Alla avyttringar beskattas inte enligt skalbolagsreglerna.
Bestämmelserna om skalbolagsbeskattning tillämpas om en fysisk person avyttrar en andel eller delägarrätt i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag, och det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital (49 a kap. 2 § IL). Med delägarrätt avses sådana instrument som anges i 48 kap. 2 § IL. Även dödsbon omfattas av bestämmelserna enligt 4 kap. 1 och 2 §§ IL.
För att bestämmelserna ska tillämpas krävs att andelarna i företaget som avyttrats är att betrakta som andelar i ett skalbolag.
Bara för att man avyttrat andelar i ett skalbolag så är det inte säkert att skalbolagsbeskattning ska ske.
Om andelen är marknadsnoterad sker ingen skalbolagsbeskattning.
En andel i en utländsk juridisk person omfattas bara av bestämmelserna om den juridiska personen är skattskyldig i Sverige vid tidpunkten för andelsavyttringen, eller om dess inkomster beskattas hos delägarna.
Detsamma gäller enligt 49 a kap. 4 § IL om den utländska juridiska personen, direkt eller indirekt, äger eller inom en period på tre år har ägt, en del i ett
Anledningen till detta undantag är att utländska juridiska personer som inte är skattskyldiga i Sverige inte ska betala någon inkomstskatt här. Eftersom syftet med skalbolagsreglerna är att säkerställa att bolagets inkomstskatt betalas finns ingen anledning att skalbolagsbeskatta, då det utländska bolaget ju inte ska betala någon skatt i Sverige.
Vinster på lagerandelar omfattas inte av skalbolagsreglerna eftersom en förutsättning för beskattningen är att en kapitalvinst ska ha uppkommit. Kapitalvinster beskattas i inkomstslaget kapital. Vinster på lagerandelar beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I och med detta anses vinsten på lagerandelen bli dubbelbeskattad, och därmed finns det ingen anledning att dessutom skalbolagsbeskatta vinsten.
Skalbolagsreglerna tillämpas inte heller när andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket IL eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2 IL.
En handelsbolagsandel anses avyttrad om handelsbolaget upplöses eller om andelen löses in, enligt 50 kap. 2 § första stycket IL.
Om handelsbolaget upplöses bedöms risken för skalbolagstransaktioner vara liten, och därför gäller inte skalbolagsreglerna i det fallet. I inlösenfallet har det däremot ansetts befogat att kunna tillämpa skalbolagsreglerna.
Överlåtelser genom arv, testamente, gåva, bodelning eller överlåtelser som sker på liknande sätt behandlas som en avyttring, om den justerade anskaffningsutgiften hos den tidigare ägaren är negativ, enligt 50 kap. 2 § andra stycket IL. I dessa fall har det inte ansetts motiverat att tillämpa skalbolagsreglerna.
Bestämmelser om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag finns i 51 kap. IL. Utgångspunkten för reglerna för en delägare som är fysisk person är att den del av inkomsten från ett handelsbolag som utgör inkomst av aktiv näringsverksamhet ska beskattas på samma sätt som andra inkomster av näringsverksamhet, även om delägaren avyttrat sin andel under räkenskapsåret.
Detta regelverk har företräde framför skalbolagsreglerna, varför även dessa transaktioner räknas som undantag.