Återbetalning av skatt

Allmänt om återbetalning av skatt

Reglerna om återbetalning av och kompensation för skatt finns i 9 kap. LSE. Där regleras

• återbetalning av skatt på bränsle avseende de ändamål som är skattebefriade enligt 6 a kap. LSE till den som inte är skattskyldig eller godkänd skattebefriad förbrukare
• återbetalning av skatt på bränsle för vissa andra ändamål än de som anges i 6 a kap. LSE
• återbetalning av skatt på bränsle till skattskyldiga, t.ex. upplagshavare och lagerhållare som i vissa fall är hänvisade till att ansöka om återbetalning då avdragsmöjlighet saknas
• kompensation för begränsning av svavelutsläpp.

Termen kompensation används avseende begränsning av svavelutsläpp i stället för återbetalning, men innebörden är i praktiken densamma.

Skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE medger Skatteverket efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet (9 kap. 2 § LSE).

Rätten till återbetalning är generell om förutsättningar för skatte­befrielse enligt 6 a kap. LSE finns. Även i de fall skatt har betalats till Tullverket kan återbetalning alltså ske om bränslet används för något av de ändamål som anges i 6 a kap. LSE. Den som är skatt­skyldig för bränslet är dock hän­visad till avdrag i sin punktskattedeklaration för att åstad­komma skattebefrielsen.

Den som är godkänd som skattebefriad förbrukare kan inte få återbetalning för bränsle som han köpt inklusive skatt. Han måste istället se till att han vid inköpet får skattebefrielsen direkt av leverantören.

Återbetalning till diplomater m.fl.

Skatteverket medger efter ansökan återbetalning av energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av:

• Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (9 kap. 1 § första stycket 1 LSE). Exempel på sådana internationella organisationer är European Space Agency (ESA), World Maritime University (WMU), FN-organet United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR), International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA) och Europeiska kommissionens representant i Sverige.
• Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige och karriärkonsuler vid utländska konsulat i Sverige, under förutsättning att de inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige (9 kap. 1 § första stycket 2 LSE).
• Medlemsstaters ombud vid internationella organisationer med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta (9 kap. 1 § andra stycket LSE).Sverige har en sådan överenskommelse med FN-organet UNHCR.

Ansökan vid återbetalning till diplomater m.fl.

Förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. gäller vid återbetalning av skatt enligt 9 kap. 1 § LSE, d.v.s. till diplomater m.fl. I 2 § i denna förordning finns bestämmelser om ansökan om sådan återbetalning. Nedan redogörs för dessa bestämmelser.

Ansökan ska göras skriftligt av chefen för beskickningen eller konsulatet eller av den som i Sverige får företräda den internationella organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning.

En särskild ansökan ska ges in för beskickningen, konsulatet, organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning. En särskild ansökan ska även ges in för varje fysisk person som är berättigad till återbetalning.

Ansökan ska omfatta inköpen under ett kalenderkvartal och faktura ska bifogas ansökan. Fakturan får inte vara betald tidigare än ett år före den dag då ansökan lämnades in, om inte sökanden har hanteringsmässiga eller andra liknande särskilda skäl för att åberopa en faktura som är betald tidigare. Fakturan ska innehålla uppgift om säljarens och köparens namn och adress, dagen för leveransen eller tillhandahållandet, priset, i förekommande fall varans volym eller vikt samt, om inköpet avser bensin eller motorbrännolja, fordonets registreringsnummer.

Ansökan ska lämnas till UD. UD kontrollerar om förvärvet gjorts av någon som har rätt till återbetalning. Uppgift om detta lämnas sedan till Skatteverket samtidigt som UD lämnar över ansökan till Skatteverket för handläggning.

Det finns en särskild blankett för ansökan om återbetalning till diplomater m.fl. (SKV 5648). Blanketten tillhandahålls av UD. Den kan också hämtas på www.skatteverket.se.

Förbrukning i fartyg och luftfartyg

Skatteverket medger efter ansökan återbetalning enligt 9 kap. 3 § LSE av energi-, koldioxid- och svavelskatt om någon har

• förbrukat bensin i skepp, när skeppet inte använts för privat ändamål (9 kap. 3 § 1 LSE)
• förbrukat bensin i båt för vilken fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte använts för privat ändamål (9 kap. 3 § 2 LSE)
• förbrukat annat bränsle än lågbeskattad olja i båt utan fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, när båten inte använts för privat ändamål (9 kap. 3 § 3 LSE)
• förbrukat annat bränsle än flygfotogen (KN-nr 2710 19 21), dock inte annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31), i luftfartyg, när luftfartyget inte använts för privat ändamål (9 kap. 3 § 4 LSE).

Läs om vad som avses med annat än privat ändamål.

Observera att även 9 kap. 2 § LSE omfattar bestämmelser om återbetalning av skatt i vissa fall när bränsle förbrukats för dessa ändamål. Av allmänna principer följer dock att återbetalning inte kan medges med högre belopp än det skattebelopp som belöper på det bränsle som avdraget respektive återbetalningen avser (jfr prop. 2012/13:1 s. 330).

Förbrukning i skepp

Den som har förbrukat bensin i skepp när skeppet inte använts för privat ändamål har möjlighet att ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 3 § 1 LSE. För bensin som förbrukats för detta ändamål finns enbart återbetalningsförfarandet enligt 9 kap. 3 § 1 LSE för att åstadkomma skattebefrielse.

Det är endast för bensin som återbetalning enligt 9 kap. 3 § LSE kan medges vid förbrukning i skepp. Observera att för andra bränslen än bensin och högbeskattad olja som förbrukats i skepp när skeppet inte använts för privat ändamål kan återbetalning medges enligt 9 kap. 2 § LSE.

Läs om när skattebefrielse för andra bränslen än bensin och högbeskattad olja som förbrukats i skepp kan åstadkommas genom avdrag i punktskattedeklarationen (egenförbrukning, leverans in i skeppet eller till skattebefriad förbrukare) eller genom inköp utan skatt för den som är godkänd som skattebefriad förbrukare.

Förbrukning i båt med fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten

Den som har förbrukat bensin i båt för vilken fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, meddelats enligt fiskelagen när båten inte använts för privat ändamål har möjlighet att ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 3 § 2 LSE. För bensin som förbrukats för detta ändamål finns enbart återbetalningsförfarandet enligt 9 kap. 3 § 2 LSE för att åstadkomma skattebefrielse.

Det är endast för bensin som återbetalning enligt 9 kap. 3 § LSE kan medges vid förbrukning i sådan båt. Observera att för andra bränslen än bensin och högbeskattad olja som förbrukats i sådan båt när båten inte använts för privat ändamål kan återbetalning medges enligt 9 kap. 2 § LSE.

Läs om när skattebefrielse för andra bränslen än bensin och högbeskattad olja som förbrukats i båt kan åstadkommas genom avdrag i punktskattedeklarationen (egenförbrukning, leverans in i skeppet eller till skattebefriad förbrukare) eller genom inköp utan skatt för den som är godkänd som skattebefriad förbrukare.

Förbrukning i båt utan fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten

Den som har förbrukat annat bränsle än lågbeskattad olja i båt utan fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, när båten inte använts för privat ändamål har möjlighet att ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 3 § 3 LSE.

Den som har förbrukat högbeskattad olja i båt som medgivande enligt 2 kap. 9 § LSE har lämnats för, har alltså möjlighet att söka återbetalning enligt 9 kap. 3 § 3 LSE för skatten på oljan.

Observera att för andra bränslen än bensin och högbeskattad olja som förbrukats i båt som omfattas av medgivande om märkt olja i tanken (dispens), när båten inte använts för privat ändamål kan återbetalning medges enligt 9 kap. 2 § LSE. Av allmänna principer följer dock att återbetalning inte kan medges med högre belopp än det skattebelopp som belöper på det bränsle som avdraget respektive återbetalningen avser (jfr prop. 2012/13:1 s. 330).

Läs om när skattebefrielse för andra bränslen än bensin och högbeskattad olja som förbrukas i båt kan åstadkommas genom avdrag i punktskattedeklarationen (egenförbrukning, leverans in i skeppet eller till skattebefriad förbrukare) eller genom inköp utan skatt för den som är godkänd som skattebefriad förbrukare.

Förbrukning i luftfartyg

Den som har förbrukat annat bränsle än flygfotogen, dock inte annan bensin än flygbensin, i luftfartyg när luftfartyget inte använts för privat ändamål har möjlighet att ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 3 § 4 LSE.

Observera att återbetalning även kan medges för flygfotogen som förbrukats i luftfartyg, när luftfartyget inte använts för privat ändamål, men då enligt bestämmelserna i 9 kap 2 § LSE.

Läs om avdragsbestämmelserna som ger möjlighet att köpa in flygfotogen skattefritt när det tankas direkt in i luftfartyget.

Varmluftsballonger räknas som luftfartyg. Återbetalning medges därmed för den gasol som förbrukats i en varmluftsballong när varmluftsballongen inte använts för privat ändamål (9 kap. 3 § 4 LSE).

Begränsning av koldioxidutsläpp

Om koldioxidskatt har tagits ut för annat bränsle än sådant som beskattas som bensin och någon har begränsat utsläpp av koldioxid i samband med förbrukning av bränslet, medger Skatteverket efter ansökan återbetalning av koldioxidskatten i förhållande till hur mycket utsläppet har minskat (9 kap. 4 § LSE).

När någon i samband med förbrukning av bränsle binder koldioxid i växter genom att leda förbränningsgaserna genom växthus bör utsläppet av koldioxid från det bränsle som alstrat gaserna schablonmässigt anses ha begränsats med 14 %, om inte annat visas (SKV A 2015:5).

Skatteverket anser att återbetalning enligt 9 kap. 4 § LSE kan medges endast för koldioxid som avskiljs ur rökgaserna. Återbetalning medges således inte för koldioxid som finns i askans innehåll av oförbränt bränsle.

Syftet med bestämmelsen är att ge koldioxidskatten en miljöprofil. Koldioxid bildas vid förbränning av kolhaltiga bränslen. Utsläppen är beroende av vilket bränsle som används. Det finns ännu ingen ekonomiskt rimlig möjlighet att avskilja koldioxid ur förbränningsgaserna. Tanken är dock enligt förarbetena att den miljömässiga styreffekten så småningom ska uppnås genom att införandet av ett återbetalnings- och kompensationssystem utgör ett incitament att utveckla tekniken mot kostnadseffektiva åtgärder för att minska koldioxidutsläppen (prop. 1989/90:111 s. 153). Den omedelbara miljömässiga styreffekten av en koldioxidskatt blir därför – i avvaktan på en ekonomiskt rimlig teknik för reningsåtgärder – att förbrukarna byter till ett obeskattat bränsle eller till ett beskattat bränsle med lägre kolinnehåll.

Rättsfall: begränsning av koldioxidutsläpp

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett mål avseende tillämpningen av 4 § lagen (1990:592) om koldioxidskatt (LKX) bedömt att även bindning av koldioxid i växter kan omfattas av begreppet begränsning av koldioxidutsläpp. Målet gällde ett fall där förbränningsavgaser leddes genom ett växthus och koldioxid togs upp av gurkor (RÅ 1998 not. 97).

Bestämmelserna i 9 kap. 4 § LSE om återbetalning av koldioxidskatt vid begränsning av koldioxidutsläpp motsvaras, utan materiella ändringar, av 4 § LKX (prop. 1994/95:54 s. 132). Högsta förvaltningsdomstolens avgörande är därför relevant även vid tillämpningen av 9 kap. 4 § LSE.

Värme som levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Skatteverket medger efter ansökan återbetalning av skatt på el och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 LSE eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 LSE (9 kap. 5 § första stycket LSE).

För bensin och högbeskattad olja medges inte återbetalning enligt 9 kap. 5 § LSE (9 kap. 5 § femte stycket LSE).

Det finns endast begränsade möjligheter att göra avdrag i sin punktskattedeklaration för bränslen som förbrukats för att producera värme som levereras till externa värmemottagare. Även den som är skattskyldig för bränslet är därför i många fall hänvisad till att ansöka om återbetalning. Det är inte heller möjligt att bli godkänd som skattebefriad förbrukare för detta ändamål.

Vid värmeleverans för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet (6 a kap. 1 § 9–11 LSE), medges återbetalning för

• el med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme (9 kap. 5 § andra stycket 1 a LSE)
• råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE (9 kap. 5 § andra stycket 1 b LSE)
• andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten (9 kap. 5 § andra stycket 1 c LSE).

Läs mer om vad som avses med tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i avsnittet om skattebefriade användningsområden och i avsnittet om skattesatser för el. Läs mer om vad som avses med jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet.

Vid leverans av värme för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG medges återbetalning enligt

• 9 kap. 5 § andra stycket 1 b LSE med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE
• 9 kap. 5 § andra stycket 1 c LSE med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten (9 kap. 5 § LSE tredje stycket LSE).

Återbetalning medges även med hela energiskatten på el och med hela energi-, koldioxid- och svavelskatten på bränsle vid värmeleverans för följande ändamål (9 kap. 5 § andra stycket 2 LSE):

• för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning m.m. (6 a kap. 1 § 1 a LSE)
• i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl (6 a kap. 1 § 1 b LSE)
• i annat fall än som avses i de två föregående punkterna, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning (6 a kap. 1 § 1 c LSE)
• för framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren (6 a kap. 1 § 6, 11 kap. 9 § 3 LSE)
• i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras (6 a kap. 1 § 16 LSE)
• för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer (11 kap. 9 § 2 LSE)

• i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats (11 kap. 9 § 5 LSE).

I samband med införandet av det tredje stycket i 9 kap. 5 § LSE som gäller värmeleveranser till vissa industriella verksamhetskategorier uttalas följande i förarbetena:

I bilaga I till handelsdirektivet uppräknas i tabellform de verksamhetskategorier som omfattas av handelssystemet. Som sådan verksamhetskategori avses bl.a. förbränning av bränsle i en anläggning med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall och kommunalt avfall). Den typen av förbränningsanläggning utgör emellertid inte i sig sådan industriell verksamhet för vilken återbetalning kan erhållas genom 9 kap. 5 §. Återbetalning enligt de förmånligare reglerna i tredje stycket kan alltså endast medges i de fall värmen levererats till en mottagare vars industriella verksamhet omfattas av någon av de industriella verksamhetskategorierna som räknas upp i bilaga I till handelsdirektivet. Det kan t.ex. röra sig om framställning av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial.

För återbetalning enligt aktuell bestämmelse är en förutsättning att bränsle åtgått för värme som levererats. Den verksamhetsutövare som både framställer och förbrukar bränsle i en annan industrianläggning inom handelssystemet än som ryms i de sektorer som utpekas i bilaga I till handelsdirektivet är därför istället hänvisad till den möjlighet till skattenedsättning som följer av 6 a kap. 1 § 9 LSE. Detta kan vara aktuellt för tillverkningsindustri som förses med värme från egna förbränningspannor vilka direkt genom sin effekt eller genom anslutning till fjärrvärmenät kommit att omfattas av handelssystemet (prop. 2012/13:1 s. 330−331).

Begränsning av återbetalningsbeloppet

Det bränsle som förbrukats för framställning av sådan värme som avses i 9 kap. 5 § LSE kan även omfattas av andra bestämmelser i LSE om skattebefrielse för energi- och koldioxidskatt.

Av allmänna principer följer att återbetalning och avdrag inte kan medges med högre belopp än det skattebelopp som belöper på det bränsle som avdraget respektive återbetalningen avser, dvs. en skattskyldig som kan få tjugo procent koldioxidskattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 17 b och 7 kap. 1 § första stycket 2 LSE kan endast medges resterande 80 procent koldioxidskattebefrielse genom återbetalning med stöd av 9 kap. 5 § andra stycket 2 LSE (jfr prop. 2012/13:1 s. 330).

Det finns inget hinder mot att medge återbetalning enligt 9 kap. 5 § LSE för sådant bränsle som energi- och/eller koldioxidskatteavdrag, eller återbetalning, har medgetts för enligt andra bestämmelser i LSE. Vid beräkning av återbetalningsbeloppet enligt 9 kap. 5 § LSE ska hänsyn dock tas till att avdrag eller återbetalning kan medges enligt andra bestämmelser för samma bränsle som omfattas av en återbetalningsansökan enligt 9 kap. 5 § LSE. Detta innebär att återbetalning av energi- och koldioxidskatt enligt 9 kap. 5 § LSE kan medges med som högst den resterande delen av energi- respektive koldioxidskatten.

Läs mer om skattebefrielse enligt andra bestämmelser för bränsle som förbrukats för framställning av värme i en anläggning som omfattas av utsläppshandelssystemet.

Läs mer om skattebefrielse enligt andra bestämmelser för bränsle som förbrukats för framställning av värme vid kraftvärmeproduktion i en anläggning som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

Fördelning av el och bränsle som förbrukats för värmeframställningen

Om el och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Fördelningen mellan bränslena får väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion (9 kap. 5 § fjärde stycket LSE). Detta innebär att elen ska fördelas proportionellt mellan återbetalningsberättigande och icke återbetalningsberättigande värmeleveranser. För den resterande energimängd som förbrukats för framställning av återbetalningsberättigande värmeleveranser gäller fri turordning mellan bränslena.

Fastighetsägare som fördelar värmen tillverkningsprocessen i industriell verksamhet m.m.

Skatteverket anser att om en värmeleverans sker till en fastighetsägare som fördelar värmen till hyresgäster som förbrukar värmen i sådan återbetalningsberättigande verksamhet som avses i 9 kap. 5 § LSE ska värmen fördelas mellan dessa hyresgäster och övriga hyresgäster. Värmen kan fördelas med t.ex. lokalernas yta eller volym som grund.

Hjälpförbrukning av el som sker i samband med värmeproduktion

Plast- och Kemiföretagen och Svensk Fjärrvärme framför i remissvar i samband med förslaget till den utvidgade återbetalningsbestämmelsen i 9 kap. 5 § andra stycket 2 LSE att de anser att även el som förbrukas för s.k. hjälpkraft bör omfattas av förslaget i syfte att fullfölja ambitionen att undvika en konkurrenssnedvridande beskattning (prop. 2006/07:13 s. 109).

Med anledning av detta uttalas i förarbetena följande avseende s.k. hjälpförbrukning av el som sker i samband med värmeproduktion:

Med s.k. hjälpförbrukning av el som sker i samband med värmeproduktionen avses t.ex. drift av pumpar och fläktar som i och för sig är nödvändiga för att driva en värmeanläggning men som inte kan anses direkt användas för värmeproduktion. Skatt på sådan hjälpförbrukning får idag, enligt Skatteverkets tolkning av gällande rätt i sina rekommendationer RSV Sp 1999:1, avsnitt 12, inte räknas med i det skattebelopp som kan återbetalas vid externa värmeleveranser till tillverkningsindustrin eller för växthusuppvärmning. Regeringen finner för närvarande inte skäl att lägga fram förslag till en sådan lagändring som Plast- & Kemiföretagen och Svensk Fjärrvärme yrkat (prop. 2006/07:13 s. 110).

Rättsfall: har man rätt till återbetalning för hjälpförbrukning av el som sker i samband med värmeproduktion?

Kammarrätten har prövat frågan om rätt till återbetalning föreligger för sådan hjälpförbrukning av el som sker i samband med värmeproduktionen, t.ex. i pumpar och fläktar. Kammarrätten delade länsrättens bedömning att rätt till återbetalning inte föreligger för sådan hjälpförbrukning av el (KRSU 2007-06-21, mål nr 916-918-07).

Omvandlings- och överföringsförluster

Vid beräkning av den energiförbrukning som motsvarar de värmeleveranser som medför rätt till återbetalning, får de omvandlings- och överföringsförluster som är förknippade med leveransen läggas till den uppmätta värmeleveransen hos abonnenten.

Leverans av kyla jämställs med leverans av värme

Leverans av kyla jämställs med leverans av värme vid tillämpningen av 9 kap. 5 § LSE.

Kompensation för svavelskatt vid begränsning av svavelutsläpp

Om svavelskatt har tagits ut och någon som inte är skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel enligt 7 kap. 5 § LSE medger Skatteverket efter ansökan kompensation för den svavelskatt som belastat bränslet med 30 kr per kg som utsläppet har minskat (9 kap. 6 § LSE).

Läs mer om begränsning av svavelutsläpp och om hur sådan begränsning ska beräknas.

Ansökningsförfarandet för återbetalning och kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE

För återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2-6 § LSE gäller särskilda bestämmelser om ansökningsperiod, senaste ansökningstidpunkt och lägsta belopp för ansökan.

Ansökningsperiod

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE ska omfatta en period om ett kalenderkvartal, utom i vissa fall som avses i 9 kap. 2 § LSE.

Ansökningsperiod för bränsle förbrukat i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet

Återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § LSE, d.v.s. bränsle förbrukat i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, ska dock omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning får Skatteverket medge att ansökan görs per kvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns (9 kap. 7 § LSE).

Skatteverket får medge att en sådan ansökan får göras per kalenderkvartal om årsförbrukningen för vilken återbetalning kan medges beräknas uppgå till

• minst 15 kubikmeter för eldningsolja och dieselbrännolja
• minst 15 ton för gasol och kolbränslen
• minst 15 000 kubikmeter för metan och naturgas
• minst 150 000 kilowattimmar för elkraft (15 § FSE).

Senaste tidpunkt för ansökan

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2-6 §§ LSE ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter utgången av den period som ansökan gäller (9 kap. 7 § LSE).

Enligt vedertagen rättspraxis, som gäller generellt vid all rättstillämpning, står avsändaren risken för förseningar vid postbefordran. Rätten till återbetalning eller kompensation går alltså förlorad, om ansökan kommer in till Skatteverket för sent, även om ansökan postats flera veckor före fristens utgång.

Beloppsbegränsning

Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE föreligger, utom i vissa fall som avses i 9 kap. 2 § LSE, endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

1. minst 1 000 kr i fall som avses i 9 kap. 2, 4, 5 eller 6 § LSE
2. minst 500 kr i fall som avses i 9 kap. 3 § LSE, d.v.s. förbrukning i fartyg och luftfartyg (9 kap. 8 § första stycket LSE).

Hela beloppet återbetalas, d.v.s. från första kronan, när gränsen 1 000 kr respektive 500 kr uppnås.

Beloppsbegränsningarna har införts av administrativa skäl. Avsikten är att rätten till återbetalning ska bedömas separat för varje ändamål. Det är alltså inte möjligt att lägga ihop ersättningsbelopp avseende återbetalning enligt olika bestämmelser i LSE i syfte att komma upp till beloppsgränsen (jfr prop. 1994/95:54 s. 132–133).

Beloppsbegränsning för bränsle förbrukat i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Sådan återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § LSE, d.v.s. för bränsle som förbrukas i viss yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, får dock göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kr per kalenderår (9 kap. 8 § andra stycket LSE).

Hela beloppet återbetalas, d.v.s. från första kronan, när gränsen 500 kr uppnås.

Förbrukning för uppvärmningsändamål av viss märkt olja som förts in i Sverige

Återbetalning av skatt kan medges efter ansökan om en oljeprodukt har försetts med märkämne som avses i 2 kap. 9 a § LSE innan den har förts in till Sverige och oljeprodukten därefter har beskattats i Sverige enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE. Återbetalning medges endast om oljeprodukten har förbrukats i Sverige för uppvärmning eller för drift av stationära motorer (9 kap. 8 a § första stycket LSE).

Skatteverket medger återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattebelopp som betalats för produkten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja) och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap.1 § första stycket 3 a LSE (lågbeskattad olja) (9 kap. 8 a § första stycket LSE).

Denna återbetalning aktualiseras sällan. Det kan röra sig om fall då en oljeprodukt har frigjorts för konsumtion i ett annat EU-land och alltså beskattats där och som därefter förts in till Sverige under sådana förhållanden att skatt ska betalas här i landet, exempelvis genom privat införsel. För att olja ska beskattas enligt den lägre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § 3 a LSE krävs förutom det EU-gemensamma märkämnet även att det nationella färgämnet tillsatts. Om oljan är märkt med det EUgemensamma märkämnet, men inte det svenska färgämnet medför detta att oljan ska beskattas enligt den högre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja). Detta gäller även om oljan före införseln till Sverige tillsats ett färgämne som används för färgning av olja i ett annat EUland. I syfte att säkerställa att energiskatt tas ut enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE (lågbeskattad olja) finns därför en möjlighet att ansöka om återbetalning av skillnaden mellan de högre och lägre energiskattebeloppen (prop. 2006/07:123 s. 17).

Ansökningsperiod och senaste tidpunkt för ansökan

Ansökan om återbetalning ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 8 a § andra stycket LSE).

Återbetalning av skatt på bränsle som flyttats till ett annat EU-land

Huvudprincipen inom EU är att bränsle i de flesta fall endast ska beskattas i det land där det förbrukas. Det finns därför möjlighet att under vissa förutsättningar få tillbaka den svenska skatten om beskattade varor flyttas till ett annat EU-land under sådana förhållanden att skatt ska betalas där eller flyttningen sker för förbrukning för ett i det andra landet skattebefriat ändamål (9 kap. 10 § LSE).

Bestämmelsen i 9 kap. 10 § LSE grundar sig på artiklarna 33.6 och 36.5 i direktiv 2008/118/EG.

Distansförsäljning från Sverige

Vid distansförsäljning av bränsle från Sverige till ett annat EU-land föreligger under vissa förutsättningar rätt till återbetalning av den skatt som betalats för bränslet i Sverige (9 kap. 10 § LSE).

För att Skatteverket ska medge återbetalning vid distansförsäljning krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige (9 kap. 10 a § första stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Skatteverket kan på sedvanligt sätt kontrollera att säljaren eller eventuellt tidigare leverantör redovisat och betalat in skatten.

Det krävs också att den sökande visar att bränslet har beskattats i mottagarlandet eller är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål (9 kap. 10 a § första stycket LSE). Detta kan den sökande visa t.ex. genom ett intyg från mottagarlandets myndighet om att skatten betalats där eller att användningsområdet är skattebefriat.

Ansökan vid distansförsäljning från Sverige

Ansökan om återbetalning vid distansförsäljning ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 10 a § andra stycket LSE).

Ansökan för ett visst kalenderkvartal ska omfatta alla leveranser som skett under kvartalet (prop. 1994/95:54 s. 134, prop. 1994/95:56 s. 101).

Bestämmelsen grundar sig på artikel 36.5 i direktiv 2008/118/EG.

Övriga flyttningar av bränsle till ett annat EU-land

Även vid andra flyttningar till ett annat EU-land än vid distansförsäljning, d.v.s. då bränslet flyttas till näringsidkare, myndigheter, organisationer m.fl. i andra EU-länder, kan återbetalning under vissa förutsättningar ske av den skatt som har betalats för bränslet i Sverige (9 kap. 10 § LSE).

För att Skatteverket ska medge återbetalning i dessa fall krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige (9 kap. 10 b § första stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Skatteverket kan på sedvanligt sätt kontrollera att säljaren eller eventuellt tidigare leverantör redovisat och betalat in skatten.

Skatteverket återbetalar skattebeloppet sedan sökanden visat att

• skatt har betalats i mottagarlandet, eller
• bränslet är avsett att användas i mottagarlandet för ett där skattebefriat ändamål (9 kap. 10 b § andra stycket LSE).

Bestämmelsen grundar sig på artikel 33.6 i direktiv 2008/118/EG.

Ansökan vid övriga flyttningar av bränsle till ett annat EU-land

Ansökan om återbetalning ska lämnas till Skatteverket (9 kap. 10 b § första stycket LSE).

Det finns inte några bestämmelser om när ansökan om återbetalning senast ska lämnas till Skatteverket.

Bränsle som inte når angiven destination eller mottagare

Bränsle som flyttas under ett uppskovsförfarande och som inte når angiven destination på grund av en oegentlighet som innebär att bränslet släpps för konsumtion ska under vissa förutsättningar beskattas i Sverige (4 kap. 2 § LSE). Beskattat bränsle som flyttas till eller via Sverige och som inte når angiven mottagare ska under vissa förutsättningar beskattas i Sverige om det beror på en oegentlighet (4 kap. 2 a § LSE). Om sådan beskattning skett och den skattskyldige inom tre år efter det att flyttningen påbörjades visar att bränslet beskattats i ett annat EU-land, ska den skatt som betalats i Sverige återbetalas. Återbetalning ska dock endast ske om det andra EU-landets skatteanspråk är befogat (9 kap. 11 § LSE).

Bestämmelsen grundar sig på artikel 38.3 i direktiv 2008/118/EG.

I prop. 2009/10:40 hänvisas i författningskommentaren till 9 kap. 11 § LSE till författningskommentaren till 29 § LTS i samma prop. I denna hänvisas till författningskommentaren till 29 § LTS i prop. 2000/01:118. Där uttalas följande avseende återbetalning av skatt när beskattning skett enligt 27 § LTS, vilken motsvarar 4 kap. 2 § LSE:

Det är dock långt ifrån säkert att medlemsländerna kommer att vara ense om var beskattning skall ske när varor, som transporteras under skatteuppskov, försvinner på grund av oegentligheter eller överträdelser.

Det kan dock mycket väl tänkas att beskattnings-myndigheten anser att det andra EG landets tolkning av artikel 20 är felaktig och att det är Sverige som har beskattningsrätt. I sådana fall bör beskattningsmyndigheten inte vara skyldig att betala tillbaka den skatt som påförts med stöd av 27 §. (prop. 2000/01:118 s. 123)

Hänvisningen i ovanstående citat till artikel 20 avser artikel 20 i det s.k. cirkulationsdirektivet (92/12/EEG), vilken motsvaras av artikel 38 i direktiv 2008/118/EG.