OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

För de vanligaste bränslena fastställs skattesatser för respektive bränsleslag. För övriga produkter gäller att de ska beskattas med samma skattesatser som för likvärdigt bränsle för vilket skattesatser fastställts.

Skattesatser – energiskatt och koldioxidskatt på bränslen

Skattesatserna för energiskatt och koldioxidskatt för 2015 framgår, avseende de produkter som anges i 2 kap. 1 § LSE, av en tabell i paragrafens första stycke:

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1. 2710 11 41, 2710 11 45 eller

2710 11 49

Bensin som uppfyller krav för

a) miljöklass 1

- motorbensin

3 kr 25 öre

per liter

2 kr 60 öre

per liter

5 kr 85 öre

per liter

- alkylatbensin

1 kr 46 öre

per liter

2 kr 60 öre

per liter

4 kr 6 öre

per liter

b) miljöklass 2

3 kr 28 öre

per liter

2 kr 60 öre

per liter

5 kr 88 öre

per liter

2. 2710 11 31, 2710 11 51 eller 2710 11 59

Annan bensin än som avses under 1 eller 7

4 kr 7 öre

per liter

2 kr 60 öre

per liter

6 kr 67 öre

per liter

3.2710 19 21, 2710 19 25, 2710 19 41–2710 19 49 eller 2710 19 61–2710 19 69

Eldningsolja,

dieselbrännolja, fotogen, m.m. som

a) har försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volym­procent destillat vid 350°C

850 kr

per m3

3 218 kr

per m3

4 068 kr

per m3

b) inte har för­setts med märk­- och färgämnen och ger minst 85 volym­procent destillat vid 350°C, tillhörig

miljöklass 1

1 833 kr

per m3

3 218 kr

per m3

5 051 kr

per m3

miljöklass 2

2 113 kr

per m3

3 218 kr

per m3

5 331 kr

per m3

miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljö­klass

2 259 kr

per m3

3 218 kr

per m3

5 477 kr

per m3

4.2711 12 11– 2711 19 00

Gasol m.m. som används för

a) drift av motordrivet

fordon, fartyg eller luftfartyg

0 kr per

1 000 kg

3 385 kr per

1 000 kg

3 385 kr per

1 000 kg

b) annat ändamål än som avses under a

1 092 kr per

1 000 kg

3 385 kr per

1 000 kg

4 477 kr per

1 000 kg

5.2711 11 00, 2711 21 00

Naturgas som används för

a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg

0 kr per

1 000 m3

2 409 kr per

1 000 m3

2 409 kr per

1 000 m3

b) annat ända­mål än som avses under a

939 kr per

1 000 m3

2 409 kr per

1 000 m3

3 348 kr per

1 000 m3

6.2701, 2702 eller 2704

Kol och koks

646 kr per

1 000 kg

2 800 kr per

1 000 kg

3 446 kr per

1 000 kg

7. 2710 11 31

Flygbensin med en blyhalt om högst 0,005 gram per liter

3 kr 28 öre per liter

2 kr 60 öre per liter

5 kr 88 öre per liter

För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 2 kap. 1 § LSE angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som ska tas ut för påföljande kalenderår (2 kap. 1 b § LSE).

För de produkter som beskattas enligt 2 kap. 3 § eller 4 § LSE gäller att skatt ska betalas med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE. För produkt som avses i 2 kap. 4 § första stycket 2 LSE gäller dock att skatt ska betalas endast för den del av produkten som består av kolväten.

Som framgår av tabellen i 2 kap. 1 § första stycket LSE differentieras skattesatsen för energiskatt med hänsyn till miljöklasstillhörighet för produkter som anges i punkterna 1–3. För produkter som avses i punkterna 4-5 differentieras skattesatsen för energiskatt med hänsyn till bränslets användningsområde. När det gäller produkter enligt punkten 3 gäller en särskild energiskattesats, utan hänsyn till miljöklasstillhörighet, för sådana produkter som försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C. Koldioxidskatten differentieras inte med hänsyn till miljöklass.

Energiskatt ska även betalas för råtallolja (KN nr 3803 00 10) med en skattesats som motsvarar den sammanlagda skatt som tas ut på lågbeskattad olja (2 kap. 1 a § LSE).

Bensin

Bensin indelas i två olika miljöklasser: miljöklass 1 och miljöklass 2. Dessutom finns det bensin som inte uppfyller kraven för någon av dessa miljöklasser, s.k. annan bensin. I 2 kap. 1 § första stycket 1 LSE anges skattesatserna för 2015 för bensin som uppfyller krav för miljöklass 1 respektive miljöklass 2 och i första stycket 2 anges skattesatserna för 2015 för annan bensin.

För alkylatbensin som är hänförlig till miljöklass 1 gäller en särskild lägre energiskattesats. Syftet med den lägre skattesatsen på sådan alkylatbensin är att öka användningen av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer eftersom den anses ha bättre miljöegenskaper än vanlig motorbensin (prop. 2001/02:177 s. 8). Alkylatbensin används bl.a. i motorgräsklippare, snöskotrar, mopeder och utombordsmotorer till fritidsbåtar.

Flygbensin

Flygbensin omfattas inte av definitionen av bensin i drivmedelslagen (2011:319). Av den anledningen kan varken blyhaltig eller blyfri flygbensin uppfylla kraven för bensin i miljöklass 1 eller bensin i miljöklass 2 (prop. 2013/14:1 s. 510). Flygbensin med en högre blyhalt än 0,005 gram per liter faller in under 2 kap. 1 § första stycket 2 LSE (s.k. annan bensin). Flygbensin som innehåller högst 0,005 gram bly per liter faller in under 2 kap. 1 § första stycket 7 LSE. För sådan flygbensin är energiskattesatsen lägre än för blyhaltig flygbensin.

Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m.

2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE avser s.k. lågbeskattad olja, d.v.s. eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som har försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C.

2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE avser s.k. högbeskattad olja, d.v.s. eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som inte har försetts med märk- och färgämnen och som ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C. Högbeskattad olja delas in i miljöklass 1, miljöklass 2 och miljöklass 3. Högbeskattad olja som inte uppfyller kraven för miljöklass 1, 2 eller 3 hänförs inte till någon miljöklass.

Gasol m.m. och naturgas

Skattesatserna för 2015 för gasol m.m. och naturgas framgår av 2 kap. 1 § första stycket 4–5 LSE. När dessa produkter förbrukas för drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg tas ingen energiskatt ut, d.v.s. skattesatsen är 0 kr per 1 000 kg, och koldioxidskattesatsen är lägre än när produkterna används för annat ändamål.

Annan än avsedd användning

Skatt ska i fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 LSE tas ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt (2 kap. 1 § andra stycket LSE). 4 kap. 1 § LSE gäller bränslen som avses i 1 kap. 3 a §, d.v.s. uppskovsbränslen, och 4 kap. 12 § LSE avser övriga bränslen.

Bestämmelserna i 4 kap. 1 § 7 och 12 § 4 LSE gäller i fall när den som förvärvat ett bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål, använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt ska betalas med ett högre belopp.

Bestämmelsen i 4 kap. 1 § 8 LSE avser när någon förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350°C och som använder bränslet för drift av motordrivna fordon. Avsikten med bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket LSE avseende detta bränsle är att tjock olja som uppfyller kraven enligt 2 kap. 1 § 3 a LSE för att beskattas som lågbeskattad olja ändå ska beskattas i nivå med högbeskattad olja om den används för fordonsdrift. Skatt ska i dessa fall alltså tas ut med mellanskillnaden mellan skattesatserna för lågbeskattad respektive högbeskattad olja (prop. 1999/2000:9 s. 58).

Likvärdigt bränsle

I 2 kap. 1 § första stycket och 1 a § LSE anges fastställda skattesatser för 2015 för de olika produkterna. För de produkter som är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 eller 4 § LSE finns inga fastställda skattesatser. I stället anges i båda paragraferna att skatt ska betalas med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE. Vad som avses med likvärdigt bränsle får avgöras från fall till fall.

Motoralkoholer som används som drivmedel bör t.ex. beskattas efter den skattesats som gäller för bensin, om det är fråga om ett fordon med bensinmotor, och annars efter den skattesats som gäller för dieselolja. Det ankommer på Skatteverket att i enskilda fall avgöra efter vilken skattesats ett bränsle ska beskattas (prop. 1994/95:54 s. 91).

Skatteverket anser följande beträffande skattebelopp för dimetyleter, DME. Dieselbrännolja är det bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE som flytande DME som förbrukas som motorbränsle i en dieselmotor ska anses likvärdig med, i den mening som avses i 2 kap. 4 § LSE. För DME som är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som motorbränsle i en dieselmotor för drift av motordrivet fordon ska skatt betalas med de skattebelopp som gäller för bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE tillhörigt miljöklass 1. Det saknar betydelse att dieselmotorn måste modifieras i viss utsträckning för att DME ska kunna användas som bränsle. Någon hänsyn till att energiinnehållet i DME avviker från energiinnehållet i dieselbrännolja ska inte tas.

Beträffande beskattning av gasblandningar som levereras via rörledning och av vissa gaser för vilka inga skattesatser fastställts anser Skatteverket följande. Om två eller flera andra skattepliktiga gasformiga bränslen än biogas levereras via rörledning, ska skatt enligt 2 och 3 kap. LSE beräknas särskilt för vart och ett av bränslena.

Skatteverket bedömer att en bränngas som består av metan (>90 procent) och vätgas är hänförlig till KN-nr 2711 29 00. När sådan bränngas är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning ska energiskatt och koldioxidskatt tas ut med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE (2 kap. 3 § LSE). Naturgas är det bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE som sådan bränngas, när den är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning, ska anses likvärdig med i den mening som avses i 2 kap. 3 § andra stycket LSE. Naturgas omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 5 LSE.

Skatteverket anser att flytande propan är det bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE som gasformig propan, när den är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning, ska anses likvärdig med i den mening som avses i 2 kap. 3 § andra stycket LSE. Flytande propan omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 4 LSE

För bränsleblandningar enligt 2 kap. 3 eller 4 § LSE som innehåller oljor som erhållits ur petroleum eller ur bituminösa mineral och som beskattas som bensin eller högbeskattad olja gäller att miljöklassen bestäms med ledning av hela bränsleblandningens egenskaper. I vissa fall medför det att bränslet kommer att belastas med den högsta energiskattesatsen.

Minimiskattesatser

Unionsrätten innehåller bestämmelser om minimiskattesatser som medlemsländerna inte får underskrida, se direktiv 2003/96/EG (energiskattedirektivet).

Minimiskattesatserna är differentierade med hänsyn till dels slag av bränsle, dels användningsområde. Minimiskattesatser är bestämda för blyhaltig och blyfri bensin, dieselbrännolja, tjock eldningsolja, fotogen, gasol, naturgas, kol och koks. Differentieringen med hänsyn till användningsområde gäller användning som motorbränsle, för uppvärmning samt för drift av stationära motorer, vissa motordrivna fordon och inom vissa verksamheter. I vissa fall kan minimiskattesatsen vara noll.

Vad gäller motordrift är tanken att medlemsländerna ska tillämpa samma skattesats för ett visst bränsle oavsett om det används för drift av motordrivna fordon, fartyg eller luftfartyg.

Om en minimiskattesats inte är bestämd för ett bränsle ska, enligt energiskattedirektivet (2003/96/EG), skatt i de flesta fall tas ut i enlighet med användningen, i nivå med den skattesats som gäller för likvärdigt bränsle.

Skattesatser - svavelskatt

Bestämmelser om skattesatser för svavelskatt finns i 3 kap. 2 § LSE.

För fasta eller gasformiga bränslen tas svavelskatt ut med 30 kr per kg svavel i bränslet.

För flytande bränslen tas skatt ut med 27 kr per m³ för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet (3 kap. 2 § andra stycket LSE).

Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, ska avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 viktprocent men inte 0,2 viktprocent ska avrundning göras till 0,2 viktprocent.

Avrundningsregeln innebär att skatten blir densamma oavsett om svavelhalten är t.ex. 0,31 eller 0,39 viktprocent. I båda dessa fall avrundas svavelhalten till 0,4 viktprocent och skattesatsen blir 108 kr per m³. Om svavelinnehållet är t.ex. 0,051 viktprocent görs avrundning till 0,2 viktprocent och skattesatsen blir 54 kr per m³, vilket således är den lägsta skattesats som betalas.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent.

Skatten ska beräknas med utgångspunkt från den svavelhalt bränslet har vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde. Svavelhalten bestäms genom provtagning och analys av bränslet.

Till skillnad från energiskatten och koldioxidskatten sker ingen årlig omräkning av skattesatsen för svavelskatt.

Indelning av oljeprodukter i miljöklasser

Bestämmelser om indelning av oljeprodukter i miljöklasser finns i 2 kap. 5 och 7 §§ LSE. I 2 kap. 5 § hänvisas till bestämmelserna i drivmedelslagen (2011:319) avseende kraven för olika miljöklasser. Kraven för miljöklass 1 och 2 för bränslen som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 LSE (bensin) anges i 4−6 och 12 §§ drivmedelslagen (2 kap. 5 § första stycket LSE). Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för bränslen som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja) anges i 8–10 och 13−15 §§ drivmedelslagen (2 kap. 5 § andra stycket LSE).

Kraven tillämpas alltså inte bara på bensin och högbeskattad olja, utan även på andra bränslen som enligt 2 kap. 3 eller 4 § LSE beskattas enligt nämnda lagrum (jfr prop. 1994/95:54 s. 93).

Bestämmelser om indelning i miljöklasser av vissa bränslebland­ningar finns i 2 kap. 7 § LSE.

Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m.

Högbeskattade oljor enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE är indelade i miljöklass 1, miljöklass 2 och miljöklass 3 med hänsyn till kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan vissa fastställda temperaturer, densitet, oljans svavelhalt, innehåll av polycykliska aromatiska kolväten och dess naturliga tändvillighet (cetanindex). De svavelhalter det här är fråga om är betydligt lägre än den gräns som gäller för skatteplikt för svavelskatt. Det främsta syftet med denna differentiering är att de oljor som används i dieselmotorer, d.v.s. dieselbrännoljor, ska förbättras. Motorbrännoljans kvalitet har stor betydelse för de dieseldrivna fordonens påverkan på hälsa och miljö. Låg svavelhalt leder till minskade svavelutsläpp och är en förutsättning för att partikelfällor och katalysatorer på bilar ska kunna användas för rening av avgaserna. Ett ytterligare mått på motorbrännoljans kvalitet är destillationsintervallet. Om den nedre gränsen för kokpunkten är för låg är flyktigheten stor och det finns risk för att kolväteutsläppen ökar. Om den övre gränsen är för hög, innehåller oljan tunga kolväten som kan vara särskilt hälsovådliga. Höga aromathalter bidrar till partikelbildning och utsläpp av cancerframkallande ämnen. För att kunna konstruera bra motorer är det viktigt att motorbränslena har väl definierade egenskaper med snäva intervall. Bl.a. densiteten är av betydelse.

De oljeprodukter, vilka ska beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE, och som inte uppfyller kraven för miljöklass 1, 2 eller 3 hänförs inte till någon miljöklass. För dessa gäller samma skattesatser som för oljeprodukter hänförliga till miljöklass 3.

Bensin

Bensin delas för närvarande in i två miljöklasser; miljöklass 1 och miljöklass 2. Bensin som inte uppfyller kraven för miljöklass 1 eller 2 hänförs till annan bensin.

Miljöklassindelningen grundar sig på bensinens innehåll av vissa kemiska ämnen bl.a. svavel, bensen, aromater, bly och fosfor. Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek.

Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt från annan bensin främst genom lägre densitet och en lägre flyktighet. För att stimulera användningen av alkylatbensin hänförlig till miljöklass 1 har den inordnats i en egen kategori med en egen lägre energiskattesats.

Energiskattesatsen är lägst för bensin tillhörig miljöklass 1, högre för bensin hänförlig till miljöklass 2 och högst för annan bensin. Blyhaltig bensin uppfyller inte kraven för bensin i miljöklass 1 eller miljöklass 2 (prop. 2013/14:1 s. 510). För flygbensin med en blyhalt om högst 0,005 gram per liter gäller dock en lägre energiskattesats än flygbensin med högre blyhalt.

Koldioxidskattesatsen är densamma för all bensin. För alkylatbensin som är hänförlig till miljöklass 1 är skattesatsen lägre än för annan bensin som är hänförlig till miljöklass 1. För alkylatbensin som inte är hänförlig till miljöklass 1 finns ingen särskild skattesats.

Bränsleblandningar

Miljöklass för bränsleblandningar enligt 2 kap. 3 eller 4 § LSE som innehåller oljor som erhållits ur petroleum eller bituminösa mineral och som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 (bensin) eller 3 b (högbeskattad olja) LSE, bestäms med ledning av hela bränsleblandningens egenskaper (2 kap. 7 § LSE).

Skattepliktig kvantitet - energiskatt och koldioxidskatt

Skatten för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket LSE tas i regel ut efter volym. Undantag görs dock för gasol m.m. samt kol och koks. I dessa fall beskattas produkterna efter vikt.

Bestämmelser om hur volymen beräknas finns i 2 kap. 2 § LSE. Första stycket gäller bränslen som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 1–3 eller 1 a § LSE, d.v.s. bensin, eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen m.m. och råtallolja. Skattesatserna för dessa bränslen gäller bränslets volym vid en temperatur av 15°C.

Om temperaturen höjs ökar bränslets volym, och om den sänks minskar volymen. Tjocka eldningsoljor måste hela tiden hållas uppvärmda till normalt 50°C vid både lagring och transport. Detta är en förutsättning för att oljorna inte ska stelna. Då oljorna används värms de ibland upp ytterligare. För att skatt inte ska behöva betalas för den övervolym som uppstår vid temperatur-höjningen i samband med en sådan uppvärmning har en omräkningsregel införts i 2 kap. 2 § första stycket LSE.

Omräkningsregeln innebär att bränslets volym får räknas om till volym vid 15°C om den skattskyldige visar att bränslet har en annan temperatur när skattskyldigheten inträder. Inträder skattskyldighet vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen får dock omräkning göras endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen (2 kap. 2 § första stycket LSE).

Vattenföroreningar i bränslet

Skatteverket anser att när det förekommer vatten i bränslet ska följande gälla vid tillämpningen av 2 kap. 1 § LSE. Vid beräkning av skatt på fasta bränslen ska det vatten som förekommer i bränslet anses ingå i bränslets skattepliktiga vikt. Vid beräkning av skatt på flytande bränslen ska vattenföroreningar som inte avsevärt överstiget det normala anses ingå i bränslets skattepliktiga volym. I de fall vattenföroreningarna avsevärt överstiger det normala får endast den andel som avsevärt överstiger det normala frånräknas.

Naturgas, gasformig metan m.fl.

För bränslen som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 LSE ska de angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilopascal (2 kap. 2 § andra stycket LSE).

Detta gäller naturgas, men även metan och andra gasformiga bränslen som kan komma att beskattas på samma sätt som naturgas, enligt bestämmelserna i 2 kap. 3 eller 4 § LSE (prop. 2006/07:13 s. 120).

Gasblandningar

Om både biogas och andra skattepliktiga gasformiga bränslen levereras via rörledning, ska skatt beräknas särskilt för vart och ett av bränslena (2 kap. 2 a § första stycket LSE).