Karaktärsbyten

När en andel upphör att vara näringsbetingad

Om en andel är näringsbetingad är vinsten vid avyttringen normalt skattefri, medan vinsten på en andel som är en s.k. kapitalplaceringsandel ska beskattas. Eftersom näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar beskattas på olika sätt, så måste en anskaffningsutgift fastställas på andelen när den byter karaktär från näringsbetingad andel till kapitalplaceringsandel.

I förarbetena valde man mellan att använda omkostnadsbeloppet eller marknadsvärdet vid karaktärsbytet (prop. 2002/03:96 sid 96). Om man hade valt omkostnadsbeloppet skulle företagen ha behövt hålla reda på anskaffningsutgifter, kapitaltillskott och övriga värdeöverföringar på näringsbetingade andelar. Dessutom skulle en värdestegring under tiden andelen varit näringsbetingad ha beskattats, vilket inte är önskvärt. Man valde därför att istället använda marknadsvärdet.

Situationer när ett näringsbetingat innehav byter karaktär till kapitalplaceringsinnehav

Ett näringsbetingat innehav byter karaktär till kapitalplaceringsinnehav om onoterade andelar blir marknadsnoterade, ägarföretaget innehar andelar med mindre än 10 procent av rösterna i det ägda företaget och innehavet av andelarna inte heller betingas av den rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatorisakaförhållanden kan anses stå det nära (utredningsregeln).

Ett karaktärsbyte sker också om ägarföretaget innehar näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade, och innehavet minskar så att företaget inte längre har andelar med minst 10 procent av rösterna i det ägda företaget, samtidigt som innehavet inte betingas av den rörelse som ägarföretaget eller ett företag som som kan anses stå det nära bedriver.

En annan situation där karatärsbyte sker är när omständigheter inträffar så att ett innehav av marknadsnoterade näringsbetingade andelar inte längre betingas av rörelsen och röstinnehavet understiger 10 procent av rösterna i det ägda företaget.

I ett fall då en andel både före och efter marknadsnotering är näringsbetingad utan avbrott sker inte något karaktärsbyte som medför att andelen får ny anskaffningsutgift. Sedan andelen har blivit marknadsnoterad krävs dock att innehavstidsvillkoret är uppfyllt för att kapitalvinst och utdelning ska vara skattefri.

Karaktärsbyte till kapitalplaceringsandel för en andel i en utländsk juridisk person

Ett karaktärsbyte till kapitalplaceringsandel kan också ske när en andel i en utländsk juridisk person upphör att vara en näringsbetingad andel på grund av att företaget inte längre kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag (jfr Skatteverkets ställningstagande När motsvarar en utländsk juridisk person ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar?). Om förändringen av den utländska juridiska personen innebär att andelen istället ska anses avyttrad omfattas inte situationen av 25 kap 6 § IL och andelen får inte något nytt anskaffningsvärde.

Beräkning av ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde vid karaktärsbyte

Ny anskaffningsutgift ska motsvara det ekonomiskt korrekta marknadsvärdet vid tidpunkten för karaktärsbytet. I Skatteverkets ställningstagande Beräkning av anskaffningsvärde för andelar eller aktiebaserade delägarrätter som hos ägaren upphör att vara näringsbetingade finns en beskrivning av hur Skatteverket anser att marknadsvärde på andelarna bör beräknas. I det enskilda fallet kan, efter utredning, marknadsvärdet beräknas på annat sätt om det kan visas vara mer rättvisande.

Ny anskaffningsutgift när en andel upphör att vara näringsbetingad och blir kapitalplaceringstillgång

Om en andel byter karaktär från att vara näringsbetingad till att bli en kapitalplaceringsandel, ska anskaffningsutgiften på andelen utgöras av marknadsvärdet vid tidpunkten för karaktärsbytet (25 kap. 6 § IL). Det är när en andel övergår från att vara skattefri till att vara skattepliktig som ny anskaffningsutgift ska beräknas. Bestämmelsen innebär att en värdestegring under tiden andelen varit näringsbetingad och skattefri inte beskattas, och att en värdenedgång under samma tid inte får dras av.

För marknadsnoterade delägarrätter kan en andel bara övergå från att vara skattefri till att bli skattepliktig efter att villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § IL har uppfyllts. Onoterade andelar (som är kapitaltillgångar) är alltid näringsbetingade.

En andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening byter alltså karaktär från näringsbetingad till kapitalplacering bara om den marknadsnoteras och röstvillkoret inte är uppfyllt alternativt om andelen både före och efter karaktärsbytet är marknadsnoterad men storleken på ägandet eller verksamheten ändras. Som regel finns därför tillgängliga marknadsnoteringar för att bestämma marknadsvärdet som blir den nya anskaffningsutgiften (prop. 2002/03:96 s. 96).

En andel i en utländsk juridisk person kan byta karaktär på grund av att den inte längre motsvarar en andel i ett aktiebolag. Läs mer om bedömningen av utländska andelar i Skatteverkets ställningstagande När motsvarar en utländsk juridisk person ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar?

Bestämmelsen om ny anskaffningsutgift vid karaktärsbyte ska tillämpas även för indirekta innehav av delägarrätter via ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person (25 kap. 6 § andra stycket IL och 25 a kap. 23 och 23 a §§ IL)

Läs om betydelsen av om marknadsnoterade andelar uppfyller innehavstidsvillkoret och när näringsbetingade andelar lånas ut för blankning nedan. Där beskrivs situationer som också har betydelse för om andelar ska åsättas en ny anskaffningsutgift.

Förhandsbesked: karaktärsbyte när röstetalet inte längre uppgår till minst 10 procent

Skatterättsnämnden har meddelat ett förhandsbesked som gäller vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade på grund av att en ägares röstetal har sjunkit under 10 procent i samband med en nyemission som ägaren inte deltagit i (SRN dnr 99-20/d). I ärendet var det fråga om innehav som inte betingades av den rörelse som ägaren bedrev.

Av bestämmelserna i inkomstskattelagen framgår att den relevanta tidpunkten för karaktärsbytet är när det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget inte längre motsvarar minst tio procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget (24 kap. 33 § IL och 25 kap. 6 § IL).

För att en aktieägare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt krävs att aktieägaren är införd i aktieboken. Vid bedömning av vid vilken tidpunkt en ägare inte längre har ett röstetal, och därmed inflytande, som motsvarar minst 10 procent av röstetalet får därför ledning hämtas ur aktiebolagslagen. Införande i aktiebok ska ske genast efter att aktieteckningen har avslutats och styrelsen har beslutat om tilldelning till aktietecknarna. I avstämningsbolag ska anmälan genast göras till den värdepapperscentral som för avstämningsregister för bolaget (13 kap. 18 § ABL).

Skatterättsnämndens bedömning är att en ägares andelar upphör att vara näringsbetingade när röstetalet har sjunkit under 10 procent i samband med att nyemitterade aktier har tilldelats aktietecknarna och har förts in i aktieboken.

Skatteverket gör samma bedömning som Skatterättsnämnden och har inte överklagat förhandsbeskedet.

Undantag: andelar som inte har uppfyllt innehavstidsvillkoret

Det finns ett undantag från regeln att en näringsbetingad andel får marknadsvärdet vid tidpunkten då den byter karaktär till kapitalplaceringsandel som anskaffningsutgift. Undantaget gäller marknadsnoterade andelar som innan karaktärsbytet uppfyller kravet på ägande av andelar med minst 10 procent av röstetalet eller att andelen är betingad av rörelse – men där kravet på ägande minst ett år inte hunnit uppfyllas (innehavstidsvillkoret). Det är alltså andelar som enligt definitionen är näringsbetingade andelar men de har inte uppfyllt kravet i innehavstidsvillkoret för att en vinst ska vara skattefri vid försäljning. Om en sådan andel byter karaktär bortser man från att den har varit näringsbetingad, vilket innebär att andelen inte får en ny anskaffningsutgift (25 kap. 6 § andra meningen IL).

Exempel: ny anskaffningsutgift när andelar blir kapitalplaceringsandelar

AB A äger marknadsnoterade andelar i AB B motsvarande 10 procent av rösterna. Andelarna, som är näringsbetingade eftersom röstvillkoret är uppfyllt, har anskaffats vid ett och samma tillfälle för 10 miljoner kr för två år sedan. AB A säljer andelar motsvarande 2 procent av rösterna i AB B för 4 miljoner kr, vilket motsvarar det noterade värdet vid försäljningstidpunkten. Anskaffningsutgiften för de sålda andelarna är 2 miljoner kr (2/10 x 10). Innehavstidsvillkoret är uppfyllt och kapitalvinsten på 2 miljoner kr (4 miljoner – 2 miljoner) är alltså skattefri.

Om innehavet i AB B inte betingas av AB A:s rörelse byter det återstående innehavet karaktär till kapitalplacering. Marknadsvärdet på det återstående innehavet uppgår vid tidpunkten för karaktärsbytet till 16 miljoner kr, vilket blir den nya anskaffningsutgiften för det kvarstående innehavet. Observera att ett sådant karaktärsbyte som medför att en ny anskaffningsutgift ska beräknas bara sker om innehavstidsvillkoret är uppfyllt vid andelsavyttringen, så som i exemplet, och storleken på röstinnehavet efter avyttringen sjunker under 10 procent. Det krävs alltså att andelen övergår från att vara skattefri till att bli skattepliktig för att ny anskaffningsutgift ska beräknas.

Näringsbetingade andelar lånas ut för blankning

I ställningstagandet Näringsbetingade andelar som lånas ut för blankning beskrivs konsekvenserna när andelar lånas ut. Vid utlåning bryts innehavstiden. Kravet på ett års innehavstid är därför inte uppfyllt när andelarna återfås.

För marknadsnoterade näringsbetingade andelar gäller att om innehavstidsvillkoret var uppfyllt när andelarna lånades ut så ska anskaffningsutgiften för andelar som återfås bestämmas till marknadsvärdet vid utlåningstillfället.

Om det är onoterade andelar som lånas ut för blankning och andelarna blir marknadsnoterade under utlåningstiden, och andelarna är marknadsnoterade näringsbetingade andelar när de återfås ska anskaffningsutgiften bestämmas till marknadsvärdet vid noteringstillfället. Det förutsätter att andelarna innehafts under en sammanhängande tid om ett år vid utlåningstillfället.

Nytt anskaffningsvärde för andel som i samma ägares hand övergår från att vara näringsbetingad till lagertillgång

Situationen att en andel övergår från att vara näringsbetingad (kapitaltillgång) till lagertillgång hos samma ägare är en annan form av karaktärsbyte än de ovan nämnda. Detta blir följden när handel byter karaktär i ett företag från att vara kapitalförvaltning till att bli yrkesmässig rörelse. Läs Skatteverkets ställningstagande om anskaffningsutgift när andelar eller aktiebaserade delägarrätter i samma ägares hand övergår från att vara näringsbetingade till att bli lagertillgång i en värdepappersrörelse.

När en andel blir näringsbetingad

Eftersom onoterade andelar (som är kapitaltillgångar) alltid är näringsbetingade så är det bara marknadsnoterade andelar i aktiebolag som kan byta karaktär till näringsbetingade andelar.

Marknadsnoterade andelar kan bli näringsbetingade genom att företaget ökar sitt innehav till att omfatta minst 10 procent av rösterna i det ägda företaget. Marknadsnoterade andelar kan också bli näringsbetingade genom att betingadevillkoret blir uppfyllt.

I ställningstagandet När motsvarar en utländsk juridisk person ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar? framgår vilka krav som ställs för att en andel i en utländsk juridisk person ska vara näringsbetingad. Förändringar hos ett utländskt företag kan också innebära att andelen övergår till att bli näringsbetingad.

Ingen avskattning när en andel blir näringsbetingad

När en andel går från att vara en kapitalplaceringsandel till att bli näringsbetingad saknas avskattningsregler. Ett kringgående av reglerna motverkas av innehavstidsvillkoret. En marknadsnoterad andel som blir näringsbetingad måste innehas minst ett år från det att den blir näringsbetingad innan en kapitalvinst blir skattefri.

Under den tid då ett innehav är en kapitalplacering hade en avyttring medfört att en kapitalvinst blivit skattepliktig. Eftersom en avyttring efter ett karaktärsbyte till näringsbetingad andel normalt blir skattefri talar detta för att en avskattning borde ske. Vid införandet av reglerna bedömdes dock att en avskattningsregel hade behövt kompletteras med uppskovsregler för att inte olämpliga effekter skulle uppstå. Det hade komplicerat systemet. Ett annat argument mot avskattning var att beskattningen av kapitalplaceringsandelar inte är önskvärd i sig, utan endast syftar till att motverka den så kallade sparbösseeffekten (prop. 2002/03:96 s. 96).

När en marknadsnoterad andel avnoteras

En andel ska anses vara marknadsnoterad även om noteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling (24 kap. 33 § andra stycket IL).

Det har inte ansetts motiverat att kapitalplaceringsandelar på grund av en sådan avnotering ska kunna säljas eller lösas in utan beskattning av en kapitalvinst. Därför har den särskilda bestämmelsen införts som anger att andelen även fortsättningsvis anses marknadsnoterad. Därmed undviks att andelen vid avnoteringen blir näringsbetingad enligt huvudregeln, på grund av att den därefter är en onoterad andel. Karaktären på andelen och prövningen om andelen kan avyttras skattefritt får efter avnoteringen istället även fortsättningsvis bedömas utifrån kraven på ägarandel, betingandevillkoret och innehavstidsvillkoret som gäller för marknadsnoterade andelar.

Marknadsnoterade andelar avnoteras som regel i samband med ett tvångsförfarande efter ett offentligt erbjudande om uppköp, när det uppköpande företaget uppnått ett innehav med mer än 90 procent av kapitalet och rösterna i det företag som köps upp (22 kap. ABL).