Återköp av inkråm

Återköp av inkråm kan medföra skalbolagsbeskattning

Om avyttringen avser en andel som inte hänför sig till ett skal­bolag gäller följande enligt 49 a kap. 10 § IL. Om säljaren eller en när­stående till denna, direkt eller indirekt, förvärvar (återköper) den över­vägande delen av andra tillgångar än sådana likvida till­gångar som avses i 49 a kap. 7 § IL, och som vid avyttringen inne­hades av det avytt­rade företaget eller av ett företag i intresse­gemenskap, tillämpas bestäm­mel­serna i 49 a kap. 11 och 12 §§ IL (huvud­regeln respektive ventilen). Detta gäller bara om återköpet av inkråmet sker inom två år efter avyttringen av andelen.

Bestämmelsen omfattar även det fallet att köparen av andelarna för över tillgångarna till ett annat företag och det före­taget säljer till­gångarna (eller andelarna i detta andra företag) till säljaren eller till någon närstående till säljaren.

Bedömningen ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tid­punkten för avyttringen av andelen. Vid denna bedömning ska man bara ta hänsyn till vär­det av tillgångarna i företag i intressegemenskap till den del som de motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i före­taget.

Vad som sagts ovan ska också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avytt­rade företaget eller av ett företag i intressegemenskap vid tid­punkten för avyttringen av andelen.

Syftet med regeln

Anledningen till regeln är att man vill förhindra kringgående av skalbolagsregeln genom återköp. Vad man rent konkret vill förhindra är att ett före­tag formellt säljs med inkråm och därigenom inte är att betrakta som ett skalbolag, samtidigt som säljaren och köparen kommit överens om att tillgångarna, helt eller delvis, efter försäljningen ska föras över, direkt eller indirekt, till säljaren eller någon närstående till denna.

Det behöver inte handla om exakt samma tillgångar som fanns i företaget vid avyttringstidpunkten, utan det som typiskt utmärker återköpsfallen är att tillgångarna överflyttas till säljaren just där­för att han eller hon inte haft för avsikt att släppa kontrollen över det sålda bolagets verksamhet.

När sker beskattning vid ett återköp?

Om ett återköp görs ska beskattning ske det beskattningsår då andelarna avyttrades. För att göra en sådan beskattning möjlig finns det en skyldighet för den som har förvärvat tillgångarna att lämna uppgifter om egendom köpts tillbaka från det avyttrade före­taget (31 kap. 14 § SFL och 33 kap. 6 § SFL).

Det är dessutom möjligt att fatta beslut om efterbeskattning med stöd av en sådan uppgift (66 kap. 27 § p. 6 SFL). I de fall den skattskyldige underlåtit att lämna upp­gifter gäller de van­liga bestämmelserna om efterbeskattning och skatte­tillägg.

Särskilt om handelsbolag

Om det är en andel i ett handelsbolag som avyttrats gäller föl­jande. Andelens justerade anskaffningsutgift ska inte ökas med ett belopp motsvarande kapitalvinsten när man beräknar den kapital­vinst som ska beskattas som passiv näringsverksamhet.

Den som avyttrar en andel i ett handelsbolag beskattas normalt för kapitalvinsten i inkomstslaget kapital. Vinsten utgörs i princip av skillnaden mellan ersättningen och omkostnads­beloppet. Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska anskaff­ningsutgiften juste­ras med avseende på tillskott till och uttag från bolaget. Dess­ut­om ska man beakta de skattepliktiga inkomster och de avdragsgilla un­der­skott från bolaget som ska hänföras till delägaren.

Ersättningen för andelen är inte en inkomst för bolaget och ska därför inte påverka anskaffningsutgiften.