OBS: Detta är utgåva 2024.3. Visa senaste utgåvan.

Ansökan om förvärv eller ändring av förnamn görs till Skatteverket. Förvärv eller ändring av förnamn kan ske ett obegränsat antal gånger.

Ansökan om förvärv eller ändring av förnamn

Ansökan om förvärv eller ändring av förnamn görs till Skatteverket. I vissa fall är ansökan förenad med en ansökningsavgift. Om ansökan beviljas så gäller förvärvet eller ändringen från den dag då namnet registreras i folkbokföringen (35 § PNL).

Det finns inga begränsningar mot upprepade ansökningar om förvärv eller ändring av förnamn.

Om en ansökan om förvärv eller ändring av förnamn gäller ett barn som har fyllt 12 men inte 18 år, krävs att barnet skriftligen samtycker till ansökan (46 § första stycket PNL).

Namn i samband med att ett barn föds

Barnets vårdnadshavare ska inom tre månader från barnets födelse ansöka om förnamn för barnet. Varje barn ska ha ett eller flera förnamn. Ansökan ska göras till Skatteverket (3 § PNL och 26 § PNL).

En ansökan om förvärv av förnamn för ett nyfött barn innebär att Skatteverket prövar om förnamnet kan godkännas utifrån kraven i 28 § PNL. Skatteverket ska pröva om förnamnet kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för barnet eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Även om barnet får ett namn i samband med ett dop i Svenska kyrkan, måste vårdnadshavaren ändå ansöka om förnamn hos Skatteverket. Den tidigare möjligheten att göra anmälan om förnamn till dopförrättaren gäller inte från och med den 1 juli 2017.

Möjligheten att ansöka om förnamn vid födelsen gäller för alla barn med hemvist i Sverige oavsett medborgarskap (32 § PNL).

Förnamn för utländska barn som föds i Sverige

Föreläggande vid ansökan om förnamn

Om barnets vårdnadshavare inte har ansökt om förnamn inom tre månader får Skatteverket förelägga vårdnadshavaren att lämna in ansökan om förnamn till SKV (43 § PNL).

Skatteverket får efter det första föreläggandet besluta om ett nytt föreläggande och förena det med vite. Vitet kan prövas och dömas ut av Förvaltningsrätten efter ansökan av Skatteverket.

Ansökan och avgifter Förelägganden om barns förnamn

Lägga till, byta och stryka förnamn

En person kan ansöka hos Skatteverket om att lägga till, byta ut eller stryka förnamn (27 § 1–3 PNL). När ett förnamn läggs till kan det placeras före, efter eller mellan tidigare förnamn.

En ansökan kan bestå av flera förnamn. Skatteverket prövar samtliga namn och detta innebär att verket kan komma att godkänna ett eller flera namn i en ansökan och samtidigt avslå ett eller flera av namnen. Om sökanden endast vill byta namn om alla namnen i ansökan godkänns kan detta anges i ansökan.

En person som ändrar förnamn måste bära minst ett förnamn efter ändringen. Personen måste dock inte behålla något av de ursprungliga förnamnen utan samtliga förnamn kan bytas ut. Det innebär exempelvis att en person som vill byta till ett s.k. könskonträrt förnamn, d.v.s. ett förnamn som av tradition förknippas med det motsatta könet, kan genomföra ett sådant byte för samtliga förnamn.

En ansökan om tillägg eller byte av förnamn enligt 27 § 1 och 2 PNL innebär att Skatteverket ska pröva om förnamnet kan godkännas utifrån kraven i 28 § PNL. Skatteverket ska därför pröva om förnamnet kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för bäraren eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Exempel: lägga till, byta eller stryka ett eller flera förnamn

Mikael Johannes kan lägga till Frans och bära förnamnen Mikael Frans Johannes. Han kan även exempelvis stryka Mikael Johannes och byta till enbart Frans.

Mikael kan även lägga till ett eller flera könskonträra namn, till exempel Mikael Johanna Frida.

Ändrad stavning räknas som ett byte

En ansökan om ändring av ett förnamns stavning betraktas som ett byte av förnamn (prop. 2015/16:180 s. 120).

Exempel: byte av förnamn genom stavningsändring

Annelie kan byta förnamn genom att ändra stavningen av förnamnet till Anneli.

Namn med bindestreck räknas som ett enda namn

Ett förnamn kan bestå av två delar som är sammansatta med bindestreck, t.ex. Carl-Gustav. Ett sådant förnamn betraktas som ett enda förnamn (RÅ 1986 ref. 137). När ett bindestreck stryks mellan namndelarna betraktas det som ett byte av namn. Detsamma gäller om ett bindestreck läggs till mellan två förnamn.

Ändra ordningsföljden

En person kan ansöka hos Skatteverket om att ändra ordningsföljden mellan sina förnamn (27 § 4 PNL).

Adoptivbarns förvärv och ändring av förnamn

Ett adoptivbarn bär redan före adoptionen ett eller flera förnamn. Barnets vårdnadshavare kan ansöka hos Skatteverket om förvärv eller ändring av barnets förnamn (27 § PNL). Adoptivbarn kan lägga till, byta eller stryka förnamn samt ändra ordningsföljden mellan förnamnen, på samma sätt som andra barn. Det finns inte något krav på att något av de ursprungliga förnamnen ska behållas. Se även barns efternamn vid adoption.

Krav för godkännande av ett förnamn

Det är viktigt att en person, i så stor utsträckning som möjligt, får välja vilket eller vilka förnamn hen ska ha. Det gäller inte bara ett förvärv vid födelsen utan även vid byte av förnamn senare i livet. Personnamnlagen ger därför en stor frihet för upprepade byten av ett eller flera förnamn. Samtidigt har Skatteverket ett ansvar både att göra en granskning av förnamn med hänsyn till språkliga och andra förhållanden och att se till att namnskicket utvecklas på ett bra sätt i takt med samhället i övrigt. Skatteverket ska därför pröva om en ansökan om förvärv av förnamn enligt 26 § eller 27 § 1 och 2 PNL kan godkännas utifrån kraven i 28 § PNL. Denna prövning innebär att Skatteverket inte får godkänna ett förnamn om det kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för bäraren eller av någon annan anledning inte är lämpligt som förnamn.

Vid prövningen av förnamnets lämplighet kan Skatteverket även ta hänsyn till namnskicket enligt något av de officiella minoritetsspråken i Sverige eller enligt något annat språk som sökanden har anknytning till (prop. 2015/16:180 s. 106).

Namnet får inte väcka anstöt

Skatteverket ska inte godkänna ett förnamn om det ur allmänhetens synvinkel kan väcka anstöt (28 § 1 PNL). Anstötliga namn kan exempelvis vara svordomar, könsord och förolämpande benämningar. Förnamn som kan uppfattas som anstötliga av religiösa skäl ska enligt Skatteverkets bedömning inte heller godkännas.

En persons valfrihet av förnamn kan alltså i viss mån begränsas för att andra personer inte ska behöva konfronteras med sådant som enligt allmänna värderingar uppfattas som stötande. Det gäller till exempel förnamn som har likheter med ord av obscen karaktär (prop. 2015/16:180 s. 66).

Vid bedömning av förnamns lämplighet ska enligt Skatteverkets uppfattning även vägas in om flera förnamn tillsammans bildar en mening med stötande eller på annat sätt olämplig innebörd.

Kammarrätten har bedömt att Lucifer inte får förvärvas som förnamn. Enligt kammarrättens bedömning är kopplingen mellan förnamnet Lucifer och djävulen så stark att namnet kan väcka anstöt (KRNS 2020-04-17, mål nr 134-20).

Namnet får inte leda till obehag för bäraren

Skatteverket ska inte godkänna ett förnamn som kan antas leda till obehag för bäraren (28 § 2 PNL). Uttrycket obehag är mer inriktat på bäraren själv och Skatteverkets bedömning ska därför göras ur den enskildas synvinkel. Det kan vara konstiga och bisarra förnamn som utan att vara anstötliga kan medföra obehag för bäraren.

En vuxen person som önskar ett visst förnamn får i regel anses ha gjort klart att hen inte känner obehag inför att bära namnet. Det måste då finnas någon särskild omständighet kopplad till sökandens person eller till namnet som gör att Skatteverket kan vägra att godkänna förnamnet trots sökandens egen uppfattning.

Om det däremot är fråga om förnamn för ett barn under 18 år ska Skatteverket iaktta större försiktighet i bedömningen. Det kan vara svårt för ett barn att hantera negativa synpunkter på förnamnet från omgivningen. Det är därför viktigt att barn inte tilldelas kuriösa eller frånstötande förnamn som blir en belastning för dem under uppväxtåren, innan de själva får rätt att byta sitt förnamn (prop. 2015/16:180 s. 120). Kammarrätten har bedömt att Peanut inte kan godkännas som förnamn. Namnet kan antas bli en belastning för barnet som skulle bära det under sin uppväxt och det kan därmed antas leda till obehag för barnet (KRNG 2019-02-26, mål nr 3552-18).

Namnet får inte vara olämpligt av någon annan anledning

Skatteverket ska inte godkänna ett förnamn som av någon annan anledning är olämpligt som förnamn (28 § 3 PNL). Skatteverket ska pröva om förnamnet är lämpligt med hänsyn till språkliga eller andra förhållanden. I lämplighetsprövningen ska Skatteverket beakta bl.a. namnets förenlighet med namnskicket och namnets språkliga lämplighet. Skatteverket ska vid behov hämta in yttrande från t.ex. Institutet för språk och folkminnen.

Enligt 1982 års namnlag gällde att ett namn inte fick godkännas som förnamn om det uppenbarligen inte var lämpligt som förnamn. I den nya personnamnlagen är alltså kravet inte lika högt ställt. Det är tillräckligt att namnet bedöms olämpligt som förnamn för att Skatteverket ska kunna vägra att godkänna det.

Att förnamnet ska vara lämpligt innebär att det ska vara fråga om ett namn. Att ett önskat förnamn är nybildat och inte tidigare känt som förnamn medför inte att namnet är olämpligt. Bestämmelsen syftar i stället främst på namn som inte är förenliga med namnskicket. Det kan exempelvis handla om ett önskat förnamn som har en alltför extrem stavning, är svårt att uttala eller på annat sätt inte är förenligt med namnskicket. Det sker dessutom en ständig utveckling av praxis i takt med samhället i övrigt. Även ett förnamn som utgörs av ett språkligt korrekt ord kan vara olämpligt som förnamn.

Högsta förvaltningsdomstolen har godkänt att ett barn får heta J i förnamn. Domstolen pekar på att enstaka bokstäver har godkänts som förnamn med stöd av äldre praxis och att det finns 349 personer som bär just bokstaven J som förnamn. Domstolen anser att det mot den bakgrunden knappast kan hävdas vara oförenligt med svenskt namnskick att använda en enstaka bokstav som förnamn. Namnet J anses därmed inte olämpligt och kan godkännas som förnamn (HFD 2019 ref. 57 III). Skatteverket bedömer, mot bakgrund av domen, att förnamn som består av en enstaka bokstav normalt kan godkännas.

Namn med påtaglig efternamnskaraktär

Namn som har påtaglig efternamnskaraktär är olämpliga som förnamn och ska därför inte kunna förvärvas. Namn som finns i Skatteverkets förteckning över de vanligaste efternamnen enligt 11 § PNF får i många fall anses ha en sådan påtaglig efternamnskaraktär att de är olämpliga som förnamn. Det gäller exempelvis Andersson, Nilsson, Strömberg eller Wallin. Det finns dock namn i Skatteverkets förteckning över de vanligaste efternamnen som inte har påtaglig efternamnskaraktär, exempelvis namnet Ali, Omar, Wang eller Thor.

Att ett namn innehåller ett förled eller ett efterled som normalt förekommer i efternamn kan påverka bedömningen av om namnet anses ha en påtaglig efternamnskaraktär. Exempel på vanliga led i efternamn är förleden Hag- , Hall-, Hed-, Lind- och efterleden –fors, -fjäll, -flod, -holm. Vid bedömningen ska Skatteverket även ta hänsyn till bl.a. om namnet tidigare förekommer som efternamn och hur vanligt namnet är som efternamn i Sverige.  

Högsta förvaltningsdomstolen har godkänt att ett barn får heta Ford i förnamn. Domstolen konstaterar att namnet Ford är ovanligt i Sverige, men att det förekommer här både som förnamn och som efternamn samt även ingår som efterled i vissa förnamn. Namnet Ford kan därmed inte anses ha en så påtaglig efternamnskaraktär i det svenska namnskicket att det av den anledningen är olämpligt som förnamn (HFD 2019 ref. 57 I).

Kammarrätten har bedömt att namnet Hellman inte har påtaglig efternamnskaraktär och därmed kan godkännas som förnamn. Både namnets för- och efterled ingår i ett antal förhållandevis vanligt förekommande förnamn vilket enligt kammarrätten påverkar bedömningen av namnets efternamnskaraktär (KRSU 2020-03-03, mål nr 1337-19).

Det faktum att ett visst namn redan förekommer som förnamn behöver inte innebära att namnet ska godkännas som förnamn enligt PNL. En bedömning av om namnet är olämpligt som förnamn måste ändå göras.

Förnamn bildade av förälders förnamn med tillägg av ändelsen -son eller –dotter (patronymikon eller metronymikon) har historiskt kunnat bäras som förnamn i Sverige. Även med tillämpning av personnamnlagen är det möjligt att förvärva patronymikon eller metronymikon som förnamn.  

Varumärkesliknande förnamn

Att ett förnamn är ett känt varumärke innebär inte något självständigt hinder mot godkännande av namnet som förnamn. Prövningen måste även i dessa fall utgå från personnamnlagens kriterier.

Exempel: Lego har godkänts som förnamn för en pojke. Att Lego är ett känt varumärke ansågs inte innebära att det var uppenbart olämpligt som förnamn (KRNS 2008-06-03, mål nr 211-08).     

Namnets visuella intryck

Prövningen omfattar även namnets visuella intryck. Den första bokstaven i ett namn är enligt allmänt språkbruk en stor bokstav (versal). Resterande bokstäver i namnet är små bokstäver (gemena). Exempelvis godkänns inte AnnaLena eller Per&Åke som förnamn.

Könskonträra namn

Både barn och vuxna kan förvärva s.k. könskonträra förnamn, d.v.s. namn som av tradition förknippas med det motsatta könet.

Förnamn som är vilseledande

Ett förnamn får inte vara vilseledande eller uppfattas som en olämplig titel. Allmänt accepterade yrkestitlar får normalt kunna antas leda till missförstånd och är därför olämpliga som förnamn, t.ex. advokat, doktor, bagare, polisman. Detsamma gäller normalt även för prefix av typen af, de eller zu, t.ex. bör inte Af Greve godkännas som förnamn.

Även allmänt vedertagna nödsignaler och anrop, t.ex. Sos eller Mayday kan vara vilseledande och ge upphov till missförstånd. De är därför olämpliga som förnamn.

Enligt Skatteverkets uppfattning så är siffror språkligt sett olämpliga som förnamn, t.ex. 100 och det gäller även romerska siffror, t.ex. IV.

Högsta förvaltningsdomstolen har godkänt att ett barn får heta Prins i förnamn. Domstolen konstaterar att prins förekommer i den svenska successionsordningen och används där som en titel på en bestämd krets av personer, nämligen manliga icke-regerande medlemmar av kungahuset. Prins förekommer emellertid även som både förnamn eller efternamn i Sverige, även om det är ovanligt.

Med hänsyn till att kungahusets medlemmar får antas vara väl kända kan ett användande av Prins som förnamn enligt domstolen knappast anses vilseledande eller uppfattas som en titel på personen i fråga. Prins är därmed inte olämpligt som förnamn (HFD 2019 ref. 57 II).

Yttrande om förnamns lämplighet

Skatteverket ska begära in yttrande från en myndighet eller annan organisation eller institution om det behövs för att pröva ett förnamns lämplighet med hänsyn till språkliga eller andra förhållanden (40 § PNL).

Bestämmelsen har främst betydelse när det gäller namn som framstår som tveksamma utifrån språkliga utgångspunkter.

Regeringen betonar i förarbetena till personnamnlagen att inhämtande av olika experters uppfattning i namnfrågor kan bidra till att namnskicket utvecklas under ordnade former samt att en enhetlig och konsekvent namnpraxis upprätthålls. Det är dock endast när det finns tveksamheter kring ett namns lämplighet som Skatteverket bör begära in yttrande från exempelvis en annan myndighet (prop. 2015/16:180 s. 77).

Om det är svårt att avgöra om ett förnamn är förenligt med namnskicket bör Skatteverket begära in ett yttrande från i första hand Institutet för språk och folkminnen. Yttranden kan även hämtas in från andra än myndigheter, t.ex. Svenska akademin.

Tilltalsnamn

Det saknas regler om tilltalsnamn i personnamnlagen. Det innebär att det är upp till personen själv att bestämma om ett förnamn ska vara registrerat som tilltalsnamn och meddela detta till Skatteverket. En begäran kan även avse ändring eller borttagande av registrerad tilltalsnamnsmarkering.

Som regel innehåller en ansökan om förvärv eller ändring av förnamn även uppgift om vilket förnamn personen önskar registrerat som tilltalsnamn.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2019 ref. 57 [1] [2] [3]
  • KRNG 2019-02-26, mål nr 3552-18 [1]
  • KRNS 2008-06-03, mål nr 211-08 [1]
  • KRNS 2020-04-17, mål nr 134-20 [1]
  • KRSU 2020-03-03, mål nr 1337-19 [1]
  • RÅ 1986 ref. 137 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner