Det är Kronofogden som genom en särskild tillsynsmyndighet i konkurs ansvarar för tillsynen över konkursförvaltningen. Tillsynsmyndigheten i konkurs ska övervaka att förvaltningen i en konkurs bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med konkurslagen och andra författningar.
Tillsynsmyndigheten i konkurs utövar tillsyn över förvaltningen. Tillsynen är både materiell (se nedan) och formell (se nedan).
Tillsynsmyndigheten i konkurs ska övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med konkurslagen och andra författningar. Myndigheten ska särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte fördröjs i onödan (7 kap. 27 § KonkL). Kontrollen kommer delvis till uttryck i konkurslagen. Till exempel ska myndigheten yttra sig i vissa frågor. Myndigheten ska dessutom utöva en mer allmän tillsyn över förvaltningen som inte är reglerad i detalj.
Lagstiftaren har ursprungligen tänkt sig att tillsynsmyndighetens kontroll väsentligen ska vara en efterhandskontroll. I praktiken har kontrollen emellertid utvecklats till en mer löpande uppföljning av hur arbetet i konkursen går. Detta sker främst genom att myndigheten med stöd av 7 kap. 9 § KonkL begär upplysningar av förvaltaren. Upplysningarna kompletteras med de berättelser förvaltaren ska lämna. Tiden fram till konkursbeslutet redovisas i förvaltarberättelsen (7 kap. 15 § KonkL). Dessutom ska förvaltaren halvårsvis lämna en berättelse till tillsynsmyndigheten där förvaltaren noggrant anger vilka åtgärder som vidtagits för att få konkursen avslutad (7 kap. 20 § KonkL).
Tillsynsmyndigheten i konkurs planerar sin tillsyn utifrån kriterierna väsentlighet och risk (läs mer om tillsynsnivåerna i Kronofogdens handbok Konkurstillsyn avsnitt 1.2.4 och 2.5.2).
Särskild uppmärksamhet från tillsynsmyndighetens i konkurs sida krävs avseende förvaltarens skyldighet att göra nödvändiga undersökningar av eventuell brottslighet, av transaktioner som kan vara återvinningsbara samt av om näringsförbud kan vara aktuellt. Till detta kan tilläggas undersökning av om medel kan återföras till konkursboet med tillämpning av vissa associationsrättliga regler om återbärings- och skadeståndsskyldighet. Till den materiella kontrollen hör också att förvaltarens åtgärder ska vara lagenliga, t.ex. att de arbetsrättsliga lagarna följs (läs mer om den materiella kontrollen i Kronofogdens handbok Konkurstillsyn avsnitt 1.2.2).
Tillsynsmyndigheten i konkurs ska övervaka att bokföringen i konkursen sköts i överensstämmelse med konkurslagen och Bokföringsnämndens uttalanden samt att hänsyn tas till Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sveriges (Rekon) rekommendationer.
Tillsynsmyndigheten i konkurs kontroll i övrigt fullgörs främst när förvaltaren avlämnat sin slutredovisning.
Förvaltaren ska snarast göra pengar som flyter in under förvaltningen räntebärande (7 kap. 18 § första stycket KonkL). Men detta behöver inte ske om pengarna behövs för betalning av löpande utgifter. Förvaltaren bedömer dessa frågor på egen hand men kan bli skyldig att ersätta boet för eventuellt uteblivna räntebelopp (17 kap. 1 och 2 §§ KonkL).
Förvaltaren ska bifoga en bankuppgift rörande insättningar och uttag till den berättelse om konkursen som halvårsvis lämnar till Tillsynsmyndigheten i konkurs (7 kap. 20 § KonkL).
Om en borgenär begär det ska domstolen, vid sidan av tillsynsmyndigheten i konkurs kontroll, tillsätta en granskningsman med uppgift att övervaka förvaltningen. Ersättning till granskningsmannen betalas av borgenären (7 kap. 30 § KonkL). Någon prövning av borgenärens behov av en granskningsman ska inte göras.
En granskningsman har rätt att få tillgång till den räkenskapsinformation och annat material som rör boet samt rätt till information om förvaltningen från förvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurs. Granskningsmannen har även befogenhet att begära att förvaltaren ska avlägsnas från sitt uppdrag (7 kap. 5 § andra stycket KonkL).