I vissa fall är det av intresse att veta tidpunkten för när en fordran som inte har blivit betald anses ha uppkommit. Till exempel när gäldenären har gått i konkurs eller när någon annan än gäldenären ska krävas på betalning.
I Skatteverkets borgenärsarbete är tidpunkten för när en fordran har uppkommit av betydelse i flera olika sammanhang. Främst är det fråga om att bedöma någon av följande situationer:
Förutom att Skatteverket ska bedöma uppkomsttidpunkten för myndighetens egna skatte- och avgiftsfordringar kan Skatteverket i egenskap av borgenärsföreträdare för staten behöva ta ställning även beträffande andra statliga fordringar. Ett vanligt exempel är när det förhandlas om offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion eller när staten deltar i en planförhandling såsom berörd part enligt lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion. I dessa situationer finns det så gott som alltid en fordran på återbetalning av lönegaranti (länsstyrelsens regressfordran mot arbetsgivaren). Som borgenärsföreträdare för staten i förhandlingen måste Skatteverket ta ställning till vid vilken tidpunkt regressfordringen har uppkommit. Se vidare om ackordsförhandlingen respektive planförhandlingen.
I vissa lagar och förordningar används inte uttrycket ”uppkommen”. I stället kan det stå att fordringen vid en viss kritisk tidpunkt ska ”finnas”, ”föreligga” eller ha ”tillkommit”. Dessa uttryck anser Skatteverket vara synonyma med att fordringen ska vara uppkommen.
Dagen då en fordran har fastställts eller har förfallit till betalning saknar betydelse för tidpunkten när fordran uppkom. Bedömningen av när en fordran har uppkommit ska göras oberoende av om fordran har fastställts eller om den har förfallit till betalning.