OBS: Detta är utgåva 2023.2. Visa senaste utgåvan.

Det finns formella krav på vad ett föreläggande ska innehålla. Vilken svarstid gäller för ett föreläggande och hur meddelas det den som föreläggandet gäller?

Hur ett föreläggande som förenats med vite ska utformas m.m. beskrivs i Utformning av vitesföreläggande och hur föreläggandet följs.

Ett föreläggande ska vara skriftligt

Det finns inte något uttryckligt krav i SFL på att ett föreläggande ska vara skriftligt, däremot framgår det av 9 § andra stycket FL, att huvudregeln är att myndigheters handläggning ska vara skriftlig. Utgångspunkten är därför att ett föreläggande ska vara skriftligt. Eftersom det finns krav på vad ett föreläggande ska innehålla är det inte lämpligt att använda sig av muntligt föreläggande.

Föreläggandet ska innehålla

Att ett föreläggande som inte har förenats med vite ska uppfylla väsentligen samma krav på tydlighet som ställs på ett föreläggande som förenats med vite framgår av HFD 2017 ref. 21. Målet i HFD gällde ett överklagbart föreläggande utfärdat av en tillsynsmyndighet. Skatteverket anser att HFD:s uttalanden om vilka krav på tydlighet som ställs på ett föreläggande utan vite också kan tillämpas på Skatteverkets förelägganden enligt SFL.

Svarstiden ska anpassas efter omständigheterna

Den svarstid som bestäms för att följa föreläggandet ska vara anpassad efter omständigheterna i det särskilda fallet. Det innebär att hänsyn ska tas till bland annat föreläggandets innehåll och omfattning. Den som föreläggs med stöd av bestämmelserna i SFL ska dock alltid få minst fem dagar på sig att följa föreläggandet (8 kap. 1 § SFF). Med dagar menas här vardagar.

”Lösbrev” eller delgivning?

Ett föreläggande utan vite kan normalt sändas i så kallat ”lösbrev”, d.v.s. som ett normalt frankerat brev, utan krav på mottagningsbevis eller liknande. Skulle det däremot i något särskilt fall finnas behov av bevis om att den som har förelagts har nåtts av föreläggandet kan delgivning användas. Det kan te.x. bli aktuell om handläggaren har anledning att tro att föreläggandet inte kommer att följas och att bevissäkring kan bli aktuell.

Svar på föreläggande

Det finns inte några särskilda bestämmelser om hur ett svar på ett föreläggande ska lämnas. Däremot får Skatteverket avgöra hur en uppgift ska lämnas. Huvudregeln är att handläggningen i ett ärende ska vara skriftlig (9 § andra stycket FL).

Bestämmelsen i 24 § FL om att lämna uppgifter muntligt ska tillämpas även när det gäller svar på ett föreläggande. Om enbart ett muntligt svar är acceptabelt är beroende av vilka uppgifter Skatteverket har begärt. Om det är fråga om omfattande eller komplicerade uppgifter kan Skatteverket begära att den enskilda på lämpligt sätt kompletterar det muntliga uppgiftslämnadet med skriftliga underlag (prop. 2016/17:180 s. 153). Om Skatteverket i föreläggandet har begärt kopior av t.ex. fakturor eller andra skriftliga underlag eller handlingar kan svaret naturligen inte lämnas muntligt.

I de fall den som har förelagts utan vite inte gör det som framgår av föreläggandet kan revision eller tvångsåtgärder behöva användas. Revision kan även användas när den som har fått ett tredjemansföreläggande anser att det skulle medföra betydande arbete eller kostnader att fullgöra föreläggandet. De tvångsåtgärder som kan bli aktuella att använda vid uteblivet svar på ett föreläggande är dels vitesföreläggande som regleras i 44 kap. SFL och bevissäkring som regleras i 45 kap. SFL.

Kompletterande information

Ett föreläggande utan vite får inte överklagas.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2017 ref. 21 [1]

Lagar & förordningar

  • Förvaltningslag (2017:900) [1] [2] [3]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]

Propositioner

  • Proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag [1]