OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vad är en omvänd konvertibel?

En omvänd konvertibel är ett värdepapper som liknar en utfärdad säljoption, med den skillnaden att den omvända konvertibeln ger en hög fast ränta under löptiden. Den underliggande egendomen kan vara antingen ett enskilt aktieslag eller ett aktieindex. De flesta omvända konvertibler har haft en löptid på mellan sex månader och tre år, med en riskspridning på två eller fler underliggande aktier eller ett aktieindex.

Ränta

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att den fasta avkastningen på en omvänd konvertibel ska beskattas som ränta och att reglerna om räntekompensation blir tillämpliga vid en avyttring under löptiden (RÅ 2001 ref. 21). Även en räntekompensation beskattas som inkomstränta. Räntan utbetalas antingen löpande eller vid sluttidpunkten, oavsett om värdet på de underliggande aktierna stigit eller sjunkit.

Kontrolluppgift ska lämnas för räntan, vilket innebär att den ingår i den förtryckta inkomsträntan i deklarationen.

Avyttring

Innehavaren kan antingen avyttra en omvänd konvertibel under löptiden eller låta den gå till inlösen på förfallodagen. Vid löptidens slut anses avyttring ha skett oavsett om den omvända konvertibeln konverteras mot aktier eller om det nominella beloppet eller ett lägre belopp återbetalas.

Delägarrätt eller fordringsrätt

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är en omvänd konvertibel ett sådant värdepapper som ska beskattas som en delägarrätt om den är utgiven i svenska kronor och värdeökningen beror på aktier eller aktieindex enligt 48 kap. 2 § IL (RÅ 2001 ref. 21). Är den istället utgiven i utländsk valuta ska den beskattas som en utländsk fordringsrätt (48 kap. 4 § IL).

Avyttring under löptiden

Vid avyttring under löptiden redovisar säljaren det som återbetalats kontant exklusive eventuell räntekompensation som försäljningslikvid. Beloppet framgår av avräkningsnotan och kontrolluppgiften.

Inlösen

Om den omvända konvertibeln går till inlösen får innehavaren antingen ett kontantbelopp eller aktier. En omvänd konvertibel ger olika resultat vid inlösen beroende på hur börskursen på de underliggande aktierna eller aktieindexet har gått under löptiden.

Om kursen på de underliggande aktierna är oförändrad eller högre vid löptidens slut än vid dess början återbetalas det nominella beloppet plus ränta.

Om kursen däremot är lägre på de underliggande aktierna sker normalt en återbetalning av konvertibeln genom att denna byts (konverteras) mot aktier. En konvertering innebär att innehavaren blir tvungen att köpa den underliggande egendomen till det förutbestämda priset. Hur många aktier han eller hon får bestäms utifrån en fastställd kurs i villkoren t.ex. det antal aktier som står i relation till satsat belopp och börskursen på startdagen. I vissa fall betalas i stället ett kontant belopp ut, som motsvarar aktiernas värde på inlösendagen.

I motsats till vanliga konvertibler beskattas en konvertering av omvända konver­tib­ler som getts ut av någon annan än det bolag vars aktier är underliggande egendom för konvertiblerna (RÅ 2001 ref. 21).

När innehavaren avyttrar en omvänd konvertibel ska kontrolluppgift lämnas på försäljningsintäkten. Om han eller hon konverterat mot aktier är det värdet på aktierna på konvertibelns slutdag som är försäljningsintäkten.

Exempel: inlösen av omvänd konvertibel

Den underliggande aktien vid emissionen av en omvänd konvertibel noteras till 80 kr. Den omvända konvertibeln har ett nominellt belopp på 10 000 kr, en fast avkastning på 15 procent och en löptid på 12 månader.

Anna väljer att investera 10 000 kr i denna omvända konvertibel. Hennes resultat blir så här:

Om aktiens kurs på inlösendagen noteras högre eller lika med 80 kr får hon tillbaka det investerade beloppet på 10 000 kr. Hon får även den fasta avkastningen på 1 500 kr (15 % av 10 000 kr).

Om aktiekursen är lägre än 80 kr på inlösendagen får hon den fasta avkastningen på 1 500 kr. Hon får istället för nominellt belopp den underliggande aktien. Hon får 125 aktier, eftersom hon satsat 10 000 kr och börskursen på aktien vid emissionen var 80 kr (10 000 / 80 = 125). Om aktiens kurs exempelvis har halverats under löptiden får hon 125 aktier som har ett värde på 5 000 kr (125 x 40 kr).

I deklarationen gör Anna avdrag för kapitalförlust med 5 000 kr (5 000 kr – 10 000 kr) och tar upp en ränteintäkt på 1 500 kr. Som anskaffningsutgift för de erhållna aktierna får hon räkna börskursen vid överämnandet, d.v.s. 40 kr per aktie.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]