När gäldenären själv ansöker om konkurs räcker det i regel att gäldenären själv uppger sig vara på obestånd.
En gäldenär kan själv ge in en konkursansökan. I sådant fall behöver inte obeståndet vara styrkt utan det räcker i regel med gäldenärens egna uppgifter om detta (2 kap. 7 § KonkL).
En gäldenärs uppgift om obestånd måste lämnas i själva konkursmålet för att den här presumtionsregeln ska vara tillämplig. Om en gäldenär i en anstånds- eller ackordsansökan lämnar uppgift om att det inte finns möjlighet att betala skatteskulderna kan inte dessa uppgifter åberopas av Skatteverket som en presumtion för obestånd. Om Skatteverket ansöker om konkurs i ett sådant fall måste verket argumentera för att gäldenären är på obestånd utan stöd av någon presumtionsregel.
Gäldenären hade i brev till borgenären uppgett att gäldenären inte kunde betala en förfallen skuld. Borgenären åberopade vid konkursförhandlingen att gäldenären inte betalat trots upprepade anmaningar. Presumtionsregeln var inte tillämplig (se NJA 1982 s. 641).