Utländsk inkomst och sammanlagd inkomst

Gemensamma bestämmelser för täljaren och nämnaren

Man brukar ofta uttrycka spärrbeloppet som ett bråktal, där täljaren är den utländska inkomsten och nämnaren är den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten:

Avdrag för utländsk skatt vid beräkning av täljaren och nämnaren

Om den skattskyldiga har begärt och medgetts avdrag för utländsk skatt som ska avräknas ska spärrbeloppet beräknas som om avdraget inte har gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL). Det innebär att avdraget inte ska påverka den utländska inkomsten (täljaren) och den sammanlagda inkomsten (nämnaren) som ingår i spärrbeloppsberäkningen.

Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av täljaren och nämnaren

Om den skattskyldiga har gjort avdrag för eller återfört avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond ska den utländska inkomsten (täljaren) och den sammanlagda förvärvsinkomsten (nämnaren) inte vara påverkade av avdraget eller återföringen. Däremot ska den svenska skatten vara påverkad av sådana avdrag eller återföringar (2 kap. 13 § AvrL). Detta kan du läsa om under Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av spärrbeloppet.

Exempel: avdrag för avsättning till expansionsfond

I exemplet bortses från grundavdrag och skattereduktioner. Kommunal inkomstskatt antas uppgå till 30 procent och statlig inkomstskatt antas uppgå till 20 procent på den inkomst som överstiger 600 000 kr. Expansionsfondsskatt är en statlig inkomstskatt som beräknas på avsättning till expansionsfond. För att förenkla beräkningen av expansionsfondsskatten används skattesatsen 20 procent i stället för den gällande skattesatsen 20,6 procent. Det finns inga andra inkomster än de redovisade.

Spärrbeloppet uppgår till 160 000 och beräknas enligt följande:

Utländsk inkomst 500 000 / 1 000 000 (sammanlagd förvärvsinkomst 800 000 + avsättning till expansionsfond 200 000) x 320 000 (statlig inkomstskatt 40 000 + expansionsfondsskatt 40 000 + kommunal inkomstskatt 240 000).

Exempel: återföring av avsättning till expansionsfond

I exemplet bortses från grundavdrag och skattereduktioner. Kommunal inkomstskatt antas uppgå till 30 procent och statlig inkomstskatt antas uppgå till 20 procent på den inkomst som överstiger 600 000 kr. Expansionsfondsskatt är en statlig inkomstskatt som beräknas på avsättning till expansionsfond. För att förenkla beräkningen av expansionsfondsskatten används skattesatsen 20 procent även i detta exempel. Det finns inga andra inkomster än de redovisade.

Spärrbeloppet uppgår till 220 000 och beräknas enligt följande:

Utländsk inkomst 500 000 / 1 000 000 (sammanlagd förvärvsinkomst 1 200 000 - återföring av expansionsfond 200 000) x 440 000 (statlig inkomstskatt 120 000 - expansionsfondsskatt 40 000 + kommunal inkomstskatt 360 000).

Förhållandet mellan utländsk inkomst (täljaren) och sammanlagd inkomst (nämnaren)

Syftet med spärrbeloppsberäkningen är att räkna ut hur stor del av den svenska skatten som är hänförlig till den utländska inkomsten. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att lydelsen av 2 kap. 9 § AvrL får anses förutsätta att den utländska inkomsten är lägre än den sammanräknade inkomsten eller i vart fall inte överstiger denna (RÅ 2001 ref. 43). Vid spärrbeloppsberäkningen kan den utländska inkomsten (täljaren) därför inte överstiga den sammanlagda inkomsten (nämnaren). Kvoten mellan inkomsterna i täljaren och nämnaren kan då aldrig bli större än 1. Det innebär att det inte går att sätta ett högre tal i täljaren än i nämnaren.

Utländsk inkomst (täljaren)

I spärrbeloppsberäkningens täljare ska de utländska inkomsterna tas upp. För att en utländsk inkomst ska tas med i täljaren krävs det att den är upptagen till beskattning här i Sverige. Utländska inkomster som inte har tagits upp till beskattning i Sverige får alltså inte tas med i täljaren.

I vissa fall ska endast en del av den utländska inkomsten tas upp till beskattning enligt svenska regler, t.ex. vinst vid försäljning av privatbostad där 22/30 av vinsten ska tas upp. Det är den utländska inkomsten beräknad enligt svenska regler som ska tas upp i spärrbeloppsberäkningens täljare. Information om att den avräkningsbara utländska skatten, som är hänförlig till en sådan inkomst, inte ska kvoteras hittar du under Beräkning av avräkningsbar utländsk skatt.

Skatteverket anser att sjukpenning i inkomstslaget näringsverksamhet som utbetalats från svenska Försäkringskassan är en svensk inkomst vid spärrbeloppsberäkningen och därför ska den inte ingå i den utländska inkomsten i täljaren. Vid bedömningen av om sjukpenning som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, är en svensk eller utländsk inkomst är det avgörande varifrån betalningen kommer. Detsamma gäller andra typer av socialförsäkringsersättningar som tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

I spärrbeloppsberäkningens täljare ingår i utlandet beskattade inkomster och vissa i utlandet obeskattade inkomster.

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att carry forward-belopp kan avräknas även om det inte finns utländska inkomster som har beskattats i utlandet under det år då avräkning begärs. I målet fanns det vissa i utlandet obeskattade inkomster som fick betydelse för belopp att avräkna (Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 3829-22, Avräkning av utländsk skatt för carry forward-belopp).

Flera näringsverksamheter eller inkomst av tjänst och näringsverksamhet

Skatteverket anser att resultatet av varje näringsverksamhet ska beräknas för sig när den utländska inkomsten ska beräknas i spärrbeloppsberäkningen. Om personen har inkomster som beskattas i inkomstslaget tjänst beräknas resultatet av tjänst för sig. Den utländska inkomsten som tas med i spärrbeloppsberäkningen kan inte överstiga det skattepliktiga resultatet i den näringsverksamhet där den utländska inkomsten ingår eller i inkomstslaget tjänst när den utländska inkomsten är en tjänsteinkomst (Skatteverkets ställningstagande Spärrbeloppsberäkning för fysisk person som bedriver flera näringsverksamheter eller har inkomst från både tjänst och näringsverksamhet).

Om en fysisk person exempelvis har både en självständig näringsverksamhet utanför EES och en annan näringsverksamhet har denna person två näringsverksamheter (14 kap. 12–13 §§ IL). Vid spärrbeloppsberäkningen ska då den utländska inkomsten beräknas för respektive näringsverksamhet som sedan läggs ihop till en sammanlagd utländsk inkomst. Läs även om En eller flera näringsverksamheter?

I utlandet beskattade inkomster

Med i utlandet beskattade inkomster avses inkomster på vilka de utländska skatterna tagits ut. Dessa inkomster tas med i den utländska inkomsten i täljaren (2 kap. 9 § första stycket 1 AvrL).

En förutsättning för avräkning enligt avräkningslagen är att den utländska skatten är avräkningsbar. Om källstatens beskattning sker i strid med ett skatteavtal är den felaktigt uttagna skatten inte avräkningsbar. Inkomsten är då inte en inkomst på vilka de utländska skatterna utgått. Detta innebär att en sådan inkomst, som källstaten inte alls har rätt att beskatta, inte är en i utlandet beskattad inkomst som ska tas med i täljaren vid spärrbeloppsberäkningen. Om förutsättningarna är uppfyllda kan en sådan inkomst i stället vara en i utlandet obeskattad inkomst som på den grunden ska tas med i den utländska inkomsten i täljaren.

Om det sker en återbetalning av tidigare avdragen utländsk skatt får man ta ställning till om återbetalningen kan ses som en i utlandet beskattad inkomst. Följande exempel illustrerar hur en sådan situation ska bedömas.

Exempel: återbetalning av tidigare avdragen utländsk skatt

Ett svenskt aktiebolag (AB) har fått en återbetalning av utländsk skatt från land A p.g.a. att den preliminära skatten i land A överstiger den slutliga skatten där. Den slutliga skatten är en avräkningsbar utländsk skatt. Återbetalningen avser skatt som AB har gjort avdrag för och motsvarande del av avdraget ska därför återföras till beskattning (16 kap. 18 § andra stycket IL). Den del av avdraget som inte motsvarades av den slutliga utländska skatten sågs som en kostnad som minskade den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen. AB har dessutom från land B fått tillbaka utländsk skatt, som har tagits ut i strid med skatteavtalet mellan Sverige och land B. Land B har tagit ut skatt med 15 % trots att skatteavtalet begränsar skatteuttaget till 10 %. AB har därför fått tillbaka utländsk skatt motsvarande 5 %. Även denna skatt har AB gjort avdrag för och den har också minskat den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen.

En återbetalning av sådan skatt som görs ett senare år än det år avdraget gjordes ses som samma slags inkomst som den som avdraget minskade. Återbetalningen är en del av den inkomst som tagits upp tidigare varför inkomsten ses som en i utlandet beskattad inkomst som ska tas med i den utländska inkomsten i täljaren vid den spärrbeloppsberäkning som görs för det år återbetalningen tas upp till beskattning.

Även en återbetalning av utländsk skatt p.g.a. att utländsk skatt till viss del har tagits ut i strid med ett skatteavtal ses på motsvarande sätt som en i utlandet beskattad inkomst om avdrag gjorts för den utländska skatten.

De återbetalningar av utländsk skatt som AB har fått från länderna A och B ska därför tas med i täljaren vid den spärrbeloppsberäkning som görs det år då återbetalningarna tas upp till beskattning.

Dessa slutsatser gäller bara om det är en delvis återbetalning av den utländska skatten. Om hela den utländska skatten återbetalas är den inte en i utlandet beskattad inkomst (2 kap. 9 § första stycket 1 AvrL). Men om hela den utländska skatten återbetalas kan den vara en i utlandet obeskattad inkomst som ska tas med i täljaren vid spärrbeloppsberäkningen om kraven för en sådan inkomst är uppfyllda (2 kap. 9 § första stycket 2 AvrL).

Läs mer om vad som händer när överskjutande belopp återbetalas på sidan Återbetald avdragen utländsk skatt ska återföras.

I utlandet obeskattade inkomster

Även vissa i utlandet obeskattade inkomster ska tas med i den utländska inkomsten i täljaren. En i utlandet obeskattad inkomst kan få betydelse för hur stort belopp som kan avräknas.

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att carry forward-belopp kan avräknas även om det inte finns utländska inkomster som har beskattats i utlandet under det år då avräkning begärs. I målet fanns det vissa i utlandet obeskattade inkomster som fick betydelse för belopp att avräkna (Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 3829-22, Avräkning av utländsk skatt för carry forward-belopp).

Med i utlandet obeskattade inkomster avses andra inkomster, än de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått, som har ingått i underlaget för beslut om slutlig skatt (2 kap. 9 § första stycket 2 AvrL). Lagtexten anger följande i utlandet obeskattade inkomster:

• inkomst från fast driftställe och fastighet i utlandet
• utdelning, ränta och royalty från utländsk utbetalare.

De termer och uttryck som används i avräkningslagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen om det inte anges något annat (1 kap. 2 § AvrL). De i utlandet obeskattade inkomsterna som ska tas med i täljaren vid spärrbeloppsberäkningen ska därför tas med såsom inkomsterna definieras enligt svensk intern rätt. Om de obeskattade inkomsterna kommer från ett land som Sverige har skatteavtal med ska skatteavtalets definitioner därför inte tillämpas i detta sammanhang.

Definitionen av royalty enligt svensk intern rätt framgår inte av inkomstskattelagen. I det följande avsnittet behandlas definitionen av royalty enligt svensk intern rätt mer utförligt.

Är royalty som har beskattats i strid med ett skatteavtal en i utlandet beskattad eller obeskattad inkomst?

Det kan vara svårt att ta ställning till vad som omfattas av royaltydefinitionen i ett skatteavtal. Denna svårighet kan leda till att de länder som Sverige ingått skatteavtal med gör en annan bedömning av om en viss ersättning utgör royalty. Det kan därför uppkomma situationer när en utländsk skatt har tagits ut i strid med ett skatteavtal.

En annan svårighet är att definitionen av royalty i skatteavtal många gånger skiljer sig från definitionen av royalty enligt intern svensk rätt.

Det som är kännetecknande för definitionen av royalty enligt svensk intern rätt är att ersättningen ska utgå för rätten att nyttja en tillgång och att ersättningen i princip ska utgår med varierande belopp, t.ex. per producerad enhet eller i förhållande till en verksamhets omsättning. Mer information om denna definition hittar du under Vad menas med royalty eller en periodvis utgående avgift?

En ersättning som har beskattats i strid med ett skatteavtal är inte en i utlandet beskattad inkomst. Om förutsättningarna är uppfyllda kan en sådan inkomst i stället vara en i utlandet obeskattad inkomst som på den grunden ska tas med i den utländska inkomsten i täljaren. Följande exempel ger vägledning för sådana bedömningar av royalty.

Exempel: rörelseinkomst enligt skatteavtal – inkomsten avser inte royalty enligt intern svensk rätt

Ett svenskt aktiebolag (AB) har fått ersättning, benämnd royalty, från en kund i stat X med 500 000 kr. Ersättningen till AB betalas med ett engångsbelopp. Stat X har innehållit källskatt med 75 000 kr. Den utländska skatten omfattas av Sveriges skatteavtal med stat X. Skatteverket gör en utredning och kan då konstatera att ersättningen till AB avser en utförd tjänst som är hänförlig till skatteavtalets rörelseartikel. AB saknar fast driftställe i stat X, som därför saknar beskattningsrätt till rörelseinkomsten enligt skatteavtalet.

Den utländska skatten om 75 000 kr, som har tagits ut på inkomsten om 500 000 kr, är därför uttagen i strid med skatteavtalet. Den utländska skatten är inte avräkningsbar och inkomsten är inte en beskattad utländsk inkomst som ska tas med i täljaren vid spärrbeloppsberäkningen (2 kap. 9 § första stycket 1 AvrL). Ersättning avser en utförd tjänst och betalas med ett engångsbelopp. Detta är inte kännetecknande för royalty enligt svensk intern rätt. Inkomsten utgör därför inte royalty enligt svensk intern rätt och är då inte en obeskattad utländsk inkomst som ska tas med i den utländska inkomsten i täljaren (2 kap. 9 § första stycket 2 AvrL).

Exempel: rörelseinkomst enligt skatteavtal – inkomsten avser royalty enligt intern svensk rätt

Ett svenskt aktiebolag (AB) har fått ersättning, benämnd royalty, från en kund i stat Y med 500 000 kr. Ersättningen till AB betalas med varierande belopp i förhållande till omsättningen i kundens verksamhet. Stat Y har innehållit källskatt med 75 000 kr. Den utländska skatten omfattas av Sveriges skatteavtal med stat Y. Skatteverket gör en utredning och kan då konstatera att ersättningen avser rätten att verka på en marknad. Ersättningen utgör inte royalty enligt skatteavtalets definition (med beaktande av OECD:s kommentarer till modellavtalet, punkt 10.1 i OECD:s kommentarer till artikel 12). Ersättningen är i stället hänförlig till skatteavtalets rörelseartikel. AB saknar fast driftställe i stat Y, som därför saknar beskattningsrätt till rörelseinkomsten enligt skatteavtalet.

Den utländska skatten om 75 000 kr, som har tagits ut på inkomsten om 500 000 kr, är därför uttagen i strid med skatteavtalet. Den utländska skatten är inte avräkningsbar och inkomsten är inte en beskattad utländsk inkomst som ska tas med i täljaren vid spärrbeloppsberäkningen (2 kap. 9 § första stycket 1 AvrL). Ersättningen avser en tillgång och utgår med varierande belopp i förhållande till omsättningen i kundens verksamhet. Detta är kännetecknande för royalty enligt svensk intern rätt. Inkomsten utgör därför royalty enligt svensk intern rätt och är då en obeskattad utländsk inkomst som ska tas med i den utländska inkomsten i täljaren (2 kap. 9 § första stycket 2 AvrL).

Intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter

Det är den utländska nettoinkomsten som ska tas upp som utländsk inkomst i täljaren, d.v.s. intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter (2 kap. 10 § första stycket AvrL). Följande poster ska dock inte påverka den utländska inkomsten i täljaren:

• Avdrag för utländsk skatt som ska avräknas (2 kap. 9 § andra stycket AvrL).
• Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond, se ovan under Man bortser från avsättning till och återföring av expansionsfond eller periodiseringsfond (2 kap. 13 § AvrL).
• Lämnade och mottagna koncernbidrag (2 kap. 11–12 §§ IL).
• Utdelning som investmentföretag lämnar enligt 39 kap. 14 § första stycket 3 IL (2 kap. 11 § AvrL).
• Tidigare års underskott ska inte beaktas (HFD 2012 ref. 23).
• Underskott som uppkommit i ett svenskt företags utländska filial (RÅ 1999 ref. 65). Enligt Skatteverket innebär HFD:s uttalande i HFD 2012 ref. 23 att 1999 års rättsfall fortfarande är tillämpligt.

Exempel: intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter, lämnat koncernbidrag

Ett svenskt AB har utländska nettoinkomster om 300 000 kr. Bolaget redovisar ett överskott av näringsverksamhet på 800 000 kr efter avdrag för lämnat koncernbidrag på 200 000 kr. Bolaget har inte gjort avdrag för utländsk skatt och har inte heller gjort avdrag för eller återfört avsättning till periodiseringsfond. Bolagets svenska skatt uppgår till 160 000 kr. För att förenkla beräkningen av bolagets svenska skatt används skattesatsen 20 procent i stället för den gällande skattesatsen 20,6 procent.

Den utländska nettoinkomsten i spärrbeloppsberäkningen uppgår till 300 000 kr eftersom koncernbidrag inte ska påverka den utländska inkomsten.

Den sammanlagda inkomsten i spärrbeloppsberäkningen uppgår till 800 000 kr, läs mer under rubriken Sammanlagd inkomst (nämnaren) nedan.

Spärrbeloppet för bolaget uppgår till 60 000 kr beräknat som (300 000 / 800 000) x 160 000 = 60 000 kr.

Exempel: intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter, mottaget koncernbidrag

Ett svenskt AB har utländska nettoinkomster om 300 000 kr. Bolaget redovisar ett överskott av näringsverksamhet på 1 200 000 kr. I överskottet ingår ett mottaget koncernbidrag på 200 000 kr. Bolaget har inte gjort avdrag för utländsk skatt och har inte heller gjort avdrag för eller återfört avsättning till periodiseringsfond. Bolagets svenska skatt uppgår till 240 000 kr. För att förenkla beräkningen av bolagets svenska skatt används skattesatsen 20 procent i stället för den gällande skattesatsen 20,6 procent.

Den utländska nettoinkomsten i spärrbeloppsberäkningen uppgår till 300 000 kr eftersom koncernbidrag inte ska påverka den utländska inkomsten.

Den sammanlagda inkomsten i spärrbeloppsberäkningen uppgår till 1 200 000 kr, läs mer under rubriken Sammanlagd inkomst (nämnaren) (se nedan).

Spärrbeloppet för bolaget uppgår till 60 000 kr beräknat som (300 000 / 1 200 000) x 240 000 = 60 000 kr.

Både direkta och gemensamma kostnads- och intäktsposter

Såväl kostnadsposter som är direkt hänförliga till den utländska inkomsten som kostnadsposter som är gemensamma för hela verksamheten ska påverka den utländska inkomstens storlek.

Även del av gemensamma intäktsposter ska beaktas. Ett exempel på en sådan gemensam intäktspost för juridiska personer är schablonintäkten för periodiseringsfond.

HFD har ansett att en ökning eller minskning av säkerhetsreserv som hänför sig till utländska förvärvsinkomster ska påverka den utländska inkomsten vid spärrbeloppsberäkningen. HFD har däremot avvisat frågan hur en sådan förändring ska fördelas mellan svensk och utländsk inkomst (RÅ 2010 ref. 84).

Valutakursdifferenser

I inkomstslaget näringsverksamhet kan valutakursdifferenser vara sådana kostnads- och intäktsposter som är direkt hänförliga till den utländska inkomsten. Valutakursdifferensers påverkan på den utländska inkomsten är beroende av vilken typ av utländsk inkomst som beskattas. Denna påverkan kan exemplifieras med en ränteinkomst, kapitalvinst vid försäljning av fastighet eller inkomst från fast driftställe (Skatteverkets ställningstagande Avräkning utländsk skatt – ska valutakursdifferenser i inkomstslaget näringsverksamhet påverka den utländska inkomsten vid spärrbeloppsberäkningen?).

För en utländsk ränteinkomst ska valutakursdifferenser som uppkommer löpande under beskattningsåret därför att det belopp som bokförs som ränteinkomst skiljer sig från det belopp som mottas vid betalningen (eller värderingen vid beskattningsårets utgång av fordringen på ränteinkomsten) anses vara sådana intäkts- och kostnadsposter som ska påverka den utländska ränteinkomsten i spärrbeloppsberäkningen. Det gäller under förutsättning att de inte har eliminerats genom valutasäkring. Däremot ska valutakursdifferenser som uppkommer vid beskattningsårets utgång i samband med värderingen av den lånefordran som genererar ränteinkomsten inte beaktas vid beräkningen av den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen.

För kapitalvinstbeskattade tillgångar ingår eventuella valutakursdifferenser som uppkommit under innehavstiden och (om växling sker inom 30 dagar) fram till växlingstillfället i kapitalvinstberäkningen. Det är den på detta sätt beräknade kapitalvinsten som ska tas upp som utländsk inkomst vid spärrbeloppsberäkningen. Om köparens betalning inte växlas till svenska kronor inom 30 dagar från avyttringen ska den avyttrade tillgången räknas om med valutakursen vid avyttringstillfället. Eventuella valutakursdifferenser som uppkommer därefter ska inte ingå i spärrbeloppsberäkningen.

När det gäller verksamhet som bedrivs från ett fast driftställe utomlands är skattepliktiga omräkningsdifferenser avseende tillgångar och skulder i det fasta driftstället en del av inkomsten från det fasta driftstället som ska påverka storleken på den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen. Men om det inte tas ut någon svensk skatt på omräkningsdifferenserna avseende balansposterna därför att företaget exempelvis har valutasäkringar som medför att det sammantaget i företaget inte uppkommer några valutakurseffekter så ska omräkningsdifferenserna inte påverka den utländska inkomsten avseende det fasta driftstället.

Ställningstagandet behandlar valutakursdifferenser i inkomstslaget näringsverksamhet. Ovanstående valutakursdifferenser vid avyttring av kapitalvinstbeskattade tillgångar kan dock uppkomma även när beskattning av kapitalvinst sker i inkomstslaget kapital. Sådana valutakursdifferenser ska behandlas på samma sätt vid spärrbeloppsberäkningen som när beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet.

Fördelning av gemensamma kostnads- och intäktsposter

Kostnadsposter och intäktsposter som är gemensamma för hela verksamheten ska fördelas mellan svensk och utländsk inkomst.

Skatteverket anser att denna fördelning bör göras utifrån den fördelningsmetod som är lämpligast i det enskilda fallet (Skatteverkets ställningstagande om fördelningen av intäkts- och kostnadsposter i spärrbeloppsberäkningen). Fördelningen kan ske utifrån nettobeloppen efter avdrag för direkta kostnadsposter. Det kan även finnas andra lämpliga fördelningsmetoder, t.ex. utifrån omsättning. Oberoende av vald fördelningsmetod anser Skatteverket att underlaget för en fördelning av de gemensamma kostnads- och intäktsposterna inte ska påverkas av

• avdrag för utländsk skatt som ska avräknas
• lämnat eller mottaget koncernbidrag
• avdrag för lämnad utdelning
• avsättning till eller återföring av periodiseringsfond och expansionsfond
• avdrag för tidigare års underskott.

Utgifter med avdragsbegränsningar

Skatteverket anser att det bara är den avdragsgilla delen av en utgift med avdragsbegränsningar som ska påverka den utländska nettoinkomsten. Den del som inte är avdragsgill fördelas mellan utgifter hänförliga till svenska respektive utländska inkomster i förhållande till storleken på utgifterna.

Exempel: utgift med avdragsbegränsning

Eva har haft tjänsteinkomster på sammanlagt 450 000 kr varav lön från arbete utomlands uppgår till 200 000 kr. Eva har begärt och medgetts avdrag för utgifter för resor till och från arbetet med sammanlagt 30 000 kr varav 10 000 kr gäller arbetet utomlands. Avdraget begränsas dock till den del som överstiger 11 000 kr, d.v.s. avdrag medges med 19 000 kr.

Utgifterna för de utländska resorna uppgår till 1/3 av de totala utgifterna (10 000 / 30 000). 1/3 av avdragsbegränsningen på 11 000 kr, d.v.s. 3 667 kr, ska därför minska de utländska utgifterna. De utländska utgifterna blir då 6 333 kr (10 000 - 3 667) och den utländska nettoinkomsten i spärrbeloppsberäkningen 193 667 kr (200 000 - 6 333).

Intäktsberäkning för rederier och luftfartsföretag

Rederier och luftfartsföretag får, på begäran, beräkna den utländska nettointäkten från en viss stat med utgångspunkt i sina frakt- och biljettintäkter (2 kap. 16 § AvrL). Den utländska nettointäkten för en viss stat beräknas då som:

Sammanlagd inkomst (nämnaren)

Den sammanlagda inkomsten som ska ingå i beräkningen är för förvärvsinkomst inkomsten före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag (2 kap. 10 § första stycket AvrL).

För kapitalinkomst är den sammanlagda inkomsten överskottet av inkomstslaget kapital.

Vid beräkning av den sammanlagda inkomsten ska det bortses från:

• Avdrag för utländsk skatt som ska avräknas (2 kap. 9 § andra stycket AvrL)
• Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond, se ovan under Man bortser från avsättning till och återföring av expansionsfond eller periodiseringsfond (2 kap. 13 § AvrL).

Beaktande av EU-rätten för fysiska personer

Skatteverket anser att beräkningen av den sammanlagda inkomsten i spärrbeloppsberäkningen för fysiska personer strider mot EU-rätten vad gäller förvärvsinkomster. Spärrbeloppsberäkningen för fysiska personers kapitalinkomster strider inte mot EU-rätten.

Om fysiska personer har förvärvsinkomster från EES ska den sammanlagda inkomsten bestå av förvärvsinkomsten efter allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Om det finns inkomster från tredjeland ska en separat spärrbeloppsberäkning göras för dessa i enlighet med avräkningslagens bestämmelser. De båda spärrbeloppsberäkningarna ska sedan läggas ihop till ett gemensamt spärrbelopp för förvärvsinkomster.

Har avdrag gjorts för den utländska skatt som ska avräknas ska spärrbeloppet beräknas som om avdrag inte har gjorts. En fiktiv skatteberäkning görs därför i dessa fall. Skatteverket anser att det är grundavdraget som uppkommer i denna fiktiva skatteberäkning som ska minska den sammanlagda förvärvsinkomsten vid spärrbeloppsberäkningen för förvärvsinkomster när EU-rätten ska tillämpas och utländsk skatt dragits av. Läs mer på sidan Avräkning när avdrag har gjorts.

Nollresultat eller underskott

Om ett nollresultat eller underskott uppkommer i inkomstslagen tjänst eller kapital, eller i den näringsverksamhet som den utländska inkomsten ingår i, uppgår spärrbeloppet till 0 kr (RÅ 2001 ref. 43). I sådant fall kan avräkning medges med ett minsta spärrbelopp. En fysisk person kan dock medges avräkning, utöver detta belopp, om det finns ett överskott av utländska inkomster som ingår i en annan del av beräkning av spärrbeloppet.

Investeringssparkonto

I de utländska kapitalinkomsterna (täljaren) ska de utländska inkomsterna på investeringssparkonto tas med. De utländska inkomsterna får dock inte tas upp med högre belopp än den schablonintäkt som tas upp till beskattning (2 kap. 10 b § AvrL).

I den sammanlagda kapitalinkomsten (nämnaren) ska de utländska intäkterna inte tas med (2 kap. 10 a § AvrL). I stället är det schablonintäkten som tas upp till beskattning som ska ingå i den sammanlagda kapitalinkomsten.

Bestämmelserna har införts därför att utdelning, räntor och annan avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto inte är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen. I stället tas en schablonintäkt upp till beskattning.