Likvida tillgångar i skalbolagssammanhang är inte bara kontanter.
Med likvida tillgångar avses i skalbolagssammanhang kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar som uppfyller följande tre kriterier (49 a kap. 7 § första stycket IL):
Till värdepapper borde i praktiken främst räknas marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra att man kringgår skalbolagsreglerna har en sådan begränsning dock inte införts.
En fordran behöver inte nödvändigtvis ha karaktären av ett värdepapper.
Kundfordringar avseende sålda varor och tjänster bör t.ex. normalt undantas. Det finns knappast anledning att räkna fordringar som hänför sig till en normal försäljning av varor och tjänster.
Om fordringen hänför sig till en försäljning som framstår som ett led i avvecklingen av verksamheten, ska den beaktas.
Det kan, beroende på omständigheterna, vara nödvändigt att beakta en fordran på återbetalning av skatt. Fordran kan t.ex. ha sin grund i en omotiverat stor inbetalning på skattekontot.
Så kallade koncerninterna fordringar som blivit intäktsförda men inte gett upphov till någon värdeöverföring i form av kontanter eller värdepapper, beaktas genom att man tar hänsyn till säljarens indirekt ägda tillgångar hos det avyttrade bolagets dotterbolag.
En fordran på grund av att det avyttrade företaget har lånat ut pengar till ägaren, eller till fysiska och juridiska personer som är närstående till ägaren, omfattas av uttrycket ”liknande tillgångar” oavsett om någon revers har ställts ut eller inte (prop. 2001/02:165 s.51).
Värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska inte räknas som likvida tillgångar enligt 49 a kap. 7 § andra stycket IL. Detsamma gäller i stort även för lager i en utländsk motsvarighet till ovan nämnda rörelse (49 a kap. 7 § tredje stycket IL.
Enligt definitionen i sista stycket i 1 kap. 4 c § i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden räknas sådan verksamhet som består i att man yrkesmässigt tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet som värdepappersrörelse. Av 2 kap. 1 § i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden framgår det att en värdepappersrörelse får drivas endast efter tillstånd från Finansinspektionen. Därmed omfattas exempelvis en värdepappersrörelse som bedrivs av en fondkommissionär.
Ett lager av värdepapper som innehas av ett företag som bedriver handel med värdepapper för egen räkning omfattas inte av den nya bestämmelsen enligt Skatteverkets uppfattning. Ett sådant lager är i stället att betrakta som likvida tillgångar (RÅ 2003 ref. 68).
Som likvida tillgångar räknas inte andelar i företag i intressegemenskap (49 a kap. 7 § andra stycket IL). Om ett företag i intressegemenskap innehar likvida medel ska dessa inkluderas när man beräknar marknadsvärdet av de likvida tillgångarna. Är intresseföretaget inte helägt ska bara de likvida tillgångarna som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i intresseföretaget beaktas.
Ett företag som avyttras har likvida tillgångar på 1 000 000 kr. Dessutom äger man ett intresseföretag till 50 %. Intresseföretaget har likvida tillgångar på totalt 500 000 kr. De likvida tillgångarna i det avyttrade företaget anses därför uppgå till 1 250 000 kr (1 000 000 + 500 000 x 50 %).
Med företag i intressegemenskap avses i detta sammanhang ett företag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i (49 a kap. 5 § IL).
Ett väsentligt inflytande i ett företag som det avyttrade företaget direkt eller indirekt äger en del i kan således följa av ägarandelens storlek eller av andra omständigheter. Med begreppet ”väsentligt” avses i IL normalt minst 40 procent. Något krav på att innehavet ska vara av en viss procentuell storlek ställs emellertid inte upp. Däremot är det ett krav att det ska finnas en intressegemenskap mellan företagen.
Man kan således ha ett väsentligt inflytande även om ägandet understiger den angivna procentsatsen ovan. Bestämmelsen täcker bl.a. det fallet att ett stort antal samverkande fysiska personer var och en äger ett bolag som i sin tur äger ett och samma skalbolag, även om ägarbolagens respektive ägarandel i skalbolaget är liten.
När det gäller ett delägt handelsbolag kan det vara svårare att fastställa vilka likvida tillgångar som ska medräknas i detta sammanhang. När man bedömer i vilken utsträckning likvida tillgångar som ägs genom ett handelsbolag ska räknas med, är man hänvisad till att göra en helhetsbedömning av innehållet i bolagsavtalet och av andra relevanta omständigheter.
Tillgångar som anskaffats tidigast två år före avyttringen och som saknar affärsmässigt samband med verksamheten så som den bedrevs fram till två år före avyttringen, ska ses som likvida tillgångar om det inte framgår att anskaffningen skett i ett annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.
Om inte bestämmelsen hade funnits hade man inför en avyttring av skalbolaget kunnat köpa exempelvis guldtackor som lätt kunnat avyttras senare. På så sätt hade man kunnat kringgå regelsystemet eftersom guldtackorna då inte betraktats som likvida tillgångar. Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked (SRN 2007-07-06) ansett att en fastighet som paketerats i ett aktiebolag inför en försäljning till en bostadsrättsförening var att betrakta som en likvid tillgång. Fastigheten skulle, efter försäljningen av aktiebolaget, avyttras till bostadsrättsföreningen.
Huruvida ventilen var tillämplig i det aktuella fallet framgår inte eftersom den frågan inte ställdes i förhandsbeskedsärendet. Enligt Skatteverkets uppfattning bör ventilen ofta vara tillämplig vid denna typ av paketeringar.
Det har ingen betydelse om de likvida tillgångarna är pantsatta eller inte. Det framgår av RÅ 2004 ref. 137, där Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. Pantsatta kapitalförsäkringar ska anses som likvida tillgångar.
Man tar ingen hänsyn till skuldsidan när man beräknar de likvida tillgångarna. Detta gäller även om vissa specifika likvida tillgångar pantsatts som säkerhet för skulden i fråga. Detta kan verka orimligt, men utmärkande för handeln med skalbolag är emellertid ofta att köparen är beredd att betala ett högt pris just för att han eller hon inte avser att betala företagets skulder, i praktiken skatteskulder. Dessutom kan ett skalbolag, som ju per definition innehåller likvida medel, reglera skuldsidan före avyttringstidpunkten, för att på så sätt minska sina likvida medel och därigenom undvika att betraktas som ett skalbolag.