Artikeln motsvarar artikel 30 i OECD:s modellavtal men innehåller även övergångsbestämmelser.
Punkterna 1–2 motsvarar punkterna 1–2 i artikel 30 i OECD:s modellavtal. Det nordiska skatteavtalet trädde i kraft den 11 maj 1997 och lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna trädde i kraft den 31 december 1997 (SFS 1997:658). När det gäller de särskilda avtalen med Danmark och Norge som ingåtts därefter, se Avtalets uppbyggnad.
Artikel 15 punkt 3 innebär att både den anställdes hemviststat och den stat i vilken skeppet är registrerat (flaggstaten) får beskatta inkomsten. Enligt motsvarande bestämmelse i 1989 års nordiska skatteavtal fick inkomsten beskattas endast i den stat i vilken skeppet är registrerat. Övergångsbestämmelsen i artikel 31 punkt 3 innebär att detsamma ska gälla under de tre första åren efter det att det nu gällande avtalet trädde i kraft.
Sverige har ensidigt beslutat att tillämpa denna övergångsbestämmelse utan tidsbegränsning (6 § första stycket första meningen lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det innebär att Sverige inte beskattar inkomst av arbete ombord på ett skepp i internationell trafik som är registrerat i ett annat nordiskt land. Detta gäller även om personen har hemvist i Sverige. Detta påverkar inte övriga avtalsslutande staters bekattningsrätt enligt artikel 15 punkt 3.
När artikel 31 punkt 3 tillämpas avstår Sverige också från sin rätt till subsidiär beskattning om beskattning inte sker i det andra landet (6 § första stycket andra meningen lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det kan alltså bli så att inkomsten inte beskattas i något av länderna.
I ett avtal mellan Sverige och Danmark år 1999 finns bestämmelser om inkomst av arbete ombord på vissa färjor mellan länderna (bilaga 2 till lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).
Sverige har ensidigt beslutat att inte beskatta inkomst som en person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark. I stället ska artikel 31 punkt 3 tillämpas (6 § andra stycket lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Danmarks beskattningsrätt enligt 1999 års avtal påverkas inte av detta.
När artikel 31 punkt 3 tillämpas avstår Sverige också från sin rätt till subsidiär beskattning om beskattning inte sker i det andra landet (6 § första stycket andra meningen lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det kan alltså bli så att inkomsten inte beskattas i något av länderna.
Bestämmelsen är självförklarande.
Gränsgångarreglerna i protokollspunkt VI gäller inte mellan Sverige och Danmark. I artikel 31 punkt 5 anges när en person ska fortsätta att omfattas av gränsgångarreglerna i 1989 års nordiska skatteavtal efter den 1 januari 1997. Avtalet införlivades i svensk rätt genom den numera upphävda lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.
Dessa gränsgångarregler gäller endast personer som har hemvist i Sverige (avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, artikel 4). En person som upphör att uppfylla villkoren enligt gränsgångarreglerna i 1989 års avtal efter den 1 januari 1997 kan därefter inte omfattas av reglerna igen. Reglerna kan inte heller tillämpas på andra personer än de som uppfyllde villkoren den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:44 s. 57).
Begreppet "kortare avbrott" i artikel 31 punkt 5 definieras i 4 § andra och fjärde styckena lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. I tredje och sista styckena i samma lagrum finns bestämmelser om hur sjukfrånvaro och kortvariga anställningar påverkar möjligheten att tillämpa gränsgångarreglerna.
De gränsgångarregler i 1989 års avtal som fortfarande kan tillämpas finns i punkt 2 i protokollspunkt VII (enskild tjänst) och i punkt 2 i protokollspunkt VIII (offentlig tjänst). Vid tillämpningen gäller även villkoren och definitionerna i punkterna 4–6 i dessa protokollspunkter (4 § femte stycket lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 eller artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Sverige förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Danmark, endast i Sverige, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige (punkt 2 i protokollspunkt VII respektive VIII). Detta gäller endast om arbetet pågår under en sammanhängande tid av minst sex månader (punkt 4 i protokollspunkt VII respektive VIII).
Med ”varaktigt personligt arbete” avses anställningsförhållande som ingåtts i avsikt att vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning (punkt 5 i protokollspunkt VII respektive VIII). Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. För att en skattskyldig ska anses uppehålla sig i sin fasta bostad ska vistelsen i hemviststaten omfatta minst två dagar. Med "dag" avses också del av dag (punkt 6 i protokollspunkt VII respektive VIII).