället på EETS-väganvändaren (22 b § LTS). Dessa beslut anses angå en EETS-väganvändare på ett sådant sätt att väganvändaren bör kunna ges rätt att överklaga beslutet om det har gått väganvändaren emot oavsett om denne är skattskyldig eller inte (prop. 2021/22:118 s. 61).

För att säkerställa att EETS-väganvändaren ges praktisk möjlighet att göra detta ska en faktura från en EETS-betalningsförmedlare till EETS-väganvändaren, som baseras på ett beslut om trängselskatt innehålla vissa uppgifter, bl.a. uppgifter om hur beslutet kan överklagas (8 § LEV).

När en EETS-väganvändare har träffat avtal med en EETS-betalningsförmedlare kan EETS-betalningsförmedlaren ansöka om anstånd med betalningen (prop. 2021/22:118 s. 60). EETS-betalningsförmedlaren kan då även överklaga ett sådant beslut (22 c § LTS och prop. 2021/22:118 s. 60–61).

Överklagandetidens längd för den enskilda

Om den skattskyldiga eller sökanden vill överklaga ett beslut måste överklagandet ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag då den skattskyldiga eller sökanden fick del av beslutet (20 § första stycket LTS).

När en EETS-väganvändare underrättas om Skatteverkets beslut genom sin EETS-betalningsförmedlare, ska tiden för överklagande av beslutet räknas från den dag då EETS-väganvändaren fick del av underrättelse (22 d § LTS).

Överklagandetiden bör kunna börja löpa även när klaganden fått del av ett beslut som skickats per lösbrev. Detta innebär dock att en uppgift från den enskilda om när hen fått del av beslutet i regel måste godtas i dessa fall (prop. 2003/04:145 s. 113).

Allmänna ombudets överklagande

Det allmänna ombudet får föra talan till den enskildas förmån. Ombudet har då samma behörighet som den enskilda (20 § andra stycket LTS).

Ett överklagande som görs av det allmänna ombudet ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet fattades (20 § första stycket LTS).

Skatteverket ska ompröva det överklagade beslutet

Ett överklagande av ett beslut enligt LTS ska ges in till Skatteverket (20 § första stycket LTS).

Skatteverket ska pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent ska Skatteverket avvisa det (45 § FL). En handling har kommit in till Skatteverket den dag den når verket eller en behörig befattningshavare på verket (22 § FL).

Skatteverket ska snarast ompröva det överklagade beslutet om överklagandet inte ska avvisas på grund av att det har kommit in för sent (20 § tredje stycket LTS).

Som en konsekvens av bedömningen att 19 § LTS reglerar överklagande av materiella beslut följer att någon obligatorisk omprövning enligt LTS inte ska göras när exempelvis ett beslut om avvisning överklagas. Däremot kan ändring enligt förvaltningslagen bli aktuellt i en sådan situation.

Om formella förutsättningar för en sakprövning av det överklagade beslutet saknas ska Skatteverket överlämna överklagandet och övriga handlingar till domstolen utan att fatta ett obligatoriskt omprövningsbeslut.

Om den obligatoriska omprövningen leder till att klaganden får delvis bifall till sitt yrkande eller om det överklagade beslutet inte alls ändras ska överklagandet tillsammans med övriga handlingar i ärendet överlämnas till förvaltningsrätten. Även om det överklagade beslutet ändras helt i enlighet med överklagandet ska överklagandet lämnas över till förvaltningsrätten. Överklagandet anses omfatta det nya beslutet (46 § andra stycket FL).

Frågan är redan föremål för domstolsprövning

Om överklagandet avser en fråga som är föremål för prövning i en allmän förvaltningsdomstol är Skatteverket förhindrat att ompröva frågan (39 § FL). Någon obligatorisk omprövning ska då inte göras. Skatteverket ska skyndsamt överlämna överklagandet tillsammans med övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten samtidigt som förvaltningsrätten informeras om den pågående domstolsprocessen i samma fråga.

Formella krav

Ett överklagande ska vara skriftligt (3 § första stycket FPL). Däremot finns det inte något krav på att överklagandet måste vara underskrivet.

Den enskilda kan vid sitt överklagande välja att anlita ombud. En person som uppger att hen företräder någon annan ska i princip kunna styrka detta med en fullmakt. Det är domstolen som i första hand avgör om ombudets behörighet måste styrkas (49 § FPL). Paragrafen anses vara styrande även vid Skatteverkets hantering efter ett överklagande, vilket innebär att Skatteverket inför sitt obligatoriska omprövningsbeslut avgör i vilka fall en fullmakt ska begäras.

Behörig domstol

De beslut som kan överklagas med stöd av LTS överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (19 § första stycket LTS).

Beslut av Skatteverket, som överklagas till en förvaltningsrätt, ska tas upp av den förvaltningsrätt som är behörig att ta upp överklagandet i enlighet med bestämmelserna i 67 kap. 7–10 §§ SFL (19 § andra stycket LTS).

Ägare till utlandsregistrerade fordon är troligen ofta inte bosatta eller har sitt säte eller huvudkontor i Sverige och träffas därmed inte av forumbestämmelsen i 19 § andra stycket LTS (prop. 2014/15:1 s. 319). För fysiska eller juridiska personer som inte omfattas av bestämmelserna i 67 kap. 7, 8 eller 9 § SFL ska överklagandet därför tas upp av Förvaltningsrätten i Stockholm (7 c § förordningen [1977:937] om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.).

Prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten

Prövningstillstånd krävs för att kammarrätten ska pröva ett beslut som har överklagats enligt 19 § LTS (20 § fjärde stycket LTS).

Ett överklagande påverkar inte skyldigheten att betala

Att ett beslut enligt LTS överklagas påverkar inte skyldigheten att betala den skatt eller avgift som överklagandet gäller (22 § LTS).

Om den enskilda vill skjuta upp betalningen kan hen ansöka om anstånd med betalning av trängselskatt eller tilläggsavgift (17 § LTS med hänvisning till bl.a. 63 kap. 2 och 4–7 §§ SFL).

När en EETS-väganvändare har träffat avtal med en EETS-betalningsförmedlare kan EETS-betalningsförmedlaren ansöka om anstånd med betalningen (prop. 2021/22:118 s. 60).

Kompletterande information

• Beslut om trängselskatt och tilläggsavgift.
• Omprövning av beslut om trängselskatt och tilläggsavgift.