OBS: Detta är utgåva 2023.16. Visa senaste utgåvan.

En EES-medborgare har uppehållsrätt om hen har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige.

Uppehållsrätt för en EES-medborgare med tillräckliga tillgångar

En EES-medborgare kan ha uppehållsrätt om hen har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning, dels krävs det att EES-medborgaren har en heltäckande sjukförsäkring för sin egen och sina familjemedlemmars räkning (3 a kap. 3 § 4 UtlL). Att uppehållsrätten är villkorad med krav om tillräckliga tillgångar syftar till att förhindra att personen blir en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem under vistelsen (se art. 7.1 b samt skäl 10 rörlighetsdirektivet).

När har en person tillräckliga tillgångar för sin försörjning?

Medlemsstaterna får inte fastställa något fast belopp som anses vara tillräckliga tillgångar, utan hänsyn måste tas till den berörda personens personliga omständigheter. Den gräns som medlemsstaterna använder vid bedömningen av personens ekonomiska situation får inte vara högre än beloppsgränsen för socialt bistånd i medlemsstaten (artikel 8.4 rörlighetsdirektivet, KOM(2009) 313 slutlig, avsnitt 2.3.1).

Vid bedömningen av om en EES-medborgare har tillräckliga tillgångar för sin vistelse i Sverige utgår Skatteverket från riksnormen för försörjningsstöd som fastställs enligt 2 kap. 1 § SoF.

Det ska göras en konkret bedömning av personens ekonomiska situation för att fastställa huruvida personen uppfyller villkoret om innehav av tillräckliga tillgångar för att ha uppehållsrätt. Eventuella sociala förmåner som personen har sökt ska inte beaktas vid bedömningen av personens ekonomiska situation (C-333/13, Dano punkt 80).

Tillgångarnas ursprung kan variera

Det finns inte något krav på tillgångarnas ursprung. Villkoret avseende tillräckliga tillgångar är till exempel uppfyllt om en familjemedlem till unionsmedborgaren säkerställer att tillräckliga ekonomiska tillgångar finns (C-200/02, Zhu och Chen punkterna 29-31 och C-408/03, kommissionen mot Belgien punkt 40 ff.). Tillgångar från tredje man ska godtas (KOM(2009) 313 slutlig, avsnitt 2.3.1.)

Heltäckande sjukförsäkring

För att en EES-medborgare med tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning ska ha uppehållsrätt måste hen även ha en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige (3 a kap. 3 § 4 UtlL).

Nytt: 2023-06-22

Regionerna ska tillhandahålla en god hälso- och sjukvård åt de som är bosatta i regionen (8 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30]). Frågan om bosättning enligt hälso- och sjukvårdslagen ska bedömas på samma sätt som enligt folkbokföringslagen (prop. 1981/82:97 s. 115). Det innebär att en person som uppfyller kraven för bosättning i landet enligt 3 § folkbokföringslagen också kan anses ha rätt till sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagens mening och därmed omfattas av en heltäckande sjukförsäkring.

Tidigare:

En privat eller offentlig sjukförsäkring

En heltäckande sjukförsäkring kan antingen vara offentlig eller privat. EU-kommissionen har lämnat vägledning för tolkningen av kravet på sjukförsäkring i ett meddelande till Europaparlamentet och Rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av rörlighetsdirektivet, KOM(2009) 313 slutlig, avsnitt 2.3.2. Enligt EU-kommissionen är en privat eller offentlig försäkring som tecknats i den mottagande medlemsstaten eller någon annanstans i princip godtagbar, så länge den är heltäckande och de offentliga finanserna i den mottagande medlemsstaten inte riskerar att belastas. Pensionärer som får pension från ett annat EES-land än Sverige uppfyller villkoret om heltäckande sjukförsäkring om de har rätt till sjukvård via den medlemsstat, eller någon av de medlemsstater, som betalar deras pension.

Proportionalitetsprincipen ska tillämpas vid bedömningen av om sjukförsäkringen är heltäckande

En prövning av om en sjukförsäkring är heltäckande ska ske i enlighet med proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder ska vara ändamålsenliga och nödvändiga för att uppnå det mål som åsyftas (C-413/99 Baumbast). Vid prövningen av om en sjukförsäkring är heltäckande ska det göras en proportionalitetsbedömning mellan å ena sidan EES-medborgarens och dennes familjemedlemmars intressen och å andra sidan medlemsstatens intresse.

Rättsfall: En privat sjukförsäkring kan vara heltäckande trots begränsningar i skyddet

Frågan i målet var om en familjemedlem till en EES-medborgare kunde anses ha en privat sjukförsäkring som var heltäckande. Migrationsöverdomstolen uttalade bland annat följande. Det ligger i sakens natur att en sjukförsäkring knappast kan vara heltäckande i ordets egentliga bemärkelse. Vad som kan utgöra en heltäckande sjukförsäkring måste därför avgöras i det enskilda fallet. Kraven på vad en privat sjukförsäkring ska omfatta för att anses som heltäckande ska sättas högt. Domstolen konstaterade därefter att de undantag som fanns i försäkringen skulle prövas gentemot denaktuella försäkringstagaren för att avgöra om undantagen alls var relevanta. Domstolen bedömde att de aktuella undantagen enbart kunde förväntas medföra ringa sjukvårdskostnader för Sverige. Domstolen konstaterade att den aktuella sjukförsäkringen, med hänsyn till de undantag som fanns i försäkringsvillkoren, inte kunde anses heltäckande i ordets egentliga bemärkelse, men att försäkringsskyddet ändå var så pass omfattande och försäkringsbeloppet så pass högt att det vore oproportionerligt att kräva att en mer omfattande försäkring tecknades (MiÖD 2015-09-18, mål nr UM 3604-14).

En privat sjukförsäkring utan omfattande begränsningar kan anses vara heltäckande

Enligt Skatteverkets bedömning kan en privat sjukförsäkring som ersätter nödvändig vård i Sverige och som inte innehåller omfattande beloppsbegränsningar eller omfattande begränsningar av vilka åkommor eller sjukdomar som omfattas av försäkringsskyddet anses vara heltäckande. En reseförsäkring som ersätter nödvändig vård i Sverige men har omfattande beloppsbegränsningar kan ändå anses heltäckande om försäkringen också ersätter återresa till personens hemland för fortsatt vård där.

Vid bedömningen om en privat sjukförsäkring är att betrakta som heltäckande räcker det inte att göra en jämförelse med vad som täcks av det offentliga sjukvårdssystemet i Sverige. Däremot kan en sådan jämförelse vara en utgångspunkt för bedömningen. Skatteverket anser vidare att en privat sjukförsäkring ska ses som heltäckande om det framgår att försäkringen motsvarar den allmänna försäkringen i det EES-land som personen är medborgare i eller flyttar ifrån. Detta gäller även om det finns vissa beloppsbegränsningar eller andra begränsningar i försäkringsskyddet.

En försäkring som endast täcker akut sjukvård är enligt Skatteverkets bedömning inte en heltäckande sjukförsäkring eftersom en sådan försäkring får anses ha alltför stora begränsningar gällande vilka vårdkostnader försäkringen ersätter. Exempel på försäkringar som endast täcker akut sjukvård är försäkringar som universitet och högskolor kan teckna för inresande utbytesstudenter hos Kammarkollegiet.

Offentlig sjukförsäkring inom EES och Schweiz

De sociala trygghetssystemen i EES-länderna och Schweiz samordnas genom förordning 883/2004. Förordning 883/2004 kompletteras av förordning 987/2009, som innehåller tillämpningsbestämmelser till förordning 883/2004. I dessa förordningar finns bland annat bestämmelser om vårdförmåner och hur betalningsansvaret för vårdförmåner ska fördelas mellan medlemsstaterna. En behörig socialförsäkringsinstitution i ett EES-land eller i Schweiz kan utfärda ett intyg om att en viss person har rätt till vårdförmåner när hen bosätter sig i en annan medlemsstat (artikel 17 förordning 883/2004 samt artikel 24 förordning 987/2009). Enligt Skatteverkets uppfattning visar ett sådant intyg typiskt sett att personen har en heltäckande sjukförsäkring. Intyg utfärdade enligt förordning 883/2004 och förordning 987/2009 är därför relevanta vid bedömningen av om personen har tillgång till en heltäckande offentlig sjukförsäkring.

Europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC)

En EES-medborgare som tillfälligt vistas i en annan medlemsstat utan att vara bosatt där har alltid rätt till medicinskt nödvändig vård på den mottagande medlemsstatens bekostnad (artikel 19 förordning 883/2004). En behörig socialförsäkringsinstitution i ett EES-land kan utfärda ett europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC) till en försäkrad person. Den behöriga socialförsäkringsinstitutionen kan även, om det finns särskilda skäl, utfärda ett provisoriskt intyg med begränsad giltighetstid (Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen, Beslut nr S1 av den 12 juni 2009 om det europeiska sjukförsäkringskortet, artikel 5, 8 och 9).Det europeiska sjukförsäkringskortet visar att personen omfattas av artikel 19 förordning 2004/883. Enligt Skatteverkets uppfattning kan en person som enbart omfattas av artikel 19 förordning 883/2004 typiskt sett inte anses ha en heltäckande sjukförsäkring.

Heltäckande sjukförsäkring för studerande

Av EU-kommissionens meddelande KOM(2009) 313 slutlig avsnitt 2.3.2 framgår emellertid att EU-kommissionen anser att det europeiska sjukförsäkringskortet erbjuder en allsidig täckning när den berörda EES-medborgaren inte flyttar till den mottagande medlemsstaten, i den mening som avses i förordning 883/04, utan har för avsikt att återvända, t.ex. vid studier.Skatteverket anser därför att en studerande som omfattas av artikel19 förordning 883/2004normalt uppfyller kravet på heltäckande sjukförsäkring Enligt Skatteverkets uppfattning visar ett europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC), och även ett provisoriskt intyg, typiskt sett att en person som studerar har en heltäckande sjukförsäkring om intyget är utfärdat av en behörig socialförsäkringsinstitution.

För att en EES-medborgare som studerar ska kunna ha uppehållsrätt måste eventuella familjemedlemmar också ha heltäckande sjukförsäkringar. Skatteverkets bedömning är att en familjemedlem till en studerande inte uppfyller kravet på en heltäckande sjukförsäkring genom det europeiska sjukförsäkringskortet.

Personer som flyttar från ett nordiskt land

Den nordiska konventionen är ett multilateralt avtal mellan samtliga nordiska länder och gäller som svensk lag enligt lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet. Konventionen omfattar, utöver de nordiska länderna, även de självstyrande områdena Grönland och Färöarna som inte tillhör EU eller EES (Tillkännagivande (2015:381) av Färöarnas och Grönlands anslutning till den nordiska konventionen om social trygghet av den 12 juni 2012). Konventionen omfattar även Åland (Tillkännagivande (2022:945) av Ålands anslutning till den nordiska konventionen om social trygghet av den 12 juni 2012).

Konventionen innehåller kompletterande bestämmelser i förhållande till förordning (EG) nr 883/2004 och de finansiella mellanhavandena mellan länderna i fråga om bl.a. sjukvård (prop. 2012/13:31 s. 17).

Länderna som har anslutit sig till den nordiska konventionen avstår från krav på återbetalning för vårdkostnader, vilket de enligt Rådets förordning nr 883/2004 annars hade haft rätt till (artikel 15 i den nordiska konventionen om social trygghet och prop. 2012/13:31 s.22). Mot denna bakgrund gör Skatteverket bedömningen att en person som flyttar till Sverige från ett annat nordiskt land, får anses omfattas av en heltäckande sjukförsäkring genom den rätt till vårdförmåner som följer av att personen är bosatt och folkbokförs i Sverige.

Den nordiska konventionen gäller för alla som omfattas av förordning 883/2004 och som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i ett nordiskt land. Konventionen gäller också för personer som inte omfattas av förordning 883/2004, men som är eller har varit omfattade av lagstiftningen om social trygghet i ett nordiskt land eller som kan härleda rättigheter från personer som är eller har varit försäkrade i ett nordiskt land (artikel 3 i den nordiska konventionen och prop. 2012/13:31 s. 19). Reglerna i förordning (EG) nr 883/2004 och 987/2009 ska generellt tillämpas på alla personer som är försäkrade och bosatta i Norden och som inte direkt omfattas av förordning 883/2004 (artikel 4 i den nordiska konventionen och prop. 2012/13:31 s. 19).

Skatteverkets bedömning är att en person som arbetar i ett annat nordiskt land utan att vara folkbokförd där och som anmäler flytt till Sverige normalt sett omfattas av den nordiska konventionen (artikel 11.3 a förordning 883/04 och artikel 3 i den nordiska konventionen).

Heltäckande sjukförsäkring för personer som har svensk eller nordisk pension

Skatteverkets bedömning är att personer som flyttar till Sverige och som har svensk pension normalt får anses ha en heltäckande sjukförsäkring (förordning 883/2004 artikel 11.3 e och KOM(2009) 313 slutlig avsnitt 2.3.2). Dessa personer uppfyller sjukförsäkringskravet då de är bosatta i Sverige samt har rätt till sjukvård via den medlemsstat som betalar deras pension. Även en person som har pension från ett nordiskt land får anses ha en heltäckande sjukförsäkring, enligt Skatteverkets bedömning. Detta då dessa personer omfattas av den nordiska konventionen (artikel 3 i den nordiska konventionen).

När folkbokför Skatteverket en person som har uppehållsrätt som person med tillräckliga tillgångar?

Skatteverket ska folkbokföra en EES-medborgare med uppehållsrätt på grund av tillräckliga tillgångar om det kan antas att personen kommer att vara bosatt i Sverige under minst ett år (och 4 §§ FOL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-200/02 [1]
  • EU-dom C-333/13 [1]
  • EU-dom C-408/03 [1]
  • EU-dom C-413/99 [1]
  • KRNS 2015-09-18, mål nr 3604-14 [1]

EU-författningar

  • BESLUT nr S1 av den 12 juni 2009 om det europeiska sjukförsäkringskortet (Text av betydelse för EES och för avtalet mellan EG och Schweiz) (2010/C 106/08) [1]
  • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen [1] [2] [3]
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG [1] [2] [3]
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14]

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringslag (1991:481) [1] [2] [3]
  • Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) [1]
  • Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • Socialtjänstförordning (2001:937) [1]
  • Utlänningslag (2005:716) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2012/13:31 Nordisk konvention om social trygghet [1] [2] [3] [4]

Övrigt

  • Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier [1] [2] [3] [4] [5]
Till toppen