På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Artikeln motsvarar artikel 30 i OECD:s modellavtal men innehåller även övergångsbestämmelser.

Punkterna 1–2

Punkterna 1–2 motsvarar punkterna 1–2 i artikel 30 i OECD:s modellavtal. Det nordiska skatteavtalet trädde i kraft den 11 maj 1997 och lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna trädde i kraft den 31 december 1997 (SFS 1997:658). När det gäller de särskilda avtalen med Danmark och Norge som ingåtts därefter, se Avtalets uppbyggnad.

Punkt 3

Artikel 15 punkt 3 innebär att både den anställdes hemviststat och den stat i vilken skeppet är registrerat (flaggstaten) får beskatta inkomsten. Enligt motsvarande bestämmelse i 1989 års nordiska skatteavtal fick inkomsten beskattas endast i den stat i vilken skeppet är registrerat. Övergångsbestämmelsen i artikel 31 punkt 3 innebär att detsamma ska gälla under de tre första åren efter det att det nu gällande avtalet trädde i kraft.

Sverige har ensidigt beslutat att tillämpa denna övergångsbestämmelse utan tidsbegränsning (6 § första stycket första meningen lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det innebär att Sverige inte beskattar inkomst av arbete ombord på ett skepp i internationell trafik som är registrerat i ett annat nordiskt land. Detta gäller även om personen har hemvist i Sverige. Detta påverkar inte övriga avtalsslutande staters bekattningsrätt enligt artikel 15 punkt 3.

När artikel 31 punkt 3 tillämpas avstår Sverige också från sin rätt till subsidiär beskattning om beskattning inte sker i det andra landet (6 § första stycket andra meningen lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det kan alltså bli så att inkomsten inte beskattas i något av länderna.

Färjor mellan Sverige och Danmark

I ett avtal mellan Sverige och Danmark år 1999 finns bestämmelser om inkomst av arbete ombord på vissa färjor mellan länderna (bilaga 2 till lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).

Sverige har ensidigt beslutat att inte beskatta inkomst som en person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark. I stället ska artikel 31 punkt 3 tillämpas (6 § andra stycket lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Danmarks beskattningsrätt enligt 1999 års avtal påverkas inte av detta.

När artikel 31 punkt 3 tillämpas avstår Sverige också från sin rätt till subsidiär beskattning om beskattning inte sker i det andra landet (6 § första stycket andra meningen lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det kan alltså bli så att inkomsten inte beskattas i något av länderna.

Punkt 4

Bestämmelsen är självförklarande.

Punkt 5

Gränsgångarreglerna i protokollspunkt VI gäller inte mellan Sverige och Danmark. I artikel 31 punkt 5 anges när en person ska fortsätta att omfattas av gränsgångarreglerna i 1989 års nordiska skatteavtal efter den 1 januari 1997. Avtalet införlivades i svensk rätt genom den numera upphävda lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Dessa gränsgångarregler gäller endast personer som har hemvist i Sverige (avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, artikel 4). En person som upphör att uppfylla villkoren enligt gränsgångarreglerna i 1989 års avtal efter den 1 januari 1997 kan därefter inte omfattas av reglerna igen. Reglerna kan inte heller tillämpas på andra personer än de som uppfyllde villkoren den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:44 s. 57).

Begreppet "kortare avbrott" i artikel 31 punkt 5 definieras i 4 § andra och fjärde styckena lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. I tredje och sista styckena i samma lagrum finns bestämmelser om hur sjukfrånvaro och kortvariga anställningar påverkar möjligheten att tillämpa gränsgångarreglerna.

De gränsgångarregler i 1989 års avtal som fortfarande kan tillämpas finns i punkt 2 i protokollspunkt VII (enskild tjänst) och i punkt 2 i protokollspunkt VIII (offentlig tjänst). Vid tillämpningen gäller även villkoren och definitionerna i punkterna 4–6 i dessa protokollspunkter (4 § femte stycket lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 eller artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Sverige förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Danmark, endast i Sverige, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige (punkt 2 i protokollspunkt VII respektive VIII). Detta gäller endast om arbetet pågår under en sammanhängande tid av minst sex månader (punkt 4 i protokollspunkt VII respektive VIII).

Med ”varaktigt personligt arbete” avses anställningsförhållande som ingåtts i avsikt att vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning (punkt 5 i protokollspunkt VII respektive VIII). Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. För att en skattskyldig ska anses uppehålla sig i sin fasta bostad ska vistelsen i hemviststaten omfatta minst två dagar. Med "dag" avses också del av dag (punkt 6 i protokollspunkt VII respektive VIII).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • proposition 1996/97:44 [1]
  • sfs 1997:658 [1]
Till toppen