Personer som arbetar på en annan ort än bostadsorten kan få avdrag för en hemresa i veckan om avståndet mellan arbetsorten och hemorten är längre än 50 km och orterna ligger inom EES eller Schweiz.
En hemresa är den resa en person gör till hemorten, när hen på grund av sitt arbete under viss tid bor på en annan ort än den där hen har sin bostad. Hemresor kan bli aktuella när personen är på tjänsteresa, har tagit ett tillfälligt arbete eller vid dubbel bosättning. Hemresor kan även bli aktuella när familjen flyttar till en ny bostadsort och familjebostaden därigenom flyttas men personen bor kvar på arbetsorten.
Kostnaden för hemresor är egentligen en privat levnadskostnad och avdrag borde därför inte medges. Av sociala skäl och för att främja rörligheten på arbetsmarknaden medges ändå avdrag för hemresor under vissa förutsättningar (12 kap. 24 § IL).
För att få avdrag för utgiften för hemresan krävs följande (12 kap. 24 § första stycket IL):
Avståndet på 50 km ska avse närmaste färdväg.
Högsta förvaltningsdomstolen anser att avdrag även ska medges för hemresor till och från Schweiz eftersom landet har ingått ett avtal med EU om fri rörlighet för personer (HFD 2014 ref. 29).
Om personen påbörjar eller avslutar resan utanför EES-området eller Schweiz får hen inte göra något avdrag alls.
En person som på grund av sitt arbete under viss tid vistas på en annan ort än den där hen eller hens familj har sin bostad kan få avdrag. Både ensamstående personer och personer med familj kan få avdrag.
För att en person ska få avdrag krävs alltså att hen anses vara bosatt på en annan ort än där hen har sitt arbete.
Enligt bestämmelserna i folkbokföringslagen anses en ensamstående person i normalfallet bosatt på den ort där hen regelmässigt har sin dygnsvila. Det är alltså de faktiska omständigheterna som avgör var en person ska anses vara folkbokförd. Samma sak gäller vid den skatterättsliga bedömningen; det är de faktiska bostadsförhållandena som avgör. Folkbokföringsadressen har i det sammanhanget inte någon avgörande betydelse.
Det innebär att en ensamstående person som får en tillsvidareanställning på en annan ort i normalfallet anses skatterättsligt bosatt på arbetsorten. Enligt Skatteverkets uppfattning bör avdrag för hemresor ändå medges till den gamla bostadsorten så länge personen uppfyller kraven för att få avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning, d.v.s. högst två år.
En ensamstående person som har bott hos föräldrarna på den gamla bostadsorten och får en tillsvidareanställning på en annan ort anses i normalfallet skatterättsligt bosatt på arbetsorten. Eftersom hen är skatterättsligt bosatt på arbetsorten och inte uppfyller kraven för att få avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning, kan hen inte heller få avdrag för hemresor.
Det samma gäller för en ensamstående person som bott i sitt föräldrahem och som har fått ett eller flera tillfälliga arbeten på en annan ort eller andra orter om den sammanlagda anställningstiden för de tillfälliga arbetena är ett år eller längre. Även en person med kortare anställningstid än ett år anses bosatt på arbetsorten om hen inte disponerar en bostad hos föräldrarna och regelmässigt vistas där.
Maria är bosatt i Sundsvall och har arbetat där i två år. Hon får ett tillfälligt arbete i Göteborg på ett år och skaffar i samband därmed en bostad på den nya arbetsorten. Hon säger upp sin lägenhet i Sundsvall och flyttar till Göteborg men väljer att folkbokföra sig i föräldrahemmet i Sundsvall.
I det här fallet har Maria sagt upp sin bostad i Sundsvall och i samband med det skaffat en bostad på den nya arbetsorten Göteborg. Skatteverket anser att hon är skatterättsligt bosatt i Göteborg eftersom det är där hon arbetar, har sin bostad och regelmässigt har sin dygnsvila. Den omständigheten att Maria är folkbokförd i föräldrahemmet i Sundsvall ändrar inte denna bedömning.
Eftersom Maria anses skatterättsligt bosatt i Göteborg kan hon inte få avdrag för hemresor till föräldrahemmet. Detta gäller även om Maria innan anställningen i Göteborg skulle bosätta sig under en kortare tid hos föräldrarna.
Fredrik, som är bosatt och folkbokförd hos sina föräldrar i Falun, får ett tillfälligt arbete under tiden 1 mars–30 april år 1 i Göteborg. I direkt anslutning till att den första anställningen avslutas får han en ny tillfällig anställning hos en arbetsgivare i Stockholm under tiden 1 maj–30 september år 1. Den anställningen förlängs sedan med sex månader fram till den 31 mars år 2 för att sedan övergå i en tillsvidareanställning. Fredrik är under hela tiden fortsatt folkbokförd hos föräldrarna i Falun.
I det här fallet har Fredrik inledningsvis tagit ett tillfälligt arbete på två månader. Eftersom det arbetet redan på förhand är bestämt att pågå under en begränsad tid bör Fredrik medges avdrag för hemresor under de två månaderna.
Den följande anställningen i Stockholm är på förhand bestämd att pågå under en begränsad tid av fem månader. Även under den anställningen bör han medges avdrag för hemresor.
Frågan är då om även den förlängda anställningen (sex månader) har en sådan tillfällig karaktär att Fredrik fortfarande anses vara skatterättsligt bosatt i föräldrahemmet. I det här fallet har Fredrik haft anställningar på andra orter än den gamla bostadsorten under så lång tid, över ett år, att Skatteverket anser att han inte längre är skatterättsligt bosatt i föräldrahemmet under hela denna period. Efter ett år bör Fredrik anses vara skatterättsligt bosatt på arbetsorten, det vill säga i Stockholm fr.o.m. den första mars år 2. Fredrik är därför inte berättigad till avdrag för hemresor till Falun efter det datumet.
Avdrag medges inte för resor som familjemedlemmar gör för att besöka personen på arbetsorten.
Skatteverket anser att avdrag för hemresor kan medges i de fall där familjen flyttar med till den nya arbetsorten om förutsättningarna för avdrag för dubbel bosättning är uppfyllda. Avdrag medges under de två första åren och endast för personens resor och inte för familjens.
Avdrag medges även i de fall när det är familjen som flyttar till en ny bostadsort och familjebostaden därför flyttas. Personen kan då få avdrag för hemresor så länge som hen bor kvar på arbetsorten eller annan ort på grund av sitt arbete; det finns ingen tidsgräns.
Skatteverket anser att en person som tar med sig familjen till den nya arbetsorten och hyr ut bostaden på den tidigare hemorten inte ska få göra avdrag för hemresor. Anledningen är att hen anses vara bosatt på den nya arbetsorten eftersom hen inte disponerar någon bostad på den gamla bostadsorten.
Skatteverket anser att en person som arbetar både på den nya arbetsorten och på hemorten har rätt att göra avdrag för en hemresa i veckan. En förutsättning för avdragsrätt är att de generella reglerna om avdrag för hemresor är uppfyllda.
En person som arbetar på en annan ort än den där hen och hens familj bor, kan ha en bostad eller ett övernattningsrum på arbetsorten, utan att villkoren för avdrag för ökade levnadskostnader är uppfyllda. Det kan t.ex. bero på att tidsgränsen för att få avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning har passerats. I den situationen anser Skatteverket att personen i stället – utöver en hemresa per vecka – även kan få avdrag för resor mellan orterna som arbetsresor. Om hen åker hem ett par gånger i veckan, kan kostnaden för en resa alltså vara avdragsgill som hemresa (utan beloppsmässig avdragsbegränsning) och övriga resor till familjebostaden kan vara avdragsgilla som arbetsresor (med avdragsbegränsning).
Skatteverket anser att familj i det här sammanhanget är de som personen har hushållsgemenskap och ekonomisk gemenskap med, t.ex. make, sambo och barn som det finns en avsikt att återförenas med.
Även om personen inte avser att återförenas med ett barn som är bosatt på annan ort p.g.a. studier så räknas ändå barnet som personens familj så länge det går i gymnasiet.
Anna är tillsammans med en tonårig dotter bosatt i Lund. Hon får arbete i Uppsala och flyttar till en lägenhet på denna ort. Eftersom dottern går på gymnasiet i Lund behåller Anna lägenheten i Lund där dottern bor kvar. Är Anna berättigad till avdrag för hemresor till Lund och i så fall under hur lång tid?
Avdrag för hemresor får den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än där hen eller hens familj bor. Avdrag för hemresor medges även när familjen flyttat till den nya arbetsorten och den skattskyldige haft utgifter för bostad på den gamla arbetsorten. Anna kan således medges avdrag för hemresor under de första två åren. Frågan är då om Anna kan vara berättigad till avdrag för hemresor till Lund även efter tvåårsperioden. Skatteverket anser att även om dottern är bosatt på annan ort får hon ändå anses ha hushållsgemenskap och ekonomisk gemenskap med Anna så länge hon går på gymnasiet. Anna är därför berättigad till avdrag för hemresor även efter tvåårsperioden eftersom dottern får anses tillhöra familjen så länge hon går på gymnasiet.
Som familj i detta sammanhang avses däremot inte:
Erik, som bor i Norrköping, får nytt arbete i Stockholm och flyttar dit tillsammans med sin nya hustru. Erik har kvar en bostad i Norrköping, eftersom han har gemensam vårdnad om en son från ett tidigare äktenskap. Varannan vecka bor Erik och sonen tillsammans i lägenheten i Norrköping. Erik kan arbeta hemifrån bostaden denna vecka.
Erik anses ha hushållsgemenskap och ekonomisk gemenskap med sin nya hustru; hon är nu hans familj. Han kan inte samtidigt ha hushållsgemenskap och ekonomisk gemenskap med sin son trots att han har gemensam vårdnad om honom och har behållit en bostad för umgänget med honom. Sonen räknas därför inte som Eriks familj vid bedömningen av avdragsrätten för hemresor. Erik kan därför bara få avdrag för hemresor så länge som han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader, dvs. under de två första åren av dubbel bosättning.
Hanna, som bor i Jönköping, får nytt arbete i Göteborg och flyttar dit. Hanna är ensamstående efter en skilsmässa. Hon har kvar en bostad i Jönköping, eftersom hon har gemensam vårdnad om två barn från det tidigare äktenskapet. Varannan vecka bor Hanna och barnen i bostaden i Jönköping. Hanna kan arbeta hemifrån denna vecka. Varannan vecka bor barnen hos sin pappa.
För att Hanna ska få avdrag för hemresor efter två år ska hon ha rest till familjen. Enligt Skatteverkets uppfattning bör begreppet familj definieras som sådana personer med vilka man har hushållsgemenskap och ekonomisk gemenskap och där det finns en avsikt att återförenas.
Hanna har inte hushållsgemenskap med sina två barn trots att hon har gemensam vårdnad om dem och har behållit en bostad för umgänget med dem. Barnen har redan hushållsgemenskap med sin pappa. Hanna har heller ingen avsikt att återförenas med barnen; hon har alltså inte avsikten att stadigvarande bosätta sig med barnen i Jönköping. Barnen räknas därför inte som hennes familj vid bedömningen om hon har rätt till avdrag för hemresor.
Hon kan därför inte medges avdrag för hemresor till Jönköping efter de första två åren.
Gifta och sambor som bor på olika orter kan få avdrag utan tidsgräns, d.v.s. så länge som det skilda boendet pågår. Avdrag för hemresor kan alltså medges även om personen inte får avdrag för ökade levnadskostnader.
Skatteverket anser att ensamstående kan få avdrag för hemresor bara så länge som den ensamstående har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader, d.v.s. högst två år.
Skatteverket anser att en person som är folkbokförd hos sina föräldrar och får en provanställning på annan ort har rätt till avdrag för hemresor så länge hen har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Svensk personal i militär tjänst som arbetar för fredsbevarande verksamhet utomlands får inte avdrag för hemresor om arbetsgivaren har betalat dessa. Anledningen är att förmånen av hemresorna är skattefri (11 kap. 3 § IL).
För utomlands stationerad personal vid en statlig myndighet är fyra hemresor per kalenderår en skattefri förmån (11 kap. 21 § första stycket punkt 4 IL). För de hemresorna medges inte avdrag.
En person kan under vissa omständigheter få närståendepenning vid vård av bl.a. anhörig. Närståendepenningen är skattepliktig, men den kan inte jämställas med arbetsinkomst eftersom den betalas ut till någon som på eget initiativ vårdar en närstående. Kostnader som personen har haft i samband med omvårdnaden, t.ex. för hemresor, är därför personliga levnadskostnader som hen inte får avdrag för.
Man får inte heller avdrag för hemresor om man vårdar sjukt barn hemma hos en förälder som är bosatt på annan ort och får ersättning för det av Försäkringskassan.
Avdrag medges normalt för det billigaste sättet att resa (12 kap. 24 § andra stycket IL). Avdrag medges endast för själva resan och inte för eventuella kostnader för logi, även om en övernattning behövs vid hemresan p.g.a. dåliga förbindelser med allmänna kommunikationer.
När en person har rest med flyg eller tåg anser Skatteverket att avdrag alltid ska medges för flyg- respektive tågkostnaden om villkoren för avdragsrätt för hemresor är uppfyllda. Detta gäller oavsett om flyg- respektive tågresorna är det billigaste färdsättet och oavsett om resorna medfört tidsvinst. Någon jämförelse med andra billigare färdsätt behöver inte göras. Har en person rest med tåg medges avdrag motsvarande kostnaderna för de faktiskt företagna resorna, även förstaklass och snabbtåg. När det gäller flygresor bör däremot avdragsrätten begränsas till skälig kostnad, vilket motsvarar kostnaden för det billigaste flygalternativet på den aktuella sträckan och vid den ifrågavarande tidpunkten.
Avdrag för resa med egen bil medges med 18,50 kr per mil när godtagbara allmänna kommunikationer saknas (12 kap. 24 § tredje stycket IL).
Om en person gör hemresan med sin förmånsbil medges avdrag med 6,50 kr per mil för en dieselbil och med 9,50 kr per mil för övriga bilar. Detta gäller också om det är hens make, sambo eller någon annan närstående som är skattskyldig för förmånsbilen. Även om förmånsbilen i princip bara används för hemresor medges ändå inte högre avdrag.
Avdrag medges dessutom med faktisk kostnad för väg-, bro- och färjeavgifter samt för trängselskatt.
Personer som har ett funktionshinder medges inte högre avdrag. Den särskilda regel som finns för personer som har ett funktionshinder om förhöjt avdrag för arbetsresor saknas för hemresor.
När man bedömer om det finns godtagbara allmänna kommunikationer bör hänsyn tas till om dessa passar den anställdas arbetstider så att vistelsetiden i bostaden blir meningsfull. Det har också betydelse om den anställdas bostad ligger avsides eller på sådant avstånd från en tågstation eller busstation att hen ändå måste använda bil för anslutningsresor.
Om det finns godtagbara allmänna kommunikationer och den anställda ändå har använt egen bil medges avdrag med belopp som motsvarar kostnaden för en resa med buss eller med tåg i andra klass. Oftast är det billigast att resa med buss, men om sträckan är lång och resan med bussen innebär täta stopp och lång restid kan avdrag i stället medges för kostnaden för en resa med tåg i andra klass.
Skatteverket anser att det är en skattepliktig förmån om en anställd har fått ett årskort för tåg eller flyg av sin arbetsgivare och får använda detta för både tjänsteresor och privata resor.
Den anställda får dock göra avdrag för de hemresor och arbetsresor som hen har gjort. Avdrag medges med vad det hade kostat att köpa enkelbiljetter, men det kan inte vara högre än förmånsvärdet för årskortet.
Förmånligast för den anställda är att först göra avdrag för hemresor, eftersom dessa saknar avdragsbegränsning, och därefter för arbetsresor.
Om arbetsgivaren har betalat hemresor (fria hemresor) för den anställda ska hen redovisa värdet av hemresorna i sin inkomstdeklaration. Den anställda har sedan rätt till avdrag under samma förutsättningar som om hen själv hade betalat resorna.
Om en inkomst, i en och samma anställning, ska beskattas både i Sverige och i utlandet ska avdrag för hemresor proportioneras utifrån inkomsternas storlek. Läs mer under Utgifter som inte beskattas i Sverige.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om en resa under en pågående tjänsteresa är en tjänsteresa eller en hemresa. Du kan läsa mera om detta på sidan Vad är en tjänsteresa?