Offentligt ackord

Ett förfarande i förfarandet

En förhandling om offentligt ackord utgör ett särskilt förfarande inom rekonstruktionsförfarandet. Förutom vid företagsrekonstruktion kan offentligt ackord förekomma även under ett konkursförfarande. Det senare är dock ovanligt.

Omfattar oprioriterade fordringar som uppkommit före ansökan

Ett offentligt ackord omfattar endast oprioriterade fordringar, d.v.s. fordringar som saknar förmånsrätt. Alla oprioriterade borgenärer ska behandlas lika.

En borgenär som har en fordran med förmånsrätt kan avstå från sin förmånsrätt och därmed delta i det offentliga ackordet. I annat fall förutsätts det att borgenärer med förmånsrätt får full betalning eller att de ingår en separat uppgörelse, vid sidan om det offentliga ackordet.

Om en fordran är förenad med särskild förmånsrätt (t.ex. fastighetsinteckning eller företagshypotek) men värdet på den egendom som omfattas av förmånsrätten understiger borgenärens fordran så deltar borgenären i ackordet med den del av fordringen som inte täcks av egendomens värde. Bedömningen av egendomens värde bör kunna göras ur ett fortlevnadsperspektiv (”going concern-perspektiv”). Om det utifrån ett sådant perspektiv bedöms att egendomens marknadsvärde överstiger fordringen så deltar alltså inte borgenären i ackordsförhandlingen (och träffas heller inte av ackordet).

För att en fordran ska omfattas av ett offentligt ackord krävs det också att fordringen uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion (3 kap. 3 § FrekL). Skatteverket anser att fordringen ska ha uppkommit senast dagen före ansökan. Det räcker alltså inte att fordringen uppkommit samma dag som ansökan.

Beträffande mervärdesskatt kan det bli aktuellt att proportionera skatten för en viss redovisad period i förhållande till antalet dagar före och efter ansökan om rekonstruktion. Det kan också finnas ett faktiskt underlag som gäldenären själv tagit fram beträffande vilka transaktioner som ska hänföras till respektive period. Detta kan godtas under förutsättning att uppgiften är tillförlitlig.

En mervärdesskattedeklaration ska alltid innehålla uppgifter om både utgående skatt och ingående skatt för den aktuella perioden (26 kap. 21 § SFL). Det är endast om deklarationen visar att gäldenären har skatt att betala som det blir aktuellt dela upp beloppet genom proportionering eller med stöd av faktiskt underlag. Ingående mervärdesskatt betalas inte tillbaka utan att man först avräknar den utgående mervärdesskatten för samma redovisningsperiod. Detta gäller även om det faktiska underlaget visar att den utgående mervärdesskatten hänför sig till tiden före ansökan om rekonstruktion, samtidigt som den ingående mervärdesskatten hänför sig till tiden efter ansökan.

Eventuell överskjutande ingående mervärdesskatt kan avräknas mot gäldenärens övriga skulder.

När det gäller debiterad preliminär skatt tillämpas en belöpandeprincip.

Exempel: Hantering av mervärdesskatt i samband med en företagsrekonstruktion

Bolaget lämnar in ett underlag som visar att den utgående mervärdesskatten för perioden var 600 000 kr och den ingående mervärdesskatten var 400 000 kr. Den utgående mervärdesskatten var hänförlig till tiden före ansökan om rekonstruktion, medan den ingående mervärdesskatten var hänförlig till tiden efter ansökan.

Eftersom det är mellanskillnaden för redovisningsperioden som är det belopp som ska betalas, så kan ett större belopp än periodsaldot på 200 000 kr aldrig beaktas i skuldhänseende. Genom att lämna in underlag för hur saldot har förändrat sig under redovisningsperioden så har bolaget visat att hela skuldbeloppet på 200 000 kr hänför sig till tiden före ansökan och därför omfattas av ett offentligt ackord.

Efterställda fordringar ingår inte

Vissa fordringar är efterställda i förmånsrättshänseende, till exempel böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott (19 § FRL). Vid konkurs får de utdelning efter alla andra fordringar. De deltar inte heller i ett offentligt ackord. Efterställda fordringar förlorar sin rätt till betalning om inte alla borgenärer som har rätt att delta i ackordsförhandlingen tillgodoses fullt ut genom ackordet (3 kap. 8 § FrekL).

Gäldenären måste ansöka

Ett offentligt ackord förutsätter att gäldenären ansöker om detta hos tingsrätten, som ska ta ställning till om det finns förutsättningar att inleda en ackordsförhandling (3 kap. 1 § FrekL). I praktiken är det rekonstruktören som agerar mot såväl rätten som mot borgenärerna. Det är också rekonstruktören som begär in fullmakt från borgenärerna i omröstningsförfarandet.

Underhandsackord kan vara ett alternativ

Som ett alternativ till en förhandling om offentligt ackord kan gäldenären i stället välja att försöka få igenom ett underhandsackord. Gäldenären kan välja det som är lämpligast. Om det finns många oprioriterade borgenärer, okända borgenärer eller om det är känt att vissa oprioriterade borgenärer inte kommer att acceptera ett underhandsackord kan detta utgöra skäl för att välja ett offentligt ackordsförfarande. De borgenärer som motsätter sig förslaget kan tvingas in i ackordet om det finns tillräcklig borgenärsmajoritet.

Begäran om ackordsförhandling

En begäran om ackordsförhandling ska innehålla ett ackordsförslag som anger:

• hur mycket gäldenären erbjuder i betalning
• när betalningen ska ske
• om säkerhet ställs för ackordet och vad den i så fall består av.

Till ansökan ska fogas en förteckning över tillgångar och skulder samt den senaste balansräkningen. Förteckningen över tillgångar och skulder (ackordsbouppteckning) ska vara upprättad av rekonstruktören tidigast tre månader före ansökan om ackordsförhandling (3 kap. 10 och 14 §§ FrekL).

Ackordsbouppteckningen

Bouppteckningen utgör grund för borgenärsförteckningen och röstlängden vid kommande ackordsförhandling (SOU 1968:41 s. 101 och prop. 1970:136 s. 106). Ackordsbouppteckningen ska ligga till grund för borgenärernas bedömning av om ackordsförslaget ska godtas eller inte.

Bouppteckningen ska avse förhållandena vid tidpunkten när företagsrekonstruktionen inleddes. Rekonstruktören ska uppskatta tillgångarna noggrant. I bouppteckningen ska rekonstruktören också ange vilka borgenärer som har förmånsrätt och grunderna för förmånsrätten (3 kap. 14 § FrekL).

Förhållandena kan ändras mellan tidpunkterna för ackordsbouppteckningen och ackordsförhandlingen i tingsrätten. Justeringar måste därför kunna göras för sådant som inträffat under rekonstruktionens gång och som påverkar omröstningen om ackordet. Det kan t.ex. vara så att en borgenär har kvittat eller avräknat bort någon fordran som fanns vid inledandet och som gör att underlaget för ackordsomröstningen förändrats. Ett annat exempel kan vara att en nytillkommen fordran har fått superförmånsrätt.

Rekonstruktörsberättelsen

När en gäldenär begär ackordsförhandling ska rekonstruktören lämna in en berättelse som anger boets tillstånd och orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter. Berättelsen ska enligt 3 kap. 11 § FrekL innehålla

• en översikt över tillgångar och skulder
• uppgift om den utdelning som kan beräknas i en konkurs samt om eventuella återvinningsbara transaktioner
• misstanke om brott
• uppgift om ifall gäldenären fullgjort sin bokföringsskyldighet.

Lagstiftaren tycks ha utgått från att ett ackordsförslag med ackordsbouppteckning normalt ska kunna läggas fram inom tre månader från första borgenärssammanträdet, då rekonstruktören bör ha underlag för att upprätta en specificerad bouppteckning. I de flesta fall förlängs dock rekonstruktionen med minst tre månader. Eftersom bolaget bedriver fortsatt verksamhet kan det hända mycket i bolaget under rekonstruktionens gång.

Begäran om komplettering

Skatteverket kan ha anledning att begära kompletteringar av rekonstruktören. Skatteverket är ofta den största oprioriterade borgenären och kan ha starkare skäl än andra oprioriterade borgenärer att kräva att det finns en godtagbar utredning.

Skatteverket kan också ha anledning att anmärka på andra borgenärers fordringar.

Återvinning

I en företagsrekonstruktion finns det möjlighet för rekonstruktören eller en borgenär att väcka talan om återvinning enligt bestämmelserna om återvinning i konkurs. Talan ska väckas före borgenärssammanträdet om offentligt ackord, och får inte slutligt prövas innan frågan om ackord blivit avgjord (3 kap. 6 § FrekL).

Det är mycket ovanligt med återvinningsprocesser i samband med företagsrekonstruktion. En sådan process kan vara både kostsam och dra ut på tiden, vilket en företagsrekonstruktion som regel inte tillåter.

Skatteverket bör utifrån deklarationer och annat underlag själv bedöma om det kan finnas återvinningsbara transaktioner. Om så är fallet bör detta i första hand föranleda ett yrkande om att rekonstruktionen ska upphöra, för att få till stånd en konkurs. Hur rekonstruktören har behandlat frågan kan då bli avgörande.

Specifikation av statens fordran

Skatteverket ska senast vid ackordsförhandlingen specificera de fordringar som fanns dagen före ansökan om företagsrekonstruktion. Som underlag för denna specificering är det lämpligt att ta fram skattekontoutdrag från samtliga avstämningar som skett från inledandet fram till den dag ackordet aktualiseras.

Det är viktigt att hålla reda på vilka poster på skattekontot som hänför sig till skatter och avgifter som uppkommit före respektive efter ansökan om rekonstruktion. De senare ska betalas fullt ut. Skatteverket måste också öppet redovisa de eventuella nedsättningar eller avräkningar som ägt rum på grund av redovisad överskjutande ingående moms som nedsätter gammal skuld. Skatteverket ska alltid tydligt ange hur skulden har beräknats.

Tvistiga och oklara fordringar

Även tvistiga eller oklara fordringar som avser tiden före ansökan om rekonstruktion omfattas av ackordsbeslutet (3 kap. 8 § FrekL). Det innebär att alla fordringar som uppkommit dessförinnan ska anmälas oavsett om de är föremål för överklagande eller omprövning.

Även fordringar som är uppkomna men ännu inte beslutade (fastställda) ska anmälas, t.ex. vid revision eller vid slutlig skatt för räkenskapsår som avslutats innan fristdagen (ansökningsdagen). Om fordran är tvistig och parterna inte når en förlikning ska domstolen fastställa ett belopp som den tvistiga fordran kan antas uppgå till (3 kap. 20 § FrekL). Rättens beslut om fordrans storlek har enbart betydelse för röstningen om ackordet och påverkar inte Skatteverkets möjlighet att efter ackordsförfarandet göra gällande den procentuella del av fordran som enligt ackordsbeslutet ska betalas. Om det finns ett debiteringsbeslut, ett omprövningsbeslut eller en dom avseende den tvistiga fordringen är det detta belopp som ska anmälas. Är skatten inte fastställd får beloppet bestämmas utifrån tillgängliga uppgifter, t.ex. en revisionspromemoria. Skatteverket har bevisbördan för en påstådd fordran.

Andra myndigheters fordringar

Det är viktigt att få med samtliga fordringar som Skatteverket företräder som borgenär, inte bara de som Skatteverket själv beslutar om. Av Kronofogdens databas framgår om några sådana restförda fordringar finns. Skatteverket bevakar också Kronofogdens grundavgifter i allmänna mål.

Skatteverket anser att staten vid det offentliga ackordet är att se som en borgenär och att en sammanläggning av statens fordringar ska ske.

Statens krav på återbetalning av lönegaranti (lönegarantiregress) uppgår ofta till mycket stora belopp. Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att lönegarantiregress som avser lön eller annan ersättning för arbete som utförts efter ansökan om företagsrekonstruktion inte omfattas av ett offentligt ackord (se Skatteverkets rättsfallskommentar Statens regressfordran för lönegarantimedel vid offentligt ackord).

Läs mer om hur länsstyrelserna och Skatteverket hanterar lönegarantifordringar under rekonstruktionen.

Tull- och mervärdesskattefordringar

Även om ett ackord för tull- och mervärdesskattefordringar påverkar uppbörden av EU:s egna medel så får en nedsättning genom offentligt ackord anses vara förenlig med EU-rätten.

Efterställda fordringar

Gäldenärsföretaget eller näringsidkaren kan ha skulder i form av böter m.m. som vid konkurs ger rätt till betalning först efter alla andra fordringar (19 § FRL). Dessa ska inte tas med i skuldspecifikationen.

Ränta

Ränta på en borgenärs fordran ska i bouppteckningen inte beräknas längre än till dagen för ansökan om företagsrekonstruktion (3 kap. 14 § FrekL). Detta betyder inte att borgenärernas rätt till ränta försvinner efter denna tidpunkt. Om ett offentligt ackord beslutas ska varje borgenär få viss kvotdel av sin totala fordran betald, inklusive avtalad eller lagbestämd ränta fram till betalningsdagen.

Skuldspecifikation

Statens sammanlagda skuldberäkning bör dokumenteras i en specificerad skulduppställning som skickas till rekonstruktören.

Borgenärssammanträde om offentligt ackord

Om en begäran om ackordsförhandling tas upp ska tingsrätten

• meddela beslut om ackordsförhandling
• bestämma tidpunkt för ett särskilt borgenärssammanträde
• kalla gäldenären, rekonstruktören och samtliga borgenärer
• kungöra beslutet.

Borgenärssammanträdet ska hållas tidigast tre och senast fem veckor efter tingsrättens beslut (3 kap. 13 och 17 §§ FrekL).

Fullmakter

De borgenärer som ansluter sig till förslaget kan välja mellan två alternativ: att lämna en fullmakt till rekonstruktören inför omröstningen om det offentliga ackordet eller att inställa sig vid borgenärssammanträdet. Skatteverket ska alltid delta vid borgenärssammanträdet och inte lämna fullmakt till rekonstruktören att rösta ja. Det kan framkomma uppgifter vid sammanträdet som kan medföra att Skatteverket måste ompröva sitt ställningstagande till ackordsförslaget. Det kan också uppkomma frågor om avräkning av skatter enligt skatteförfarande- eller avräkningslagen eller om hur lönegarantibelopp ska återbetalas. Finns det praktiska svårigheter att närvara fysiskt vid sammanträdet kan Skatteverket, om domstolen går med på det, delta i sammanträdet genom video eller telefon (5 kap. 10 § RB).

Borgenärsförteckning

Rekonstruktören ska tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att delta i en omröstning om ackordet. Förteckningen ska innehålla uppgifter om storleken på respektive fordran. I förteckningen ska rekonstruktören även anteckna om några anmärkningar har framställts mot en borgenärs fordran (3 kap. 17 § FrekL).

Vid borgenärssammanträdet ska gäldenären lämna de upplysningar om boet som rätten, rekonstruktören och borgenärerna begär.

Edgång

En borgenär kan före eller under borgenärssammanträdet begära att företrädaren avlägger bouppteckningsed. Denna möjlighet bör endast utnyttjas om det av någon särskild anledning finns skäl att ifrågasätta bouppteckningens riktighet. Vid edgången ska företrädaren göra de tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som hen anser behövs och med ed betyga att bouppteckningen med de gjorda tilläggen eller ändringarna är riktig. Företrädaren ska på så sätt intyga att ingen tillgång eller skuld oriktigt har utelämnats eller tagits med i bouppteckningen (3 kap. 18 § FrekL).

En borgenär kan även anmärka mot någon fordran under borgenärssammanträdet (3 kap. 16 § FrekL).

Skatteverkets ställningstagande till ackordsförslaget

Skatteverkets prövning av ackordsförslaget görs enligt 4 § BorgL, d.v.s. förslaget ska vara till ekonomisk fördel för det allmänna och inte vara olämpligt ur allmän synpunkt.

Grunderna ska anges i ett yttrande

Skatteverket ska på samma sätt som vid underhandsackord kunna redogöra för bakgrunden till sitt beslut att godkänna eller avslå ackordsförslaget. Myndigheten ska därför upprätta ett yttrande där grunderna för statens ställningstagande anges. Skatteverkets yttrande avseende ackordsförslaget inför ett offentligt ackord ska uppfattas som ett partsbesked. Ett beslut om underhandsackord handläggs däremot enligt förvaltningslagen.

Som regel finns det inget skäl för staten att säga nej till ett ackordsförslag som innebär bättre betalning än vad ett företrädaransvar eller utdelning i en konkurs innebär. För statens del blir det också kännbart om kostnaden för lönegaranti ska utbetalas i två insolvensförfaranden, som fallet blir om konkurs inträder efter rekonstruktionsförfarandet. Skatteverket bör ansluta sig till ackordsförslaget när det bedöms att

• företaget har överlevnadsförmåga
• det egna kapitalet blir intakt genom ackordet
• inga omständigheter talar emot ett ackord.

Om Skatteverket gör bedömningen att ett ackord är olämpligt ur allmän synpunkt ska Skatteverket vid borgenärssammanträdet motsätta sig ackordsförslaget och begära att företagsrekonstruktionen upphör.

Beslutet om offentligt ackord

Tingsrätten tar ställning till om ackordet kan fastställas efter borgenärernas omröstning vid borgenärssammanträdet (3 kap. 20 § FrekL).

Ackordet ska ge minst 25 procent av fordringarnas belopp och ska betalas senast inom ett år efter det att ackordet fastställts. Undantagsvis finns det möjlighet till en lägre ackordsprocent om samtliga borgenärer godkänner det eller om det finns särskilda skäl (3 kap. 2 § FrekL).

Ett ackordserbjudande som täcker minst 50 procent av fordringarna kräver att 60 procent av de röstande borgenärerna godtar erbjudandet och att deras fordringar uppgår till 60 procent av de röstberättigade fordringarnas belopp. Majoriteten ska alltså hänföra sig till de borgenärer som röstar, inte till de röstberättigade borgenärerna. Däremot är det summan av de röstberättigade fordringarnas totala belopp som ska ligga till grund för majoritetsberäkningen. Ett ackordserbjudande som är lägre än 50 procent kräver på motsvarande sätt medgivande från 75 procent av borgenärerna till antal och belopp (3 kap. 4 § FrekL).

Innebörden av ett offentligt ackord är därmed att en borgenärsmajoritet kan anta ett framlagt ackordsförslag med bindande verkan för alla borgenärer. Om staten har borgenärsmajoriteten så har staten alltså ett bestämmande inflytande över ackordsförslaget, en s.k. kontrollpost.

Ett beslut om offentligt ackord upphör att gälla om gäldenären går i konkurs innan beslutet har vunnit laga kraft (NJA 2019 s 731).

Tvångsackord

Om tillräckligt många borgenärer anslutit sig till förslaget beslutar tingsrätten att ackordet ska antas (3 kap. 23 § FrekL). De borgenärer som motsatt sig ackordsförslaget kan alltså tvingas in i ackordet genom omröstningsreglerna. Därför kallas offentligt ackord ibland för tvångsackord.

Hinder mot fastställelse

Om en borgenär motsätter sig ett ackordsförslag men en tillräcklig majoritet röstar för förslaget finns det ändå vissa möjligheter för borgenären att agera för att förhindra att rätten fastställer ackordet. Ett ackord får enligt 3 kap. 25 § första stycket FrekL inte fastställas om

• ärendet inte har handlagts på rätt sätt och felet kan ha inverkat på ackordsfrågans utgång
• ackordet inte uppfyller villkoren i 3 kap 2 § FrekL
• det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har gynnat någon borgenär eller att något annat svek ägt rum vid ackordet eller
• ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Domstolen ska på eget initiativ pröva om ackordet strider mot ovanstående punkter.

Även om inte någon av dessa punkter är tillämplig kan rätten under vissa omständigheter vägra att fastställa ackordet när en borgenär, en borgensman eller annan medgäldenär till gäldenärsbolaget har motsatt sig en fastställelse (3 kap. 25 § andra stycket FrekL). Rätten kan vägra fastställelse om

• det saknas betryggande säkerhet för att ackordet kan fullgöras
• ackordet är till skada för borgenärerna
• ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.

Det får förutsättas att det finns påtagliga skäl för att fastställelse ska vägras (Hellners & Mellqvist 2013, Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar s. 225 f.).

Det saknas betryggande säkerhet för att ackordet kan fullgöras

Fastställelse ska vägras om det inte finns betryggande säkerhet för ackordets fullgörande. Om en sådan säkerhet saknas och fastställelsen bestrids av det skälet ska fastställelse vägras. Rätten måste instämma i bedömningen att säkerheten inte är betryggande (se Hellners & Mellqvist 2013, Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar s. 226.)

För Skatteverkets del kan det bli aktuellt att begära säkerhet för ackordets fullgörande i de fall där avsaknaden av säkerhet tillsammans med andra omständigheter gör att det finns ”påtagliga skäl” att inte fastställa ackordet (t.ex. om Skatteverket bedömer att de framtida ekonomiska förutsättningarna är osäkra).

Ackordet är till skada för borgenärerna

Fastställelse ska vägras om ackordet är till skada för borgenärerna. Här krävs till skillnad från 3 kap. 25 § första stycket FrekL inte att ackordet är till uppenbar skada.

Andra särskilda anledningar till att ackord inte bör medges

Fastställelse ska vägras om ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges. Beträffande denna punkt (generalklausulen) nämns i förarbetena som exempel att det på grund av gäldenärens uppträdande i samband med ackordsförhandlingen kan vara tveksamt om gäldenären kommer att verka lojalt för ackordets fullgörande eller att en röst som avgetts av någon av gäldenärens närstående varit tungan på vågen för ackordets antagande. Det bör finnas ganska påtagliga skäl för att fastställelse ska vägras på grund av generalklausulen (prop. 1970:136 s. 122). (Se även Walin & Gregow 1972, Ackordslagen s. 106 ff.) Generalklausulen får ses som en allmän säkerhetsventil.

Rättsfall: hinder mot fastställelse

Borås tingsrätt har på begäran av Skatteverket vägrat fastställa ett ackord när det saknades säkerhet för ackordslikviden samt bolagets framtida ekonomiska förutsättningar även i övrigt var osäkra (se Skatteverkets rättsfallskommentar Vägrad fastställelse av offentligt ackord).

Eftersom gäldenärens verksamhet skulle avvecklas och inte alla borgenärer biträdde ackordsförslaget fann Göteborgs tingsrätt att det förelåg skäl att vägra fastställelse av ackordet. Att fastställa ett offentligt ackord i ett företag som ska avvecklas strider mot ändamålen med bestämmelserna om företagsrekonstruktion (prop. 1995/96:5, s. 115). Hovrätten för Västra Sverige anslöt sig till tingsrättens bedömningar (HovR VS 2016-05-16, mål nr ÖÄ 2186-16).

Hovrätten för Västra Sverige har funnit att skälig misstanke mot någon bolagsfunktionär om grov ekonomisk brottslighet inte är tillräcklig grund för att vägra att fastställa ett ackord. Enligt Skatteverket bör det dock anses föreligga sådana påtagliga skäl som krävs för att för att vägra fastställelse av ackordet åtminstone när åtal har väckts mot någon som företräder gäldenärsföretaget (se Skatteverkets rättsfallskommentar Offentligt ackord fastställt trots brottsmisstanke).

Hovrätten för Västra Sverige har funnit att trots att gäldenären agerat svikligt det inte utgör ett påtagligt skäl att vägra att fastställa ackordet då det svikliga förfarandet avsåg en fordran som inte omfattades av ackordet (HovR VS 2014-06-12, mål nr ÖÄ 2372-14). Högsta domstolen meddelande inte prövningstillstånd.

Hovrätten för Västra Sverige har vägrat fastställelse av ett offentligt ackord eftersom närståendes fordringar har haft ett sådant bestämmande inflytande att övriga borgenärers möjligheter att påverka ackordet har förhindrats (HovR VS 2017-05-23, mål nr ÖÄ 2455-17). Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Ackordets rättsverkningar

Ett offentligt ackord innebär att de deltagande fordringarna sätts ner och betalas på ett visst sätt. Ackordsuppgörelsen förändrar det ursprungliga fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna när det gäller skuldens storlek och när den ska vara betald.

Binder även okända borgenärer

Ett fastställt ackord binder alla borgenärer, såväl kända som okända, som har rätt att delta i ackordsförhandlingen (3 kap. 8 § FrekL). Att även fordringar som eventuellt inte har åberopats i ackordsförhandlingen omfattas av ett fastställt ackord innebär inte att borgenärerna går miste om sin fordringsrätt. Rätten att få betalt begränsas dock av det fastställda ackordet på så sätt att fordringen endast kan göras gällande till den del den kvarstår efter ackordet.

Rättsverkningar för medgäldenärer

En borgenär som godkänt ett ackordsförslag förlorar inte sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen (3 kap. 9 § FrekL). En motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 22 § KonkL vid offentligt ackord i konkurs. Bestämmelserna innebär att en borgenär, trots det offentliga ackordet, kan fortsätta att kräva betalning av en borgensman för den del av skulden som ackorderats bort, förutsatt att inte borgensåtagandet är villkorat i denna fråga.

När det gäller personligt betalningsansvar enligt 25 kap. 18 § ABL så är rättsläget osäkert. Det har framförts att den som är medansvarig enligt 25 kap. 18 § ABL bör kunna åberopa en ackordsnedsättning som gjorts för bolaget (Lindskog 2015, Kapitalbrist i aktiebolag: kommentarer till kap. 25:13-20 ABL s. 201). I ett avgörande från 1996 har dock Göta Hovrätt haft en annan åsikt. Hovrätten kom då fram till att bestämmelserna om fortsatt ansvar för medgäldenärer är tillämpliga på denna typ av medansvar (Göta HovR 1996-11-29, mål nr T 158/96).

Beträffande handelsbolagsmäns solidariska ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL gäller däremot att bolagsmännen aldrig har ett fortsatt ansvar för förpliktelser från vilka bolaget befriats genom ackord. Detta gäller även vid ett offentligt ackord (NJA 1989 s. 92).

Bestämmelsen i 3 kap. 9 § FrekL om fortsatt medansvar omfattar heller inte det skatterättsliga företrädaransvaret. Beviljas den juridiska personen ett offentligt ackord kan alltså företrädaransvar inte göras gällande för den del av fordringen som fallit bort genom ackordet (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD – företrädaransvar och offentligt ackord).

Förverkande av ackordet

Ett beslut om offentligt ackord som inte överklagas vinner laga kraft efter tre veckor från beslutets datum (4 kap. 1 § FrekL och 38 § ÄrendeL).

Under vissa förutsättningar kan dock en borgenär, efter skriftlig ansökan till rätten, få ett beslut om ackord förverkat. Tingsrätten kan förklara att den eftergift som gäldenären fått genom ackordet har förfallit om gäldenären

• gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenär eller uppsåtligt försvårat en konkurs eller en exekutiv förrättning
• i hemlighet gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande
• åsidosatt instruktioner från en tillförordnad tillsynsman eller
• på något annat sätt uppenbart försummat sina åtaganden enligt ackordet (3 kap. 27 § FrekL).

Svea Hovrätt har funnit att det faktum att en gäldenär inte klarar av att genomföra ett ackord inte i sig är grund för förverkande. I det aktuella fallet hade dock en tillsynsman förordnats för att säkerställa ackordet. Mot bakgrund av att tillsynsmannen inte förmått rekonstruktionsgäldenären att betala i enlighet med ackordet ansåg rätten att gäldenären på ett uppenbart sätt hade försummat sina åtaganden enligt ackordet. Det fanns därför grund att förklara det offentliga ackordet förverkat (se Skatteverkets rättsfallskommentar Företagsrekonstruktion – förverkande av offentligt ackord).

Om gäldenären har försummat sina åtaganden enligt ackordet och försummelsen beror på omständigheter som kan knytas till tiden före ackordet fastställts, kan omständigheterna inte läggas till grund för ett förverkande av ackordet (HovR SoB 2017-06-20, ÖÄ 986-17). Sådana omständigheter kan i stället utgöra hinder mot fastställelse av ackordet (se ovan).

Utebliven betalning

Efter att det offentliga ackordet är antaget och beslutat händer det att gäldenären inte klarar av att betala i enlighet med ackordet. Eftersom utebliven betalning i regel inte utgör ett tillräckligt skäl för hävning av ackordsbeslutet bör staten genast överväga vilken eller vilka borgenärsåtgärder som bör tillgripas.

Om gäldenären inte betalar enligt ackordsbeslutet och det inte finns förutsättningar att ansöka om förverkande hos tingsrätten kan Skatteverket överlämna det obetalda kravet manuellt till Kronofogden för verkställighet som ett allmänt mål.

Domstolens beslut om att fastställa ett ackord är en verkställbar exekutionstitel ( 3 kap. 1 § 1 UB).

Innan fordran överlämnas för indrivning ska Skatteverket skicka en betalningsuppmaning till gäldenären. Fordran uppgår till det belopp som kvarstår efter det offentliga ackordet.

Skatteverket kan lämna in en konkursansökan under förutsättning att gäldenären kan anses vara på obestånd.

Ansökan om anstånd med betalning av ackordslikviden

Ett beslut om offentligt ackord innebär inte att en ny fordran har uppkommit. Om den statliga fordran som omfattas av ackordet består av t.ex. skatt och lönegaranti, så består även fordran på ackordslikviden av skatt respektive lönegaranti.

En ansökan om anstånd med att betala ackordslikviden ska prövas enligt de anståndsregler som gäller för de aktuella grundfordringarna. Detta medför att en begäran om anstånd för den del av ackordslikviden som avser skatt ska prövas enligt reglerna om anstånd med betalning av skatter och avgifter, i 63 kap. SFL. En sådan ansökan ska prövas av Skatteverket.

En begäran om anstånd för den del av ackordslikviden som avser lönegarantiregress ska prövas enligt 14 § fordringsförordningen. Ett beslut i anståndsfrågan får anses utgöra myndighetsutövning. I fordringsförordningen saknas bestämmelser om att den debiterande myndigheten får uppdra åt någon annan att företräda myndigheten i anståndsfrågor. Eftersom det är länsstyrelsen som är debiterande myndighet för lönegaranti, så är det därför även länsstyrelsen som ska pröva en ansökan om anstånd för den del av ackordslikviden som avser lönegaranti.

Förordnande av tillsynsman

En borgenär vars fordran omfattas av det offentliga ackordet kan begära att rätten beslutar att rekonstruktören eller någon annan lämplig person ska utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet (3 kap. 26 § FrekL). Det ställs inget högt krav för att rätten ska utse en tillsynsman (se Hellners & Mellqvist 2013, Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar s. 227).

Om Skatteverket är tveksam till om ackordet verkligen kommer att betalas efter tingsrättens beslut bör Skatteverket begära att en tillsynsman utses. Eftersom denna omständighet kan utgöra en förutsättning för att få ackordet förverkat om betalning uteblir bör denna möjlighet användas.

Överklagande av ackordsbeslutet

Ett beslut om offentligt ackord ska överklagas inom tre veckor från beslutets datum (4 kap. 11 § FrekL och 38 § ÄrendeL).