Reglerna om företrädaransvar är tillämpliga på de skatter och avgifter som omfattas av reglerna i SFL. Den relevanta ansvarstidpunkten är i de flesta fallen skatten eller avgiftens förfallodag.
En företrädare för en juridisk person kan bli betalningsansvarig för skatter och avgifter som den juridiska personen inte har betalat (59 kap. 13 § SFL).
Företrädaransvar kan göras gällande för samtliga skatter och avgifter som SFL är tillämplig på. I 2 kap. 1 § SFL finns en uppräkning av skatter som SFL inte är tillämplig på. Men i flera av de lagar som räknas upp finns det hänvisningar till reglerna om företrädaransvar i 59 kap. SFL och företrädaransvar är då möjligt (se till exempel 2 kap. 18 § tullagen [2016:253]).
För överskjutande ingående mervärdesskatt och punktskatt gäller särskilda regler.
Skatteverket får inte ansöka om företrädaransvar om fordran mot den juridiska personen har preskriberats eller om fordran omfattas av en överenskommelse om företrädaransvar (59 kap. 17 § första stycket SFL).
Skatteverket får inte heller ansöka om företrädaransvar avseende skattetillägg, om den felaktighet eller passivitet som ligger till grund för skattetillägget redan omfattas av ett väckt åtal, utfärdat strafföreläggande eller beslut om åtalsunderlåtelse för brott enligt skattebrottslagen (1971:69). Detta förutsatt att åtalet, strafföreläggandet eller beslutet om åtalsunderlåtelse avser samma fysiska person som ansökan skulle avse (59 kap. 17 § andra stycket SFL).
En motsvarande bestämmelse finns i 13 b § andra stycket skattebrottslagen där det framgår att om Skatteverket har krävt en fysisk person på betalning av ett skattetillägg som avser en juridisk person eller träffat en överenskommelse om betalning av ett sådant skattetillägg och betalningen fullföljts inom rätt tid får åklagaren inte väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller besluta om åtalsunderlåtelse för samma fysiska person i fråga om den felaktighet eller passivitet som ligger till grund för beslutet om skattetillägg.
Ett företrädaransvar kan bli aktuellt om betalning inte sker på den relevanta ansvarstidpunkten. Vad som utgör den relevanta ansvarstidpunkten varierar beroende vilket slags beslut som ligger till grund för den obetalda fordringen. Det finns även särskilda regler om ansvarstidpunkten avseende företrädaransvar för underlåtna skatteavdrag och företrädaransvar för överskjutande ingående mervärdesskatt.
I normalfallet är det skattens förfallodag som är den relevanta ansvarstidpunkten. Det är alltså utifrån denna tidpunkt som utredningen om vem som har varit företrädare för den juridiska personen utgår och om den underlåtna betalningen beror på grov oaktsamhet eller uppsåt.
Om den underliggande fordran består av ett omprövningsbeslut är den relevanta ansvarstidpunkten den ursprungliga förfallodagen (59 kap. 13 § andra stycket SFL). Med det menas den ordinarie förfallodagen i redovisningsperioden som omprövningsbeslutet omfattar eller om det är fråga om ett omprövningsbeslut avseende slutlig skatt – den ordinarie förfallodagen för det beskattningsåret. Det är de personer som är företrädare vid denna tidpunkt som kan bli föremål för en ansökan om företrädaransvar.
En juridisk person kan vara delägare i ett svenskt handelsbolag och därför också bli betalningsansvarig enligt 59 kap. 11 § SFL för skatter och avgifter enligt SFL. Om den juridiska personen inte betalar skatten på den förfallodag som bestäms i beslutet om betalningsansvar så kan Skatteverket ansöka om företrädaransvar för den fysiska person som var företrädare för den juridiska personen när skatten eller avgiften förföll till betalning enligt beslutet.
Skatteverket kan också ansöka om betalningsansvar för den fysiska person som var företrädare för den delägande juridiska personen i handelsbolaget vid tiden för skattens ursprungliga förfallodag, dvs. den dag då handelsbolaget ursprungligen skulle ha betalat in den nu ifrågavarande skatten eller avgiften.
Det förekommer att Skatteverket inte kan avgöra till vilken redovisningsperiod en skatt eller avgift ska hänföras. Skatteverket kan då hänföra all skatt eller avgift till den senaste redovisningsperioden eller, om omprövningen sker efter beskattningsårets utgång, till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret (66 kap. 35 § SFL). Den relevanta ansvarstidpunkten är då förfallodagen för den redovisningsperiod där samlingsbeslutet läggs (59 kap. 13 § tredje stycket SFL).
Skattetillägg, förseningsavgift, återkallelseavgift och kontrollavgift har inte någon ursprunglig förfallodag på det sättet ett omprövningsbeslut har. Skatteverket anser att den relevanta ansvarstidpunkten är avgiftsbeslutets förfallodag.
Företrädaransvar är möjligt även för skatt eller avgift som fastställts med stöd av skatteflyktslagen. I de flesta fallen är det dock inte möjligt att styrka att uppsåt eller grov oaktsamhet föreligger. Skatteverket anser därför att det inte, utom i mycket speciella undantagsfall, går att tillämpa reglerna om företrädaransvar när underlaget för att ta ut skatten fastställts med stöd av skatteflyktslagen. Exempel på sådana speciella situationer där reglerna om företrädaransvar skulle kunna tillämpas är att det redan när transaktionen genomfördes av praxis framgått att en liknande transaktion eller skatteupplägg omfattas av skatteflyktslagen eller när Skatteverket på hemsidan tillkännagivit att skatteflyktslagen bör vara tillämplig på en motsvarande transaktion eller skatteupplägg. Då skulle det kunna vara möjligt för Skatteverket, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, att styrka uppsåt eller grov oaktsamhet.