Vad är en personbil och en motorcykel?

Personbil

Begreppen personbil och motorcykel har i mervärdesskatte­lagstiftningen inte definierats självständigt. Avsikten har varit att de definitioner som används i vägtrafikförfattningarna ska vara vägledande för tillämpningen. Definitionerna finns i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner (LDEF).

Av 2 § LDEF framgår att en bil är ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller moped. Med personbil avses en bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen. En bil som inte är inrättad för personbefordran, klassificeras som lastbil.

Skåpbil, buss

Med en personbil avses även en lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kg. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt är en separat karosserienhet (2 kap. 17 § ML). Totalvikt, karosseri­beteckning och fordonstyp framgår av fordonets registreringsbevis och av vägtrafikregistret.

Enligt ML räknas alltså följande som en personbil:

• ett fordon som enligt lagen om vägtrafikdefinitioner (LDEF) är en personbil
• en lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt som uppgår till högst 3 500 kg
• en buss med en totalvikt som uppgår till högst 3 500 kg (2 kap. 17 § första stycket ML).

Vid tillämpning av avdragsbegränsningarna och bestämmelser som sammanhänger med dessa, räknas dock följande fordon inte som en personbil:

• En personbil klass II enligt 2 § LDEF vars totalvikt överstiger 3 500 kg
• En personbil klass II enligt 2 § LDEF vars totalvikt är högst 3 500 kg, om den har en förarhytt som utgör en separat karosserienhet (2 kap. 17 § andra stycket ML).

Personbil omregistreras som lastbil

Det har förekommit att vanliga personbilar med totalvikt under 3 500 kg, t.ex. sedan- och kombibilar, ändrats i visst avseende och härefter lastbilsregistrerats och erhållit karosserikod för lastbil. Detta kan ha skett utan att bilen ändrats exteriört. På grund av dessa bilars karosseriutformning hänförs de i mervärdesskatte­hänseende till personbilar även efter omregistreringen såvida totalvikten inte höjts över 3 500 kg eller bilen byggts om till en sådan lätt lastbil som inte är personbil i ML:s mening.

Husbilar

Husbilar klassificeras som personbil klass II, enligt 2 § LDEF. Klassificeringen som personbil gäller även husbilar vars totalvikt överstiger 3 500 kg. Vid tillämpning av avdragsbegränsningar och bestämmelser som sammanhänger med dessa, räknas dock inte husbilar som personbilar i ML:s mening, om bilens totalvikt överstiger 3 500 kg. Detsamma gäller för husbilar med lägre totalvikt om fordonets förarhytt är en separat karosserienhet (2 kap. 17 § andra stycket ML).

Separat karosserienhet

Med separat karosserienhet avses att fordonet är konstruerat så att det finns en luftspalt mellan förarhytten och skåpet och att fordonet är funktionsdugligt som fordon även om skåpet nedmonteras. Om skåpet och förardelen endast avskiljs med t.ex. en plåtvägg är det inte fråga om separata karosserienheter. Lätt skåplastbil med separat karosseri för förarhytten fick tidigare karosserikod 30, se Skåplastbil. Det avgörande är i sådana fall om den som begär avdraget för den ingående skatten kan visa att fordonet är utformat så att dess förarhytt är en separat karosserienhet. Karosserikoderna kan tjäna till ledning vid sådana bedömningar.

Rättsfall: avdragsgill ingående skatt vid inköp av lastbil med skåp som ska användas för hästtransport

Kammarrätten har ansett att klaganden har gjort det sannolikt att den förvärvade lastbilen med skåp har separata karosserienheter genom ett vittnesmål och ritningar över fordonet. Kammarrätten ansåg alltså att fordonet inte kunde anses som en personbil enligt ML. Klaganden medgavs därför avdrag för den ingående skatten vid inköpet av fordonet (KRNG 2016-12-14, mål nr 832-16).

Enligt Skatteverkets uppfattning innebär kammarrättens dom inte någon förändrad syn på vad som ska anses som personbil i mervärdesskatte­hänseende. För att förarhytten ska anses vara en separat karosserienhet ska det finnas en luftspalt mellan förarhytten och skåpet. Med luftspalt ska förstås att karosserienheterna är avskilda med egna väggar. Avståndet mellan enheterna saknar betydelse. Det ska finnas ett körbart chassi med sluten förarhytt om skåpet tas ned. (Skatteverkets rättsfallskommentar om avdragsgill ingående skatt vid inköp av lastbil med skåp som ska användas för hästtransport)

Rättsfall: avdragsgill ingående skatt vid inköp av husbil

Kammarrätten har uttalat att mervärdesskatten för inköp av en husbil inte är avdragsgill, då bilen betraktas som personbil enligt ML. Av domskälen framgår att bilen var klassad som en personbil enligt vägtrafikregistret med en totalvikt på 3 500 kg och att den dessutom bestod av en karosserienhet med endast en mellanvägg som dessutom var borttagbar (KRNS 2011-12-06, mål nr 5081-11). Skatteverket delar domstolens bedömning.

Karosserikoder

En sammanfattning av karosserikoder för personbilar, bussar och lastbilar finns i sammanställningen längst ner i detta avsnitt.

Fordon som registrerats i vägtrafikregistret fr.o.m. den 1 mars 2010 har en tvåställig bokstavskod, t.ex. AA eller AC.

Koderna kan när det gäller fordon registrerade före den 1 mars 2010 fortfarande bestå av tvåställiga sifferkoder. I sammanställningen finns exempel också på dessa.

Samtliga koder kan studeras i bilaga 3 av TSFS 2009:59 där också koder som utgått men fortfarande förekommer för äldre fordon framgår.

Skatteverket anser att lastbilsregistrerade fordon med annan karosserityp än skåp, t.ex. flak, är lastbilar enligt ML, oavsett vikt. Även lätta lastbilar med plastkåpor eller kapell betraktas som lastbilar enligt ML om förarhytten är en separat karosserienhet.

Pick-upbilar/lätta flaklastbilar

Skatteverket anser att lätta flaklastbilar och pick-upbilar som försetts med kåpa över lastutrymmet inte ska anses som personbilar under förutsättning att förarhytten är en separat karosserienhet. Förlängda hytter och dubbelhytter med fram och baksäte på lätta flaklastbilar påverkar inte bedömningen av om bilen är lastbil eller personbil.

Rättsfall: tävlingsbil definition

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att en STCC-bil, som är avsedd för banracing, är personbil enligt 2 § LDEF och omfattas alltså av avdragsbegränsningen i 13 kap. 20 § ML. Enligt bolagets uppgifter var bilen anpassad för tävlingsbruk och fick inte framföras på allmän väg och den kunde inte registreras som personbil. Vidare utgjorde fordonet, enligt bolagets uppgifter, en Formel 1-bil som endast i marknadsföringssyfte hade designats för att silhuetten skulle efterlikna en personbilsmodell. Att bilen inte fanns att köpa på personbilsmarknaden och var konstruerad för att kunna köras på en speciell typ av asfalt, saknade strålkastare och inte kunde startas utan hjälp av ett antal mekaniker hindrade enligt Högsta förvaltnings­domstolen inte att fordonet skulle anses som personbil. Vägtrafik­definitionerna upptar inget särskilt fordonsslag som avser tävlingsbilar och enligt Högsta förvaltnings­domstolens mening torde det stå klart att den aktuella bilen därmed ska räknas som en bil och då närmast en personbil. Det förhållandet att en tävlingsbil inte avses bli registrerad i vägtrafikregistret, eller att den inte uppfyller de krav som ställs upp enligt fordonslagen i fråga om fordon som ska användas utanför inhägnade områden innebär enligt Högsta förvaltnings­domstolen inte att den förlorar karaktären av personbil. Med hänsyn till vad som uttalats i förarbetena till reglerna om avdragsförbud för ingående skatt vid inköp av personbilar verkar enligt Högsta förvaltnings­domstolen lagstiftarens avsikt ha varit att även tävlingsbilar ska omfattas av avdragsbegränsningen. Enligt Högsta förvaltnings­domstolen kan avdragsbegränsningen i det aktuella fallet synas vara omotiverad eftersom tävlingsbilen i praktiken inte skulle komma att användas för privat bruk. Skäl att inte tillämpa avdragsbegränsningen finns dock inte enligt Högsta förvaltnings­domstolen eftersom avdragsreglerna avsiktligt utformats på ett schabloniserat sätt, där berörda fordons konstruktion eller användningssätt inte närmare ska behöva beaktas (RÅ 2005 ref. 23).

Rättsfall: delar för tävlingsbil och avdragsrätt

Kammarrätten har funnit att ett fordons registrering som sådan inte är avgörande för den mervärdesskatterättsliga bedömningen om den ingående skatten på inköpskostnaden är avdragsgill eller inte. Avgörande är i stället om fordonet vid tiden för inköpet haft den utrustning och varit av sådant slag som förutsätts för denna klassificering. Bolaget hade från olika leverantörer köpt delar till ett fordon, vilka bolaget sedan använt för att bygga och färdigställa en rallycrossbil. Kammarrätten ansåg att fordonsdelarna vid tiden för inköpet inte utgjorde en personbil i ML:s mening (KRNG 2004-02-26, mål nr 780-786-03, 2518-03). Skatteverket delar kammarrättens uppfattning.

Motorcykel

Av lagen om vägtrafikdefinitioner framgår att med motorcykel avses ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt placerade hjul som är konstruerat för en hastighet som överstiger 45 km/h eller, om det drivs av en förbränningsmotor, denna har en slagvolym som överstiger 50 kubikcentimeter. Har motorfordonet 3 symmetriskt placerade hjul får vikten i körklart skick uppgå till högst 1 000 kg. Till motorcykel räknas inte mopeder.

Till motorcykel räknas också fordon på fyra hjul och med en massa utan last som är högst 450 kg eller 600 kg om det är inrättat för godsbefordran förutsatt att dess maximala nettoeffekt inte överstiger 15 kilowatt. En motorcykel är ett motorfordon och ska därför vara avsedd att användas huvudsakligen på väg.

Fyrhjuling

En fyrhjuling kan vara en motorcykel och omfattas i sådana fall av ML:s specialbestämmelser om personbilar och motorcyklar. En fyrhjuling kan dock också vara en terränghjuling. En terränghjuling, som vanligtvis har fyra hjul, är ett slags terrängmotorfordon som har en tjänstevikt på högst 450 kg. Den skiljer sig från en fyrhjulig motorcykel bl.a. genom att den inte har några begränsningar på motorstyrka och effekt. Ett terrängmotorfordon omfattas av de allmänna reglerna i ML. Terrängmotorfordon definieras som ett motordrivet fordon som inte är ett motorfordon och som är inrättat huvudsakligen för att användas för person- eller godsbefordran i terräng, se 2 § LDEF. Det framgår av bilregistret om ett fordon är registrerat som terrängmotorfordon eller motorcykel.

Snöskoter

En snöskoter omfattas inte av specialreglerna i ML eftersom den definieras som ett terrängmotorfordon som är avsedd för färd på snötäckt mark och som är försedd med band och medar.

Terrängmotorfordon

Terrängvagnar är terrängmotorfordon som har en tjänstevikt över 450 kg. Inte heller terrängvagnar omfattas av specialreglerna i ML. Tjänstevikten för ett terrängmotorfordon är fordonets sammanlagda vikt i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg som hör till fordonet samt bränsle, smörjolja och vatten. För en tung terrängvagn (terrängvagn med en tjänstevikt över 2 000 kg) räknas även vikten av föraren och reservhjul.

Moped

Mopeder indelas enligt lagen om vägtrafikdefinitioner i mopeder klass I (EU-mopeder) och mopeder klass II. Mopeder är inte motorcyklar och omfattas därför inte av mervärdesskattelagens specialregler som gäller personbilar och motorcyklar. Det gäller även fyrhjuliga mopeder inklusive s.k. mopedbilar.

Sammanställning: vägtrafikregistrets karosserikoder

Dessa karosserikoder har hämtats från kommissionens förordning (EU) nr 678/2011, del C bilaga I (TSFS 2009:59).

Av Personbil och Skåpbil, buss framgår översiktligt vad som gäller.

Karosserikoder anges bl.a. i bilregistret och registreringshandlingar för att beskriva karosseritypen hos en bil eller en släpvagn, t.ex. flak, skåp eller tank. Vissa koder anger dock närmast att fordonet är inrättat för visst ändamål, t.ex. brandfordon eller polisfordon. Som personbil enligt ML anses även buss och lastbil med skåpkarosseri om fordonets totalvikt är högst 3 500 kg och lastbilens skåp och förarhytt inte är separata karosserienheter.

En annan lastbil eller buss med totalvikt över 3 500 kg eller en släpvagn kan inte räknas till personbil enligt ML. En lastbil med flakkarosseri räknas inte till personbil enligt ML, oavsett dess totalvikt.

Personbil

För EU-typgodkända personbilar anges följande karosserikoder:

Kod	Karosseri
AA	Sedan
AB	Halvkombi
AC	Stationsvagn (kombivagn)
AD	Kupé
AE	Cabriolet
AF	Fordon avsett för flera ändamål
SA	Campingbil
SB	Bepansrat fordon
SC	Ambulans
SD	Likbil

Fordon registrerade före den 1 mars 2010 kan ha fått tvåställiga sifferkoder i stället för de ovan angivna bokstavskombinationerna.

Koderna 01−07: Olika definierade karosstyper.

Kod 01 täckt, 02 öppen, 03 kombi, 04 täckt med taklucka, 05 kombi med taklucka, 06 taxi och 07 taxikombi.

För fordon som hör till fordonsslaget personbil kan också anges en för alla fordonsslag tillämplig karosserikod t.ex. 75, 93, 95, 96 och 99 avseende bl.a. brand- och polisfordon samt ambulans eller 98 övrigt karosseri. Vid tillämpning av ML är även personbilar med dessa koder att anse som personbil.

Personbil – husbil – kod SA

Tidigare, kod 08: Bostadsinredning alternativt 22 för husbil som var registrerad som lastbil.

Anges för fordon som försetts med permanent bostadsinredning (husbil). Husbil anses inte som personbil enligt ML vid tillämpning av avdragsbegränsningarna och bestämmelser som sammanhänger med dessa om totalvikten överstiger 3 500 kg eller om förarhytten och bostadspåbyggnaden är separata karosserienheter på det sätt som avses vid karosserikod 30 för lastbil med skåpkarosseri (2 kap. 17 § andra stycket ML). Andra personbilar som är personbilar enligt lagen om vägtrafikdefinitioner är också personbil enligt ML oavsett totalvikt och karosserikod.

Buss

Koderna CA−CW (tidigare 01−04). Buss med totalvikt av högst 3 500 kg är personbil enligt ML.

Flaklastbil

Flaklastbil, oberoende av totalvikt och antal sittplatser i förarhytten, är inte personbil enligt ML.

Enligt den gamla kodstrukturen gällde koderna 09−19 olika flaklastbilar, vissa även med kapell eller kåpa, koderna 17−19. Se även kod 32 nedan.

Dessa fordon får karosserikod BA numera. Även andra bilar än sådana som tilldelades de ovan nämnda sifferkoderna kan tilldelas BA. Det kan medföra att det finns bilar som har tilldelats karosserikod BA, men som hänförs till personbil enligt ML.

Skåplastbil

Totalvikt högst 3 500 kg = Personbil enligt ML. Detta gäller inte om lastbilens förarhytt är en separat karosserienhet.

Totalvikt över 3 500 kg = Ej personbil enligt ML.

Följande karosserikoder används:

Kod	Karosseri
BB	Skåpbil
BC	Dragfordon för påhängsvagn
BD	Dragfordon för släpvagn

Enligt gamla kodstrukturen angavs nedanstående koder:

Kod	Karosseri
06−07	Täckt/kombi – Taxi
20	Skåp – Lastutrymme med fasta sidor och tak utan speciell inredning
21	Skåp – Hyllor, fack
22	Skåp – Bostadsinredning
23	Skåp – Butiksinredning
24	Skåp – Kontorsinredning
25	Skåp – Sjukvårdsinredning
26	Skåp – Verkstadsinredning
27	Skåp – Kylaggregat
28	Skåp – Frysaggregat
29	Skåp – Övrigt
30	Skåp – Separat karosserienhet
31	Flak – Täckt lastutrymme med gardinsidor
32	Flak – Godslåda med öppningsbar överdel
40−99	Annat – Annat karosseri än skåp eller flak

Kod 30 som avser fordon med skåp, separat karosserienhet anges enligt gamla kodstrukturen för lastbil med totalvikt högst 3 500 kg där förarhytten är en separat karosserienhet i förhållande till skåpkarosseriet. Ej personbil enligt ML.

Det kan förekomma att äldre skåplastbilar med separat förarhytt (= kod 30) ändå har någon av karosserikoderna 20−29. De ska då inte hänföras till personbil enligt ML.

Enligt den nya kodstrukturen får alla skåpbilar karosserikod BB. Det går alltså inte längre att genom karosserikoden urskilja om en skåpbil är utformad med förarhytt som är en separat karosserienhet.

Kompletterande information

Uttagsbeskattning av privat användning av personbilar och motorcyklar.