På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Artikeln motsvarar artikel 3 i OECD:s modellavtal men med stora skillnader.

Innehållsförteckning

Punkt 1

I punkt 1 a) definieras avtalets geografiska tillämpningsområde. Bestämmelsen saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal. Åland omfattas numera även i fråga om den finska kommunalskatten (1 § lagen 1996:1512 om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).

Av andra stycket framgår att begreppet ”avtalsslutande stat” omfattar inte endast en stats landområde och territorialvatten utan också det område utanför territorialvattnet inom vilket staten enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten har rätt att utforska och utnyttja naturtillgångar på eller under havsbottnen. Det område utanför territorialvattnet som avses är statens kontinentalsockel. Uppgifter om Sveriges sjöterritorium och kontinentalsockel finns i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium respektive lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. De folkrättsliga definitionerna av territorialvatten (territorial sea) och kontinentalsockel (continental shelf) finns i FN:s havsrättskonvention (United Nations Convention on the Law of the Sea of 10 December 1982).

Definitionen av ”bolag” i punkt 1 c) omfattar delägarbeskattade juridiska personer som svenska handelsbolag och sådana omfattas därmed även av definitionen av ”person” i punkt 1 b). Delägarbeskattade juridiska personer omfattas även av definitionen av ”personsammanslutning” i punkt 1 d). Detta begrepp har betydelse vid tillämpningen av artikel 4; de inkomster som uppbärs av personsammanslutningar omfattas av avtalet endast i den utsträckning som följer av artikel 4 punkt 1 b).

Punkterna 1 b) och 1 c) överensstämmer i sak med artikel 3 punkt 1 a) respektive 1 b) i OECD:s modellavtal medan punkt 1 d) saknar motsvarighet i modellavtalet.

I punkt 1 e) definieras begreppen ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i annan avtalsslutande stat”. Bestämmelsen överensstämmer i sak med artikel 3 punkt 1 d) i OECD:s modellavtal. Huvudordet i detta uttryck, ”företag”, definieras däremot inte; jfr artikel 3 punkt 1 c) och h) i modellavtalet. När det gäller innebörden av begreppet ”företag” i skatteavtal som saknar modellavtalets definition kan du läsa mer i Skatteverkets kommentarer till artikel 3 och artikel 7 i modellavtalet.

Definitionen av ”fast egendom” i punkt 1 f) skiljer sig från motsvarande definition i artikel 6 punkt 2 i OECD:s modellavtal. För det första sägs i punkt 1 f) att även byggnader utgör fast egendom vid tillämpning av avtalet. Detta gäller alltså även när en byggnad enligt intern rätt i en avtalsslutande stat utgör lös egendom, som är fallet i Sverige när det gäller byggnad på ofri grund. Uttrycket ”nyttjanderätt till fast egendom” omfattar bostadsrätter som alltså utgör fast egendom vid tillämpning av avtalet (RÅ 1995 ref. 91). För det andra saknar punkt 1 f) modellavtalets formulering att skepp, båtar och luftfartyg inte ska betraktas som fast egendom. Detta innebär att det är intern rätt i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen som avgör om den utgör fast eller lös egendom vid tillämpningen av det nordiska avtalet.

Definitionen av ”medborgare” i punkt 1 g) överensstämmer i sak med artikel 3 punkt 1 g) i OECD:s modellavtal, med undantag för vad som sägs om dansk medborgare med hemvist på Färöarna.

Definitionen av ”internationell trafik” i punkt 1 h) är snävare än motsvarande definition i artikel 3 punkt 1 e) i OECD:s modellavtal eftersom den innebär att det aldrig är fråga om internationell trafik när skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i en och samma avtalsslutande stat. Det saknar betydelse var operatören har sin verkliga ledning.

Definitionen av ”intressegemenskap” i punkt 1 i) saknar motsvarighet i modellavtalet. Den har betydelse vid tillämpningen av artikel 5 punkt 4, artikel 21 punkt 4 och artikel 25 punkt 7:2.

Enligt punkt 1 j) är finansministern behörig myndighet i Sverige. Denna funktion har dock delegerats till Skatteverket. Om ett ärende som ska handläggas av behörig myndighet är av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen ska dock Skatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen (förordningen 1998:1314 om tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna).

Punkt 2

Punkt 2 innehåller den mycket viktiga så kallade allmänna tolkningsregeln som i sak överensstämmer med artikel 3 punkt 2 i OECD:s modellavtal.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1995 ref. 91 [1]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1998:1314) om tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna [1]
  • Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna [1] [2]
Till toppen