Huvudregeln är att en anställd har tjänstestället där han eller hon arbetar mest. Till denna huvudregel finns en alternativregel och en undantagsregel.
En anställd har tjänstestället på någon av följande platser:
Vissa personer har alltid bostaden som tjänsteställe oavsett hur och var de arbetar. Detta gäller för riksdagsledamöter och reservofficerare samt för nämndemän och jurymän i domstol, hyresnämnd, skattenämnd och arrendenämnd (12 kap. 8 § tredje stycket IL).
För att bestämma tjänstestället börjar man alltid med att se om huvudregeln är tillämplig. Om den inte gäller går man vidare till alternativregeln. Om varken huvudregeln eller alternativregeln stämmer med den anställdes sätt att arbeta kan undantagsregeln komma ifråga.
En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare även om han eller hon stadigvarande arbetar på två olika orter. Tjänstestället är den plats där han eller hon normalt arbetar flest dagar.
Om en anställd däremot har två arbetsgivare har han eller hon två tjänsteställen.
Ofta är det ingen svårighet att avgöra var tjänstestället är, men ibland måste man se hur den anställde arbetar under en längre tid. Med längre tid avses i detta sammanhang en period på minst två år.
Det är de faktiska förhållandena som avgör den skattemässiga bedömningen. Arbetsgivare och arbetstagare kan alltså inte bestämma tjänstestället genom att avtala att den anställde ska ha en viss placeringsort.
Tjänsteställe är den plats där den anställde arbetar mest (12 kap. 8 § IL).
För anställda som arbetar på kontor, i fabrik, verkstad, butik och liknande är tjänstestället den byggnad där den anställde arbetar den mesta tiden.
Sjömän har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar (12 kap. 4 § IL).
Tolkar är ofta knutna till en eller flera tolkförmedlingar, som förmedlar uppdrag till dem. Arbetsplatserna varierar från uppdrag till uppdrag. Tolken har sitt tjänsteställe på den plats där han eller hon huvudsakligen utför uppdraget. Detta gäller även om vissa förberedelser och administrativa uppgifter utförs i bostaden (HFD 2013 ref. 19 I).
Domare som anlitas av en idrottsförening eller annan arrangör för att döma i en match eller tävling får anses ha sitt tjänsteställe på den plats där matchen eller tävlingen äger rum. De anses få uppdrag från olika uppdragsgivare; uppdrag som utförs på olika platser. Tjänstestället är platsen där respektive uppdrag utförs (HFD 2013 ref. 19 I). Domen gäller även för idrottsdomare, eftersom de också har olika tillfälliga uppdrag och alltså arbetar under förhållanden som liknar tolkarnas.
Skatteverket anser att idrottsdomare som är anlitade av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar får normalt anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning.
Om arbetet utförs på arbetsplatser som hela tiden växlar brukar tjänstestället i regel vara den plats där den anställde hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.
Vissa anställda t.ex. chaufförer, montörer, serviceingenjörer m.fl., har vanligen inte någon fast arbetsplats. För dessa är tjänstestället i regel den plats där de hämtar och lämnar arbetsmaterial eller utför förberedande eller avslutande arbetsuppgifter (12 kap. 8 § första stycket IL).
Lagstiftaren har varken i förarbeten eller i lagtexten förklarat vad som avses med uttrycket ”i regel” i 12 kap. 8 § första stycket IL. Skatteverket anser att vid bedömningen av var tjänstestället är beläget ska hänsyn tas till hur ofta den anställde besöker arbetsgivarens lokaler för att hämta och lämna arbetsmaterial eller förbereda och avsluta sina arbetsuppgifter. Bedömningen ska då göras av en längre tid. Med längre tid avses i detta sammanhang en period av minst två år. Detta innebär att tillfälliga förändringar av arbetsförhållandena inte ska påverka bedömningen. Om den anställde sett över en längre tid besöker arbetsgivarens lokaler i genomsnitt mer än en gång i veckan ska tjänstestället anses vara i dessa lokaler. I ställningstagandet behandlas tre olika situationer utförligare:
Om huvudregeln inte gäller går man vidare till alternativregeln. Om varken huvudregeln eller alternativregeln stämmer med den anställdes sätt att arbeta kan undantagsregeln komma ifråga.
Bostaden är tjänsteställe om arbetet pågår en begränsad tid på varje arbetsplats enligt de villkor som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher (12 kap. 8 § andra stycket IL).
Vissa fast anställda vid företag i strålskyddsbranschen kan ha bostaden som tjänsteställe. En förutsättning för detta är att arbetet under en längre tid utförs på flera olika platser (RÅ 2007 ref. 72).
HFD har prövat frågan om vad som är tjänsteställe för anställda hos ett bolag som bedriver konsultverksamhet i elbranschen och som hyr ut elektriker till olika kundföretag. Uppdragen hos kunderna har varit tidsbegränsade och varierat från några månader till något år. Eftersom elektrikerna har anställts för att utföra tidsbegränsade uppdrag hos olika kunder har bostaden ansetts som tjänsteställe (HFD 2013 ref. 19 II).
Skatteverket anser att när ett företag har anställt personal under en begränsad tid för arbete vid en viss arbetsplats är denna plats tjänstestället.
Viss personal anställs för att arbeta på varierande arbetsplatser. I sådana fall väntar ofta den anställde på uppdrag i sin bostad. Hon eller han åker sedan direkt till arbetsplatsen utan att först besöka arbetsgivaren kontor. Den anställde står till arbetsgivarens förfogande i bostaden mellan uppdragen och erhåller lön i avvaktan på dessa. Så är exempelvis ofta fallet för fast anställda i bemanningsföretag. I dessa fall är bostaden tjänsteställe.
Skatteverket anser att om en reseledare är tillsvidareanställd och byter tjänstgöringsort flera gånger under året har hon eller han sitt tjänsteställe i bostaden i Sverige. Reseledaren är då på tjänsteresa på respektive tjänstgöringsort. Han eller hon medges avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna för tjänsteresa de första tre månaderna på varje tjänstgöringsort. Därefter medges avdrag enligt reglerna för tillfälligt arbete.
Om reseledaren däremot har tidsbegränsade tillfälliga arbeten är tjänstestället på tjänstgöringsorten.
Bostaden är tjänsteställe för styrelseledamöter (RÅ 1987 ref. 64 och RÅ 1988 ref. 11).
För turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallet deras tjänsteställe.
En frilansande musiker har bostaden alternativt replokalen som tjänsteställe om musikern
Skatteverket anser dock att om musikern engageras för att spela längre perioder än en vecka på samma plats, t.ex. i en konserthall eller studio, har han eller hon sitt tjänsteställe på den platsen.
När en anställd arbetar omväxlande i arbetsgivarens lokal och hemma i bostaden måste man ta hänsyn till flera faktorer och göra en helhetsbedömning för att avgöra var tjänstestället finns.
Omständigheter som talar för att arbetsgivarens lokal är tjänstestället:
Omständigheter som talar för att bostaden är tjänstestället: