Endast svenska moderföretag har rätt att göra koncernavdrag. Det finns flera ytterligare förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett företag ska ha rätt att göra koncernavdrag. Vidare måste förlusten vara slutlig.
Läs om vad som menas med slutlig förlust.
Endast svenska moderföretag kan komma i fråga för att få göra koncernavdrag. Med svenskt moderföretag menas i detta sammanhang ”ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt dotterföretag” och som dessutom är något av följande:
Privatbostadsföretag och investmentföretag räknas inte som moderföretag (35 a kap. 2 § tredje stycket IL) och kan alltså aldrig få göra koncernavdrag.
För att moderföretaget ska kunna få göra koncernavdrag krävs att förlusten uppkommit hos ett helägt utländskt dotterföretag. Utländska motsvarigheter till privatbostadsföretag och investmentföretag räknas aldrig som dotterföretag. Begreppet helägt utländskt dotterföretag definieras i 35 a kap 2 § andra stycket IL.
Dotterföretaget anses helägt om moderföretaget äger mer än 90 procent av andelarna i det. Av förarbetena framgår att det måste vara ett direkt ägande, utan några mellanliggande koncernföretag (prop. 2009/10:194 s. 21 f). I HFD 2019 not. 38 uttalade Högsta förvaltningsdomstolen dock följande:
Genom EU-domstolens svar på fråga 1 är det klarlagt att den omständigheten att förlusterna har uppkommit i ett indirekt ägt dotterbolag inte hindrar att [bolaget] får göra avdrag för dem med stöd av EU-domstolens praxis om slutliga förluster, eftersom både förlustbolaget [X] och det mellanliggande bolaget [Y] hör hemma i samma medlemsstat.
Den dom från EU-domstolen som avses är deras avgörande 2019-06-19 i mål nr. C-60/17, Holmen. Högsta förvaltningsdomstolens beslut innebär att i en situation där det svenska moderföretaget äger dotterföretaget indirekt via ett annat företag som hör hemma i samma land som dotterföretaget, ska kravet på direkt ägande inte tillämpas.
Dotterföretaget ska vara ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.
Dotterföretaget måste höra hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Företaget anses hemmahörande i en viss stat om det hör hemma i den staten i skattehänseende enligt lagstiftningen i denna stat, och inte anses ha sin hemvist i en annan stat på grund av skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska företaget anses höra hemma i denna andra stat (35 a kap. 3 § IL).
Att endast dotterföretag inom EES omfattas, är en konsekvens av att reglernas syfte är att endast i nödvändigaste mån anpassa svenska regler till EU-rätten.
Koncernavdrag förutsätter att dotterföretaget har försatts i likvidation och att denna har avslutats (35 a kap. 5 § 1 IL). Med likvidation menas även utländska företeelser som är jämförbara med likvidation. Detta följer av 2 kap 2 § IL.
Det danska avvecklingsförfarandet ”opløsning ved betalingserklæring” omfattas därför av termen ”likvidation” i 35 a kap. 5 § 1 IL.
Skatteverket har i ställningstagandet Avdragsrätt för slutlig förlust hos överlåtande företag vid gränsöverskridande fusion bedömt att reglerna avseende koncernavdrag med stöd av EU-rätten analogivis ska tillämpas i tillämpliga delar även på slutliga förluster i samband med gränsöverskridande fusioner.
Avdrag kan inte komma i fråga om det utländska dotterföretaget upplöses genom konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande. Detta motiveras med att ett svenskt företag vid en konkurs tappar rätten till avdrag för kvarvarande underskott (prop. 2009/10:194 s. 25).
Dotterföretaget ska ha varit helägt under hela moderföretagets och dotterföretagets beskattningsår till dess att likvidationen har avslutats. Alternativt ska dotterföretaget ha varit helägt sedan det började driva verksamhet av något slag och fram till dess att likvidationen har avslutats (35 a kap. 5 § 2 IL).
Bestämmelsen i 44 kap. 7 § IL om att ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation, har ingen betydelse för hur ägande bedöms i koncernavdragshänseende (prop. 2009/10:194 s. 25).
Avdraget ska göras vid beskattningen för det beskattningsår då likvidationen har avslutats (35 a kap. 5 § 3 IL). Ett koncernavdrag kan inte sparas till ett senare år.
I vissa fall ska avdraget justeras uppåt eller nedåt i efterhand (35 a kap. 11 § IL).
Moderföretaget ska redovisa avdraget öppet i självdeklarationen (35 a kap. 5 § 4 IL).
Till skillnad från koncernbidragsreglerna så gäller detta krav emellertid inte dotterföretaget. Detta är en naturlig konsekvens av att dotterföretaget ska vara ett utländskt bolag som inte är skattskyldigt och därmed inte deklarationsskyldigt i Sverige.
Vid likvidationens avslutande får det inte finnas företag i intressegemenskap med moderföretaget som bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma (35 a kap. 5 § 5 IL).
Till företag i intressegemenskap räknas (enligt definitionen i 35 a kap. 4 § IL)
Definitionen ovan av företag i intressegemenskap är likadan – och ska alltså bedömas på samma sätt – som den i 25 a kap 2 § IL.
Observera att även exempelvis ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person kan vara ett företag i intressegemenskap, liksom andra företagstyper. Bestämmelsen avser alltså inte endast sådana företag som anges i 35 a kap 2 § IL.