Vid en likvidation av ett aktiebolag ska alla skulder betalas och eventuellt överskott fördelas bland aktieägarna. Det kan vara en frivillig likvidation eller en tvångslikvidation. När likvidationen har avslutats är bolaget upplöst. I vissa fall kan en likvidation återupptas.
Vid en likvidation av ett aktiebolag ska borgenärerna ges tillfälle att bevaka sina fordringar. Skulderna ska betalas och eventuellt överskott ska fördelas bland aktieägarna. När likvidationen har avslutats är bolaget upplöst.
Som företrädare för staten som borgenär har Skatteverket i uppgift att vidta vissa borgenärsåtgärder i samband med likvidation.
Bolagsstämman kan fatta beslut om att bolaget ska gå i likvidation, s.k. frivillig likvidation (25 kap. 1 § ABL). Inför bolagsstämman ska styrelsen eller den som föreslår att bolaget ska likvideras ta fram ett förslag till likvidationsbeslut (25 kap. 3 § ABL). Förslaget ska bland annat innehålla skälen till att bolaget ska gå i likvidation och vilka alternativ till likvidation som finns. För bolag som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution finns särskilda regler (25 kap. 4 a § ABL).
Bolagsstämmans beslut om likvidation gäller omedelbart eller från och med den senare dag som bolagsstämman bestämmer (25 kap. 9 § ABL). Bolagsstämman ska se till att beslutet om likvidation genast anmäls för registrering i aktiebolagsregistret (25 kap. 8 § ABL). En likvidator utses av Bolagsverket, normalt efter förslag från bolagsstämman (25 kap. 3 § andra stycket 5 ABL och 25 kap. 28 § ABL).
Om bolagsstämmans beslut om likvidation inte har tillkommit på behörigt sätt kan en aktieägare, en styrelseledamot eller en vd föra talan mot bolaget vid allmän domstol för att få beslutet upphävt eller ändrat. Samma sak gäller om beslutet har fattats i strid mot lag eller bolagsordningen (7 kap. 50 § ABL).
Bolagsverket ska fatta beslut om tvångslikvidation i vissa faktiskt konstaterade situationer. Bolagsverkets beslut om likvidation gäller omedelbart. För bolag som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution finns särskilda regler (25 kap. 10 a § ABL).
Bolagsverket ska fatta beslut om likvidation i följande fall:
Det vanligaste är att Bolagsverket på eget initiativ utreder frågan om likvidation. Det finns dock även möjlighet för bland annat en styrelseledamot eller en borgenär att lämna in en ansökan om likvidation (25 kap. 11 § tredje stycket ABL). Skatteverket är behörig borgenärsföreträdare för staten och har därför möjlighet att ansöka om likvidation (6 § BorgL). Detta borde främst bli aktuellt om ett beslut om likvidation är särskilt brådskande eller om det finns anledning att tro att Skatteverket har uppgifter som kan underlätta Bolagsverkets hantering av ärendet.
Innan Bolagsverket fattar beslut om likvidation ska bolaget föreläggas att yttra sig eller lämna in efterfrågade handlingar. Föreläggandet ska delges bolaget. Genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar ska Bolagsverket även förelägga den aktieägare eller borgenär som vill yttra sig i ärendet att göra detta inom viss tid (25 kap. 24 § ABL).
Om grunden för likvidation har upphört under ärendets gång ska Bolagsverket inte fatta något beslut om likvidation. Har Bolagsverket beslutat om en likvidationsavgift enligt 25 kap. 26 § ABL måste emellertid bolaget betala denna för att undvika likvidation (25 kap. 11 § andra stycket ABL).
Allmän domstol fattar beslut om tvångslikvidation i de situationer där det kan bli aktuellt att avgöra en tvist mellan olika intressenter. Domstolens beslut om likvidation gäller omedelbart.
Om grunden för likvidation är en bestämmelse i bolagsordningen eller kapitalbrist ska bolaget ges tillfälle att yttra sig i frågan. Genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar ska tingsrätten även förelägga den aktieägare eller borgenär som vill yttra sig i ärendet att göra detta inom viss tid (25 kap. 25 § ABL).
Allmän domstol ska fatta beslut om tvångslikvidation om ett bolag enligt bolagsordningen har en skyldighet att gå i likvidation. Anmälan om detta kan göras av Bolagsverket, styrelsen, styrelseledamot, vd eller aktieägare (25 kap. 12 § ABL).
Att det i bolagsordningen finns en skyldighet för bolaget att träda i likvidation när en viss händelse inträffar betyder inte att bolaget automatiskt träder i likvidation när händelsen faktiskt inträffat. För att bolaget ska träda i likvidation krävs antingen att bolagsstämman fattar beslut om frivillig likvidation eller att en allmän domstol fattar ett likvidationsbeslut.
När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska en kontrollbalansräkning upprättas. En kontrollbalansräkning ska även upprättas om en utredning från Kronofogden visar att bolaget saknar tillgångar till full betalning av bolagets utmätningsfordring (25 kap. 13 § ABL). Kontrollbalansräkningen ska granskas av bolagets revisor.
Om det av kontrollbalansräkningen framgår att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen så snart som möjligt kalla till bolagsstämma (första kontrollstämma), som ska pröva om bolaget ska träda i likvidation (25 kap. 15 § ABL).
Vid den första kontrollstämman ska kontrollbalansräkningen läggas fram tillsammans med ett yttrande från revisorn, om sådan finns (jämför 1 kap. 12 b § ABL). Det finns då möjlighet att justera kontrollbalansräkningen med hänsyn till de förändringar som skett fram till stämmodagen (prop. 2000/01:150 s. 95). Om kontrollbalansräkningen efter eventuella justeringar inte visar att det egna kapitalet återställts så att det uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet och bolagsstämman inte heller beslutar att bolaget ska gå i likvidation måste en ny bolagsstämma (andra kontrollstämma) hållas inom åtta månader. Om bolaget genomgår en företagsrekonstruktion under den tid som fristen löper behöver en andra kontrollstämma inte hållas tidigare än två månader efter det att rekonstruktionen har upphört. På den andra kontrollstämman ska bolagsstämman på nytt pröva om bolaget ska träda i likvidation. Inför den andra kontrollstämman ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning som ska granskas av bolagets revisor (25 kap. 16 § ABL).
Domstolen ska fatta beslut om likvidation i följande situationer (25 kap. 17 § ABL):
En ansökan om likvidation ska göras av styrelsen inom två veckor från den andra kontrollstämman. En ansökan får även göras av en styrelseledamot, en vd, en revisor eller en aktieägare.
Bolagets företrädare riskerar personligt betalningsansvar om inte bolaget vidtar de åtgärder som krävs när det är kapitalbrist i bolaget.
En grund för tvångslikvidation är om en aktieägare, genom att missbruka sitt inflytande i bolaget, uppsåtligen har medverkat till överträdelser av ABL, ÅRL eller bolagsordningen. I dessa fall kan en aktieägare som äger en tiondel av aktierna föra talan i allmän domstol om att bolaget ska likvideras (25 kap. 21 § ABL).
Domstolen ska fatta beslut om likvidation i samband med att en konkurs avslutas (25 kap. 51 § ABL) om
Om bolaget redan var i likvidation när det försattes i konkurs ska domstolen besluta att likvidationen ska fortsätta om situationen är sådan som i någon av punkterna ovan.
Även i andra fall kan det bli aktuellt med likvidation efter en avslutad konkurs. På ansökan av den som berörs ska tingsrätten fatta beslut om likvidation (25 kap 50 § ABL) om
Syftet med ett beslut om likvidation i dessa fall är att bolaget på nytt ska få rättskapacitet, d.v.s. förmåga att inneha rättigheter och skyldigheter av olika slag. Bolaget får därigenom möjlighet att rättshandla t.ex. att vara part i en domstolsprocess.
Ett exempel på när det kan finnas behov av likvidationsåtgärder efter avslutad konkurs är om det sker en nedsättning av ett skattebelopp som medför ett överskott på skattekontot som inte ska kvittas eller avräknas mot gamla skulder. Om överskottet inte omfattas av konkursen och därför inte kan hanteras genom efterutdelning i konkurs, kan det finnas behov av likvidationsåtgärder för att fastställa vem som har rätt att ta emot pengarna. Skatteverket bör i dessa fall hänvisa den som vill ha ut pengarna från skattekontot att lämna in en ansökan om likvidation till domstolen.
Högsta domstolen har slagit fast att en borgenär kan ansöka om likvidation av ett upplöst konkursbolag för att kunna vidta en preskriptionsavbrytande åtgärd mot bolaget och på så vis bevara sin fordran mot bolaget (25 kap. 50 § ABL). Denna möjlighet att hålla liv i fordringen innebär i sin tur att bestämmelsen i 8 § PreskL om accessorisk preskription för en borgensfordran numera är tillämplig även när huvudgäldenären är ett bolag som har upplösts efter en underskottskonkurs (NJA 2017 s. 569).
Under likvidationen ska borgenärerna ges tillfälle att bevaka sina fordringar, bolaget ska avvecklas och eventuella tillgångar ska skiftas.
Likvidatorn utses av domstolen eller Bolagsverket. Likvidatorn träder in i stället för styrelsen och vd:n och har i uppdrag att genomföra likvidationen (25 kap. 30 § ABL). Under likvidationen är det likvidatorn som är firmatecknare och företrädare för bolaget. Om någon annan än likvidatorn ska vara firmatecknare ska det anmälas till aktiebolagsregistret (1 kap. 46 § aktiebolagsförordning [2005:559]).
Om den tidigare styrelsen har lämnat fullmakt till någon att företräda bolaget upphör fullmakten att gälla när bolaget träder i likvidation och en likvidator är utsedd (NJA 2012 s 328). Även en s.k. särskild firmatecknare som utsetts av den tidigare styrelsen anses förlora sin rätt att företräda bolaget när en likvidator är utsedd.
Likvidatorns befogenhet begränsas dock av ramen för uppdraget att genomföra likvidationen. Det innebär att likvidatorns åtgärder ska syfta till att få till stånd en skyndsam och ordnad avveckling av bolaget.
Under likvidationen ska bolagets firma tecknas med tillägget ”i likvidation” (7 kap. 7 § andra stycket lag [2018:1653] om företagsnamn).
Likvidatorn ska upprätta bolagets skatte- och inkomstdeklarationer. Deklarationsskyldigheten omfattar även tiden före likvidationen. Ett bolag i likvidation som inte deklarerar eller lämnar ofullständiga uppgifter kan få förseningsavgift och skattetillägg.
Den tidigare styrelsen och en eventuell vd har en skyldighet att genast redovisa sin förvaltning av bolagets angelägenheter för den tid redovisningshandlingar tidigare inte lagts fram på bolagsstämma. Denna redovisning ska ske i form av årsredovisning och granskas av revisorn, om det finns en. Redovisningen ska läggas fram på bolagsstämman så snart det kan ske (25 kap. 33 § ABL).
Den som utses till likvidator ska vara lämplig för uppdraget (25 kap. 28 § ABL). Det är omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om en person är lämplig att utses som likvidator eller inte. En person som har ingått i bolagets ledning eller som genom aktieinnehav har haft ett bestämmande inflytande över bolaget får endast utses till likvidator om det finns särskilda skäl. Anledningen är att man vill vara säker på att likvidationen genomförs på ett kunnigt och seriöst sätt. En likvidation ska inte användas för att sopa igen spåren efter oegentligheter som den tidigare bolagsledningen kan ha gjort sig skyldig till (prop. 2000/01:150 s. 59). De bestämmelser som enligt aktiebolagslagen gäller för styrelse och vd gäller även för likvidatorn (25 kap. 30 § ABL).
En likvidator kan avsättas om hen inte är lämplig eller av någon annan anledning bör skiljas från uppdraget. En ansökan om avsättande görs till domstol. Sådan ansökan kan göras av Bolagsverket, likvidatorn, en aktieägare eller någon annan vars rätt är beroende av likvidationen, t.ex. staten som borgenär (25 kap. 29 § ABL).
Så snart det är möjligt ska likvidatorn ansöka om kallelse på okända borgenärer enligt lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer (25 kap. 34 § ABL). De okända borgenärerna föreläggs att anmäla sina fordringar till Bolagsverket inom sex månader. En borgenär som inte anmäler sin fordran och inte heller finns med i förteckningen över kända borgenärer kan förlora rätten att göra gällande sin fordran (preklusion).
Frågan om en fordran kan anses prekluderad eller inte kan prövas i en fastställetalan mot borgenären (se NJA 2016 s. 981).
Bolagets egendom ska förvandlas till pengar i den utsträckning som behövs för likvidationen och för att betala bolagets skulder. Detta ska göras genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Rörelsen i bolaget får fortsätta om det behövs för att avvecklingen ska kunna ske på ett ändamålsenligt sätt, eller för att de anställda ska få skälig tid att skaffa sig ny anställning (25 kap. 35 § ABL).
När anmälningstiden för kallelsen på okända borgenärer gått ut och alla kända skulder har betalats ska likvidatorn skifta de tillgångar som finns kvar. Innan tillgångarna skiftas ska likvidatorn sätta undan pengar för att betala eventuella tvistiga fordringar, fordringar som inte förfallit till betalning eller fordringar som av någon annan orsak inte kan betalas på en gång (25 kap. 38 § ABL). En skuld får i princip anses var tvistig när någon påstår sig ha en fordran på bolaget och likvidatorn inte accepterar betalningsskyldigheten. Begreppet tvist omfattar både det fallet att tvisten rör grunden för en fordran som har gjorts gällande mot bolaget och det fallet att tvisten rör frågan om en fordran faktiskt var känd av bolaget innan anmälningstiden gick ut. Bestämmelsen att pengar ska sättas undan till betalning av en tvistig skuld är tydlig och innebär att likvidatorn inte ska behöva göra några komplicerade ställningstaganden. En likvidator som verkställer ett skifte utan att sätta undan pengar för en tvistig fordran får anses ha agerat oaktsamt och kan bli skadeståndsskyldig (se nedan) (NJA 2016 s. 609 och NJA 2019 s. 978 ).
Om bolaget är på obestånd ska likvidatorn ansöka om konkurs (25 kap. 36 § ABL).
När uppdraget som likvidator är fullgjort ska likvidatorn lämna en slutredovisning. Detta görs genom en förvaltningsberättelse som även ska innehålla en redogörelse för skiftet. Berättelsen och redovisningshandlingar för hela likvidationstiden ska lämnas till bolagets revisor, som inom en månad ska lämna en revisionsberättelse. Därefter ska likvidatorn kalla till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Bolagsstämman fattar beslut om ansvarsfrihet för likvidatorn (25 kap. 40 § ABL).
Om bolaget inte behöver ha någon revisor och någon sådan inte utsetts gäller inte bestämmelsen om revisionsberättelse. I det läget behöver slutredovisningen inte revideras utan likvidatorn kan kalla till bolagsstämma direkt.
I bolag där det inte råder revisionsplikt kan bolagsstämman avsätta en revisor även om bolaget har trätt i likvidation (prop. 2009/10:204 s. 82).
Om likvidationen är frivillig kan bolagsstämman besluta om att likvidationen ska upphöra och att bolagets verksamhet ska återupptas. Samma sak gäller om likvidationen inletts efter att en konkurs avslutats med överskott, lagts ner efter en frivillig uppgörelse eller om egendom återlämnats till konkursboet efter ett ackord.
Samtidigt som bolagsstämman beslutar om att likvidationen ska upphöra måste stämman välja en ny styrelse. Likvidatorn ska se till att beslutet och den nya styrelsen registreras i aktiebolagsregistret. Beslutet får inte verkställas förrän den nya styrelsen är registrerad (25 kap. 45 § ABL).
Ett beslut om att upphöra med likvidationen och återuppta bolagets verksamhet får dock inte fattas om något av följande kriterier är uppfyllt:
När likvidatorn har lagt fram slutredovisningen på bolagsstämman är bolaget upplöst. Likvidatorn ska genast anmäla detta för registrering till Bolagsverket (25 kap. 41 § ABL).
En likvidation kan i vissa fall återupptas och fortsätta även efter det att bolaget har upplösts. Detta kan ske i följande fall:
Genom beslutet att återuppta likvidationen anses bolaget inte längre vara upplöst. Vid den fortsatta likvidationen träder likvidatorn in med samma skyldigheter som tidigare. Likvidatorn ska genast anmäla den fortsatta likvidationen för registrering i aktiebolagsregistret (25 kap. 44 § ABL). Det är likvidatorn som fattar beslut om fortsatt likvidation. Utan ett sådant beslut kan en tidigare företrädare för bolaget inte väcka talan för bolagets räkning med stöd av bestämmelsen i 25 kap. 44 § ABL (NJA 2011 s. 774).
Bolagets partshabilitet påverkas inte av en eventuell risk för att motparten inte kan få ersättning för sina rättegångskostnader (Göta HovR 2012-01-20, mål nr Ö 1357-11).
Skatteverket kan inleda en utredning, fatta omprövningsbeslut och fullfölja en redan inledd process mot ett aktiebolag även om det har upplösts genom likvidation. Ett aktiebolag som har upplösts under pågående skatteprocess har ansetts ha fortsatt partshabilitet, d.v.s. rätt att vara part i domstol (RÅ 1999 ref. 34). I ett annat fall har kammarrätten ansett att Skatteverket varit oförhindrad att meddela omprövningsbeslut samt besluta om skattetillägg avseende sådana fordringar som uppkommit före upplösningen (KRNS 2008-10-27, mål nr 5253-08).
Möjligheten att fatta beslut om skatt efter att bolaget blivit upplöst efter likvidation förutsätter dock att Skatteverket inte förlorat rätten att göra sin fordran gällande på grund av preklusionseffekten enligt lagen om kallelse på okända borgenärer.
Om det efter att likvidationen har avslutats framkommer att det finns ytterligare skulder som får göras gällande mot bolaget så medför detta att det finns skäl för ytterligare förvaltningsåtgärder, genom en fortsatt likvidation.
Avser de tillkommande skulderna skatt bör Skatteverket påtala behovet av en fortsatt likvidation för likvidatorn. Om likvidatorn trots detta inte fattar beslut om fortsatt likvidation har Skatteverket möjlighet ansöka om att den juridiska personen försätts i konkurs. Den juridiska personen kan vara part i konkursärendet även om den är upplöst genom likvidationen.
Om motparten invänder att konkursfordran inte får göras gällande på grund av preklusion får domstolen i konkursmålet göra en prövning av statens fordran.
Syftet med en konkurs är att konkursförvaltaren ska kunna utreda frågan om återvinning av skiftet (se ovan). Genom skiftet har bolagets tillgångar felaktigt delats ut till ägarna innan alla kända skulder har betalats.
Eftersom den juridiska personen är upplöst och inte längre har några tillgångar bör Skatteverket, som grund för konkursansökan, kunna åberopa den allmänna obeståndsgrunden (1 kap. 2 § KonkL).
Att bolaget har upplösts genom likvidation hindrar inte att en aktieägare kallar till bolagsstämma för att behandla en fråga om skadestånd enligt 29 kap. ABL. Kallelsen kan utfärdas av länsstyrelsen (25 kap. 43 § ABL).
Likvidatorn träder in i stället för styrelsen eller vd och har därigenom samma skadeståndsansvar som en styrelseledamot gentemot bolaget, aktieägare och borgenärer. Det innebär att en likvidator kan bli skadeståndsskyldig om hen vid fullgörande av sitt uppdrag genom överträdelse av ABL uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en skada.
För skadeståndsansvar enligt ABL gäller den s.k. normskyddsläran. Det innebär att den som har lidit skada måste kunna visa att den aktuella bestämmelsen syftar till att skydda just den intressekategori som den skadelidande tillhör (SOU 2008:79 s. 101 och NJA II 1946 s. 178 ff.). En borgenär som begär skadestånd av en likvidator måste således kunna visa att den aktuella skyddsregeln i ABL syftar till att ge borgenärerna skydd. Högsta domstolen anser t.ex. att bestämmelsen 25 kap. 38 § ABL om likvidators skyldighet att innan skifte (se ovan) avsätta pengar för tvistiga skulder är en regel i syfte att skydda borgenärerna (se NJA 2016 s. 609).
Som företrädare för bolaget kan likvidatorn även bli personligt betalningsskyldig enligt reglerna om företrädaransvar.
En aktieägare som är missnöjd med skiftet får väcka talan mot bolaget senast tre månader efter att slutredovisningen lades fram på bolagsstämman. Om talan leder till att en aktieägares lott minskar, ska aktieägaren betala tillbaka det aktuella beloppet. Om återbetalning inte kan ske har likvidatorn och andra som medverkat till skiftet ett ansvar att täcka bristen, om denne varit uppsåtlig eller grovt oaktsam (25 kap. 39 § ABL).
Det likviderade bolagets räkenskapsinformation ska normalt bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 § BFL). De tidigare aktieägarna är skyldiga att ordna förvaringen.