OBS: Detta är utgåva 2024.2. Visa senaste utgåvan.

Skattetillägg ska inte tas ut på den skatt som vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration har bestämts enligt avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret.

Inget skattetillägg vid skönsbeskattning på den del av skatten som har bestämts enligt avstämningsuppgifter

Skattetillägg ska inte beräknas på den skatt som vid skönsbeskattning har bestämts enligt avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 15 § första stycket 1b SFL).

Avstämningsuppgifter

Vad som är avstämningsuppgifter framgår av 49 kap. 10 e § SFL. Bestämmelsen kommentaras på sidan När den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter.

Tillgängliga inom ett år från utgången av beskattningsåret

Avstämningsuppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år efter beskattningsårets utgång. Om avstämningsuppgifterna kommer in senare ska bestämmelsen inte tillämpas.

Skattetillägg ska inte beräknas om skatten bestäms enligt avstämningsuppgifter, t.ex. kontrolluppgifter, och det även om uppgifterna kommer in eller rättas efter det att Skatteverket initierat en kontroll och meddelat ett beslut med skattetillägg.

Skönsbeskattningen ska kunna bestämmas utan utredning

Enligt den äldre bestämmelsen om normalt tillgängligt kontrollmaterial innebar uttrycket bestämts att kontrollmaterialet skulle kunna läggas till grund för beskattningen utan föregående utredning (prop. 2010/11:165 s. 949).

I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen finns ingenting som tyder på att innebörden i uttrycket bestämts har ändrats i förhållande till den äldre bestämmelsen. Den enda ändring som gjorts i lagtexten är att uttrycket kontrollmaterial bytts ut till avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 249).

Detta innebär att det inte räcker med att en oredovisad skatt framgår av avstämningsuppgiften, som är fallet när det gäller undantagsregeln i 49 kap. 10 § 1 p SFL dvs. när en oriktig uppgift har lämnats utan kravet är att skatten ska kunna bestämmas utan utredning. Det ställs alltså högre krav på en avstämningsuppgift vid skönsbeskattning jämfört med när en oriktig uppgift har lämnats för att skattetillägg inte ska tas ut.

I flertalet situationer innebär det inte någon skillnad jämfört med när en oriktig uppgift har lämnats eftersom flertalet avstämningsuppgifter är sådana att de kan läggas till grund för ett skönsbeskattningsbeslut utan utredning.

I vissa situationer krävs dock utredning. Det gäller exempelvis när Skatteverket har tillgång till

  • kontrolluppgift på utdelning i ett FÅAB där det av kontrolluppgiften inte går att se hur utdelningen ska fördelas mellan tjänst och kapital
  • kontrolluppgift på avyttring av onoterade delägarrätter där schablonmetoden inte kan tillämpas
  • lagfartsuppgift om avyttring av fastighet.

Även om risken är liten för ett skatteundandragande i dessa situationer är utgångspunkten att fullt skattetillägg ska tas ut då det krävs en utredning för att lägga avstämningsuppgifter till grund för en skönsbeskattning i avsaknad av deklaration.

Exempel: återföring av periodiseringsfond efter sex år

En uppgiftsskyldig har inte deklarerat, men det finns en sex år gammal periodiseringsfond som ska återföras till beskattning. Skatteverket får inte ta ut något skattetillägg i detta fall, eftersom skönsbeskattningen i den del som avser återföring av periodiseringsfond kan bestämmas enligt avstämningsuppgifter som finns i registret över periodiseringsfonder (49 kap. 15 § SFLoch 49 kap. 10 e § SFL).

Exempel: återföring av expansionsfond

En uppgiftsskyldig har inte deklarerat. Avsättning till expansionsfond ska återföras till beskattning eftersom den uppgiftsskyldige inte har lämnat någon inkomstdeklaration. Anledningen till detta är att det inte går att fastställa något takbelopp i en sådan situation. Skatteverket får inte ta ut något skattetillägg, eftersom skönsbeskattningen i den del som avser återföring av expansionsfond, kan bestämmas enligt avstämningsuppgifter som finns i registret över avsättningar till expansionsfond (49 kap. 15 § SFLoch 49 kap. 10 e § SFL).

Exempel: fastighetsavyttring och uppskov

En uppgiftsskyldig har inte deklarerat. Skatteverket har tillgång till en lagfartsuppgift om avyttring av fastighet från Lantmäteriet. Även om Skatteverket har tillgång till en avstämningsuppgift så medför inte det att skönsbeskattningen av fastighetsförsäljningen kan bestämmas med ledning av lagfartsuppgiften. Innan ett beslut kan fattas måste Skatteverket göra en utredning om rätt försäljningsår och anskaffningskostnad.

Skatteverket har även uppgift om ett uppskovsbelopp (avstämningsuppgift) kopplat till den aktuella fastigheten. Eftersom Skatteverket inte utan utredning kan bestämma om försäljningen ska skönsbeskattas går det inte heller att bestämma om ett eventuellt uppskovsbelopp med anledning av försäljningen ska återföras till beskattning.

Skatteverket ska därmed ta ut skattetillägg på hela den framräknade kapitalvinsten vilken även inkluderar det akuella uppskovsbeloppet.

Övrigt kontrollmaterial är inte avstämningsuppgifter

Vad som är avstämningsuppgifter regleras uttryckligen i 49 kap. 10 e § SFL. Övrigt kontrollmaterial är därför inte avstämningsuppgifter.

Även om en skönsbeskattning kan bestämmas enligt annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter är utgångspunkten därför att Skatteverket ska ta ut ett fullt skattetillägg.

Hel eller delvis befrielse i vissa fall

Trots att uppgifter i ett kontrollmaterial inte är avstämningsuppgifter kan uppgifterna ändå vara av avstämningskaraktär, och det kan därför finnas skäl för att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg. Vidare kan det vara så att tillgången till ett kontrollmaterial innebär att risken för ett skatteundandragande är så liten att det finns skäl att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg (prop. 2014/15:131 s. 223).

Skatteverket har publicerat flera ställningstaganden med situationer där det finns skäl att generellt medge hel eller delvis befrielse från ett fullt skattetillägg när en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter. Flertalet av dessa ställningstaganden ska dock inte tillämpas vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration.

När det finns uppgifter i Skatteverkets fastighetsregister som förifyllts i deklarationen ska Skatteverket befria från skattetillägg vid en skönsbeskattning (se nedan).

Skatteverkets fastighetsregister

Uppgifter i Skatteverkets fastighetsregister omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom det definieras i 49 kap. 10 e § SFL.

Skatteverket anser att det i vissa fall kan finnas skäl att helt befria från ett skattetillägg på fastighetsavgift eller fastighetsskatt, vid skönsbeskattning när en inkomstdeklaration inte har lämnats.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]
  • Proposition 2014/15:131 Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor [1] [2]

Ställningstaganden

  • Befrielse från skattetillägg på fastighetsavgift eller fastighetsskatt [1]

Referenser inom skattetillägg