Hinder för godkännande för F-skatt

Hinder för godkännande

Under vissa förutsättningar ska Skatteverket inte godkänna en person för F-skatt (9 kap. 3 § SFL):

• En ansökan om F-skatt ska inte godkännas om det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
• Även om den sökande bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet ska ansökan avslås om det finns ett annat hinder för godkännande.

Observera att hindren för godkännande inte bara gäller den fysiska eller juridiska person som har ansökt om godkännande för F-skatt, utan även annan som ska prövas.

Om det finns särskilda skäl får en ansökan om F-skatt godkännas även om det finns ett sådant hinder.

Skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas

En ansökan om F-skatt ska inte godkännas om det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas (9 kap. 3 § första stycket SFL). Det kan till exempel inträffa när den verksamhet som anges i ansökan inte kan betraktas som näringsverksamhet, att den som ansökt inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ansökan ska kunna bedömas eller att verksamheten kan anses bedriven av annan person. Även det fall då det av andra omständigheter framgår att sökanden inte kan bedriva verksamhet i Sverige, t.ex. på grund av att sökanden saknar rätt att vistas i landet, omfattas.

Juridiska personer

En juridisk person kan enligt 13 kap. IL bara ha inkomst av näringsverksamhet. Skatteverket ska därför inte utreda om en juridisk person bedriver näringsverksamhet eller inte.

Ett aktiebolag som har bildats för att överlåtas och först därefter starta egen verksamhet (lagerbolag) ska dock i normalfallet inte godkännas för F-skatt förrän tidigast när lagerbolaget sålts, de nya ägarna tillträtt och bolaget därmed upphört att vara ett lagerbolag. Dessförinnan finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas när det gäller godkännande för F-skatt.

Om den som ansöker om godkännande för F-skatt är delägare i ett svenskt handelsbolag eller kommanditbolag ska Skatteverket inte besluta om godkännande för F-skatt om sökandens inkomster bara grundar sig på intäkter från bolaget (9 kap. 3 § första stycket SFL). Det är bara handelsbolaget eller kommanditbolaget som kan godkännas för F-skatt.

Ett enkelt bolag är inte en juridisk person och beskattas inte för sin inkomst. Ett enkelt bolag kan därför inte godkännas för F-skatt. Delägare i ett enkelt bolag som bedriver näringsverksamhet kan godkännas för F-skatt.

Fysiska personer

Det kan finnas omständigheter hänförliga till den fysiska personen som gör att en ansökan om F-skatt inte ska godkännas.

Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet

Makar som gemensamt bedriver näringsverksamhet kan var och en för sig anses som företagsledande make. En make anses som företagsledande make om denna med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i näringsverksamheten (60 kap. 5 § IL). Om verksamheten bedrivs gemensamt kan båda makarna godkännas för F-skatt (60 kap. 6 § IL).

Om två makar driver näringsverksamhet tillsammans och den ena är företagsledare och den andra är medhjälpande anses endast den företagsledande maken bedriva näringsverksamhet (60 kap. 6 § IL.) Det är bara den som är företagsledande som kan godkännas för F-skatt.

Omyndiga personer

Den som är under 16 år får enligt 13 kap. 13 § föräldrabalken inte bedriva näringsverksamhet. Föräldrabalkens regler är tvingande. Det innebär att en ansökan om godkännande för F-skatt från en person som är under 16 år ska avvisas, eftersom den underåriga inte har rättslig handlingsförmåga på området, och därför inte får ingå några rättshandlingar som faller inom området för en rörelse (jfr 9 kap. 5 § föräldrabalken). Detta gäller oavsett om personen uppger sig redan bedriva viss verksamhet eller inte.

Om den omyndiga personen har fyllt 16 år får föräldrarna, med överförmyndarens samtycke, låta personen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen. Sådant samtycke ska bifogas ansökan. En sökande som har sådant samtycke kan godkännas för F-skatt.

Personer med falsk identitet

En ansökan om godkännande för F-skatt ska avslås om det framkommer att det bakomliggande personnumret, samordningsnumret eller annat registreringsnummer inte identifierar den person som faktiskt har för avsikt att bedriva näringsverksamheten, så kallad falsk identitet.

Läs mer om reglerna under rubriken Har en falsk identitet på sidan Grunder för att återkalla godkännande för F-skatt.

Personer utan tillstånd att vistas i Sverige

Näringsverksamhet är förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med kravet på yrkesmässighet följer att verksamheten ska bedrivas regelbundet, varaktigt och med en viss omfattning. För att en person ska kunna godkännas för F-skatt krävs därför att avsikten är att verksamheten ska bedrivas regelbundet och varaktigt i Sverige.

Skatteverket anser att en fysisk person som inte har nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige saknar förutsättningar att bedriva en regelbunden och varaktig näringsverksamhet i Sverige, eftersom personen inte lagligen kan vistas här och därmed inte har någon möjlighet att bedriva näringsverksamhet här i landet.

En juridisk person bedriver alltid näringsverksamhet. Skatteverket ska därför normalt inte utreda om de personer som ska utföra den juridiska personens verksamhet på plats i Sverige har rätt att vistas här.

Personer bosatta inom EU/EES

En person som är bosatt inom EU/EES samt Schweiz har rätt att vistas i Sverige i sådan omfattning att denna alltid kan godkännas för F-skatt om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige och övriga krav för godkännande är uppfyllda.

Personer bosatta utanför EU/EES

I de flesta fall krävs visum från första dagen för att medborgare i land utanför EU/EES ska få vistas i Sverige, läs mer på sidan ”Länder vars medborgare behöver visum för inresa i Sverige” på regeringen.se. Om sådant visum eller uppehållstillstånd inte finns ska personen inte godkännas för F-skatt, eftersom personen inte lagligen kan vistas här och därmed inte har någon möjlighet att bedriva regelbunden och varaktig näringsverksamhet här i landet.

Asylsökande

Personer som ansökt om uppehållstillstånd för att söka skydd i Sverige (asyl) har rätt att vistas i Sverige under den tid som prövningen tar. Om en sådan person bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet under den tid som ansökan prövas, kan kravet på yrkesmässighet anses vara uppfyllt.

Personer som ansökt om förlängt uppehållstillstånd

Personer som redan har ett uppehållstillstånd och har ansökt om att få detta förlängt har rätt att vistas i Sverige under den tid som prövningen tar. Om en sådan person bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet under den tid som ansökan prövas, kan kravet på yrkesmässighet anses vara uppfyllt.

Personer som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd

Om Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om uppehållstillstånd saknas förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet yrkesmässigt , och personen kan därför inte godkännas för F-skatt. Detta gäller även om personen överklagar Migrationsverkets beslut.

Personer som omfattas av viseringsförenklingsavtal

När det gäller medborgare från vissa länder utanför EU/EES gäller särskilda regler på grund av de viseringsförenklingsavtal som träffats mellan dessa länder och EU. Medborgare från dessa länder kan under vissa förutsättningar lagligen vistas i Sverige under en tremånadersperiod utan visum, läs mer på sidan ”Länder vars medborgare behöver visum för inresa i Sverige” på regeringen.se. En person som bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige och som har sådan rätt att vistas i Sverige under en tremånadersperiod kan anses uppfylla kraven på yrkesmässighet under den perioden. Detta innebär att personen kan godkännas för F-skatt om övriga förutsättningar är uppfyllda. En bedömning måste dock alltid göras i varje enskilt fall om medborgare från dessa länder uppfyller kraven på att lagligen få vistas i Sverige utan visum under en tremånadersperiod.

Exempel: ansökan från en person bosatt i ett land med viseringsförenklingsavtal

En person från Bosnien-Hercegovina ansöker om godkännande för F-skatt för en verksamhet i form av bilverkstad som ska bedrivas i Sverige och som bedöms vara näringsverksamhet. Personen kommer att vistas i Sverige under en tremånadersperiod. Kan personen bli godkänd för F-skatt?

Svar: Ja, under förutsättning att personen har ett pass med idkortsnummer. Då är personen viseringsfri och får stanna i Sverige i tre månader under en sexmånadersperiod, innan visum behövs. Kravet på yrkesmässighet får därför anses vara uppfyllt.

Övriga hinder för att bli godkänd för F-skatt

Även om den som ansöker om godkännande för F-skatt bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige ska ansökan om godkännande avslås om det finns ett annat hinder för godkännande (9 kap. 3 § andra stycket SFL). Hindren för godkännande gäller inte bara den fysiska eller juridiska person som har ansökt om godkännande för F-skatt, utan även annan som ska prövas enligt reglerna i 9 kap. 5–7 §§ SFL.

Näringsförbud

En ansökan ska inte godkännas om den sökande eller någon som ska prövas enligt 5–7 §§ har näringsförbud (9 kap. 3 § andra stycket 1 SFL). Detta gäller även om beslutet om näringsförbud har överklagats.

Ett näringsförbud innebär att man bl.a. inte får driva näringsverksamhet, vara bolagsman i ett handelsbolag, vara firmatecknare eller ha styrelseuppdrag.

Konkurs

En ansökan ska inte godkännas om den sökande eller någon som ska prövas enligt 5–7 §§ är försatt i konkurs (9 kap. 3 § andra stycket 2 SFL). Detta gäller både fysiska personer och juridiska personer.

Ett konkursbo som driver gäldenärens verksamhet vidare kan godkännas för F-skatt, se under Juridiska personer bedriver alltid näringsverksamhet på sidan om beslut om godkännande.

Fysiska personer i konkurs

En person som är försatt i konkurs får inte bedriva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen under konkursen. Från denna regel finns vissa undantag som motiveras av grundlagsskyddade rättigheter. Bland annat har en person som är försatt i konkurs rätt att bedriva jordbruk. Med tanke på det ansvar för betalning av skatter och avgifter som en person som är godkänd för F-skatt har ska den som är försatt i konkurs inte ha F-skatt. Detta gäller även om denna är en jordbrukare, trots reglerna i bokföringslagen.

En fysisk person som försatts i konkurs har åter rätt att bedriva bokföringspliktig verksamhet när konkursen avslutats. Ett nytt godkännande för F-skatt får, efter ansökan, beslutas först efter en vanlig prövning av om förutsättningarna för att vara godkänd för F-skatt i 9 kap. 1 och 3 § SFL är uppfyllda. Skäl för att inte besluta om godkännande för F-skatt kan exempelvis vara skatteskulder som kvarstår som obetalda efter konkursen.

Juridiska personer i konkurs

En juridisk person som är försatt i konkurs kan inte bli godkänd för F-skatt.

Ett aktiebolag upplöses i och med att konkursen avslutas utan överskott. Liknande regler gäller även för ekonomiska föreningar och handelsbolag.

Läs mer under Juridiska personer på sidan Konkursgäldenärens rättsliga ställning.

Oredovisade skatter eller avgifter

En ansökan ska inte godkännas om den som sökande eller någon som ska prövas enligt 5–7 §§ inte har redovisat skatter och avgifter enligt skatteförfarandelagen i en utsträckning som inte är obetydlig (9 kap. 3 § 3 SFL, prop. 2024/25:1 s. 378).

Om den som ansöker om godkännande för F-skatt har underlåtit att redovisa skatter eller avgifter vid tre eller flera tillfällen är bristen inte att anse som obetydlig och ansökan ska avslås.

En utebliven mervärdesskattedeklaration och en utebliven arbetsgivardeklaration avseende avdragen skatt och arbetsgivaravgifter ska ses som två redovisningsbrister även om dessa har samma deklarationstidpunkt.

Bristen uppkommer så snart datumet för uppgiftslämnandet har passerats. Av beslutet ska framgå både vilken skattedeklaration som saknas och vilken period skattedeklarationen avser.

En saknad inkomstdeklaration är en egen bedömningspunkt i lagtexten och ska därför inte räknas med i antalet brister i redovisning enligt det här hindret för återkallelse.

Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt sammanlagt beräknas uppgå till högst en miljon kronor, kan redovisningsperioden för mervärdesskatt vara ett beskattningsår. Den som inte har lämnat en sådan deklaration ska inte godkännas för F-skatt. Några ytterligare redovisningsbrister behöver inte finnas.

Ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration har inte följts

En ansökan ska inte godkännas om den sökande eller någon som ska prövas enligt 5–7 §§ inte har följt ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration eller sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 6 § SFL (9 kap. 3 § andra stycket 4 SFL).

Den som har bedrivit näringsverksamhet och har förelagts att lämna inkomstdeklaration har inte uppfyllt sin uppgiftsskyldighet t.ex. om en näringsbilaga inte har lämnats (prop. 2024/25:1 s. 417). Detsamma gäller t.ex. om ett aktiebolag inte har lämnat bilagan med räkenskapsschemat eller om ett handelsbolag inte har lämnat särskilda uppgifter enligt 33 kap. 6 § SFL till ledning för delägarnas beskattning.

Obetalda skatter eller avgifter

En ansökan ska inte godkännas om den sökande eller någon som ska prövas enligt 5–7 §§ inte har betalat skatter eller avgifter som lämnats för indrivning enligt SFL eller inte har betalat motsvarande utländska skatter och avgifter (9 kap. 3 § 5 SFL, prop. 2024/25:1 s. 375 f.). Hela den skuld som har lämnats för indrivning måste betalas för att betalningsbristen ska anses åtgärdad.

Ett beslut måste som huvudregel innehålla en klargörande motivering. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för Skatteverkets beslut (32 § FL). Motiveringen i beslutet om avslag är att den som ansöker har skatter eller avgifter som har lämnats för indrivning enligt SFL. Beloppets storlek eller vilka skulder som ingår saknar i detta sammanhang betydelse. Någon specificering av skulderna ska därför inte göras.

Om obetalda utländska skatter eller avgifter uppgår till belopp som motsvarar ett underskott på skattekontot som skulle ha lämnats över för indrivning enligt svenska regler kan sökanden inte godkännas för F-skatt. Någon kontroll om beloppet har lämnats för indrivning i utlandet ska inte göras.

Det är bara om det finns särskilda skäl som en ansökan får godkännas trots att det finns betalningsbrister.

Intyg om att skatte- och avgiftsskulder saknas i utlandet

Den som inte har betalat utländska skatter eller avgifter ska inte vara godkänd för F-skatt (9 kap. 3 § 5 SFL).

Fysiska personer som inte är bosatta i Sverige och som inte heller vistas här stadigvarande ska visa att de inte har skatteskulder i sitt hemland. De kan göra det genom att komma in med intyg från skattemyndigheten eller annan myndighet i sitt hemland. Detsamma gäller personer som två år innan de ansökte om godkännande för F-skatt inte var bosatta i Sverige eller stadigvarande vistades här.

Utländska juridiska personer ska visa att de inte har skatteskulder i det land där företaget har sitt säte. De kan göra det genom att komma in med intyg från skattemyndigheten eller annan myndighet i landet där företaget har sitt säte. Detta gäller oavsett om den juridiska personen har fast driftställe i Sverige eller inte.

Ett beslut om återbetalning vid rot- och rutarbete har inte följts

En ansökan ska inte godkännas om den sökande eller någon som ska prövas enligt 5-7 §§ inte har följt ett beslut om återbetalning enligt 14 § HUSFL (9 kap. 3 § 6 SFL, prop. 2024/25:1 s. 378 f.).

Den som har utfört ett hushållsarbete (rot- eller rutarbete) kan i vissa fall bli återbetalningsskyldig för ett felaktigt utbetalt belopp från Skatteverket. Om den som ansöker om godkännande för F-skatt inte har följt ett beslut om återbetalning enligt 14 § HUSFL ska ansökan avslås. Avslag på ansökan kan tidigast ske när förfallodagen har passerats. Någon beloppsgräns finns inte.

Ett beslut måste som huvudregel innehålla en klargörande motivering. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (32 § FL). Motiveringen i beslutet om avslag är att innehavaren inte har följt ett beslut (referensnummer) om återbetalning vid rot- och rutarbete. Beloppets storlek saknar i detta sammanhang betydelse.

Beslut om godkännande för F-skatt får ändå fattas om det finns särskilda skäl.

Ett tidigare godkännande har återkallats och grunden för återkallelsen kvarstår

Ett hinder för godkännande är när någon har fått ett godkännande återkallat enligt 4 § första stycket 8 och grunden för återkallelsen finns kvar (9 kap. 3 § 7 SFL). Ett nytt godkännande för F-skatt får beslutas endast om de brister som varit grund för återkallelsen har undanröjts och det i övrigt saknas hinder för godkännande.

Det innebär till exempel att om ett godkännande för F-skatt återkallats på grund av att innehavaren låtit bli att betala skatter eller avgifter till ett belopp som sammanlagt uppgår till ett halvt prisbasbelopp kan personen inte godkännas för F-skatt om den återstående skulden överstiger ett halvt prisbasbelopp. Om det vid ansökan finns ett belopp som har lämnats för indrivning är det i sig ett hinder för godkännande.

Missbruk av godkännande för F-skatt

En ansökan ska inte godkännas om den sökande eller någon som ska prövas enligt 5–7 §§ har fått ett godkännande återkallat på grund av missbruk enligt 4 § första stycket 9 SFL inom två år efter det senaste missbrukstillfället (9 kap. 3 § 8 SFL).

Särskilda skäl att bli godkänd trots att det finns hinder för godkännande

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta om godkännande för F-skatt trots att någon eller några av förutsättningarna i 9 kap. 1 § andra stycket 3 SFL inte är uppfyllda (9 kap. 1 § tredje stycket SFL). Omständigheterna i varje enskilt fall ska bedömas för att avgöra om det finns särskilda skäl. Nedan ges exempel på några situationer där särskilda skäl kan finnas.

Avbetalningsplan

Ett särskilt skäl att godkänna en sökande för F-skatt kan vara att Kronofogden har beviljat ett uppskov med betalning som är villkorat med en avbetalningsplan. För att Skatteverket ska kunna besluta om ett godkännande för F-skatt ska den totala skatteskulden förväntas bli betald inom rimlig tid, normalt inom ett år.

Utmätning av lön kan inte jämställas med en avbetalningsplan och kan därför inte vara ett särskilt skäl, även om skulden antas bli betald genom åtgärden.

Skuldsanering

En person som har stora restförda skulder kan under vissa förhållanden beviljas skuldsanering hos Kronofogden. Om någon del av skulderna som omfattas av skuldsaneringen är skatteskulder kan det finnas särskilda skäl att godkänna personen för F-skatt.

Detta kan även gälla en näringsidkare som har råkat i ekonomiska svårigheter men som fått beslut om skuldsanering eller så kallad F-skuldsanering efter att godkännandet för F-skatt har återkallats.

Intyg om att skatte- och avgiftsskulder saknas i utlandet

Ett särskilt skäl att godkänna sökanden för F-skatt kan vara att en person har begränsad möjlighet att få intyg från ett annat land som visar att hen inte har utländska skulder avseende skatter eller avgifter där.

Inte följt ett beslut om återbetalning vid rot- och rutarbete

Särskilda skäl när en utförare inte har följt ett beslut om återbetalning vid rot- och rutarbete kan exempelvis finnas då utföraren inte förorsakat återbetalningskravet, dvs. då beslutet baseras på uppgifter som kunden ansvarar för. Särskilda skäl kan också finnas om det gäller en oklar rättsfråga eller om Skatteverket har fattat beslut om anstånd i fråga om beslutet om återbetalning enligt 23 a § HUSFL (prop. 2024/25:1 s. 382).

Särskilt om konkurs och smitta

En företagsledare eller en person som har ett bestämmande inflytande i ett företag som är försatt i konkurs kan bara godkännas för F-skatt om det finns särskilda skäl. Detsamma gäller för ett fåmansföretag som ansöker om godkännande för F-skatt och där personen är företagsledare eller har ett bestämmande inflytande. Särskilda skäl kan finnas om företagsledaren eller den som har ett bestämmande inflytande i allt väsentligt handlat i enlighet med de regler som gäller när ett företag kommer på obestånd och det inte finns något annat hinder för godkännande.

Beslut om avslag på ansökan om godkännande för F-skatt

Om den sökande inte uppfyller kraven för att godkännas för F-skatt fattar Skatteverket ett beslut om att avslå ansökan.

Motivering av ett beslut om avslag

Skatteverket ska både i förslag till beslut och i beslut redogöra för alla relevanta omständigheter som legat till grund för beslutet att inte godkänna den sökande för F-skatt. Det innebär att om det finns mer än ett hinder för avslag så ska de redovisas, även om de var för sig skulle vara tillräckliga för att ensamt vara hinder för godkännande.

Av beslutsmotiveringen ska det framgå om och i så fall vilka kompletteringar Skatteverket begärt in. Det ska också framgå varför de kompletterande uppgifterna är nödvändiga för att Skatteverket ska kunna bedöma om förutsättningar för ett godkännande finns.

Att någon inte svarat på Skatteverkets frågor är i sig inte en grund för avslag. Däremot kan det innebära att Skatteverket inte har tillräckligt med information för ett godkännande.

I vissa fall kan det finnas särskilda skäl att godkänna en person för F-skatt trots att det finns hinder för godkännande.

Om det saknas formella förutsättningar för att ta upp ett ärende till prövning ska Skatteverket fatta ett avvisningsbeslut.

Hinder för godkännande omfattas inte av sekretess

Vilka hinder för godkännande som en person har omfattas i grunden av sekretess (27 kap. 1 § OSL). Sekretess hindrar dock inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Ett beslut ska innehålla en klargörande motivering, som ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (32 § FL).

Uppgift om brister i ett beslut om avslag av godkännande för F-skatt får anses vara sådana nödvändiga uppgifter för att uppfylla kravet på motiveringsskyldighet som innebär att sekretessen bryts. Detta gäller både vid beslut som rör den som har bristerna och vid beslut som ställs till annan än den som har bristerna vid s.k. smitta.

Omprövning och överklagande av ett avslagsbeslut

Skatteverket kan ompröva ett avslagsbeslut om det har framkommit nya omständigheter efter avslagsbeslutet. Detta blir främst aktuellt då en sökande som fått avslag på sin ansökan begär omprövning.

Om Skatteverket anser att förutsättningar för ett godkännande finns, gäller godkännandet från den dag då Skatteverket fattar omprövningsbeslutet.

Om det kommer in ett överklagande av ett avslagsbeslut ska Skatteverket först ompröva det överklagade beslutet (67 kap. 20 § SFL). Denna s.k. obligatoriska omprövning innebär att Skatteverket ska pröva om beslutet att inte godkänna sökanden för F-skatt är korrekt eller om det ska ändras bl.a. beroende på det som klaganden framfört.

Om det vid en obligatorisk omprövning framkommer att klaganden uppfyller förutsättningarna för godkännande för F-skatt så ska beslutet ändras och godkännandet beviljas, även om det beror på nya omständigheter. Godkännandet för F-skatt gäller då från tidpunkten för det obligatoriska omprövningsbeslutet.

Om Skatteverket anser att det överklagade beslutet är korrekt ska ärendet överlämnas till domstol för prövning.

Om det under pågående domstolsprocess framkommer att klaganden uppfyller förutsättningarna för godkännande och det inte bestrids av Skatteverket bör Skatteverket tillstyrka bifall till överklagandet.

Ny ansökan när ett tidigare beslut ligger för prövning i domstol (litispendens)

Skatteverket är förhindrat att ändra ett överklagat beslut eller fatta ett nytt beslut i samma sak efter det att överklagandet och handlingarna i ett ärende har överlämnats till domstol under den tid som domstolsförfarandet pågår (39 § FL och prop. 2016/17:180 s. 330-331), s.k. litispendens. Bestämmelsen om litis pendens är undantagslös (se prop. 2016/17:180 s. 237–241).

Om en ny ansökan om godkännande för F-skatt kommer in under tiden domstolsprocessen på grund av överklagandet av Skatteverkets avslagsbeslut pågår ska Skatteverket därför avvisa ansökan.

Om det tillkommer omständigheter genom den nya ansökan så bör Skatteverket upplysa domstolen om detta, och tillstyrka bifall till överklagandet om de nya omständigheterna ger stöd för det.

Ny ansökan efter att domstolens dom fått laga kraft

Skatteverket får inte ompröva beslut i frågor som har avgjorts i allmän förvaltningsdomstol, s.k. res judicata (66 kap. 3 § första stycket SFL). Bestämmelsen hindrar dock inte att Skatteverket prövar en ny ansökan om godkännande för Fskatt. Att en allmän förvaltningsdomstol har prövat Skatteverkets avslag på en ansökan hindrar alltså inte verket från att pröva en ny ansökan. Däremot får Skatteverket inte ompröva den första ansökan sedan frågan har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol (se prop. 2010/11:165 s. 1073 och RÅ 2005 ref. 42). Det är alltså när den enskilda uttryckligen har begärt en omprövning av ett avslagsbeslut som domstolen har prövat, som res judicata förhindrar omprövningen.

Den enskilda kan alltid välja att lämna en ny ansökan som Skatteverket ska pröva i sak, om domstolens dom har fått laga kraft.

Om den enskilda har begärt omprövning och det finns hinder på grund av res judicata ska Skatteverket avvisa den enskildas begäran. Skatteverket bör informera den enskilda att hen i stället kan lämna en ny ansökan om godkännande för F-skatt.