OBS: Detta är utgåva 2024.3. Visa senaste utgåvan.

Det finns ett stort antal rättsfall som är av intresse för att ge en bild av gällande praxis för hur näringsverksamhet ska bedömas.

Sidan har uppdaterats med ett antal rättsfall.

Vad som ansetts utgöra näringsverksamhet

I följande rättsfall fr.o.m. 1981 har näringsverksamhet ansetts föreligga.

  • Arbete med skogsmaskin vilken därefter avyttrades ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1982 1:50).
  • Fiskeverksamhet har ansetts utgöra intäkt av rörelse (RÅ 1982 Aa 132).
  • Konsult med eget bolag beskattades för lön från bolaget (RÅ 1983 1:40).
  • Arbete för reklambyrå (AB) utfört av ensam­företagare har ansetts utgöra rörelseintäkt (RÅ 1983 1:84).
  • Bilrekonditionering har ansetts vara själv­ständigt bedriven rörelse (RÅ 1984 1:24).
  • Grävmaskinägare som har anlitats av schakt-maskinföretag har ansetts oförhindrad att åtaga sig andra uppdrag och ansågs som näringsidkare (RÅ 1984 1:42).
  • Ingenjör med eget bolag beskattades i bolaget för erhållen ersättning från annan ingenjörsbyrå (RÅ 1984 1:101).
  • Tidningsdistribution med egen lastbil för en uppdragsgivare ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1985 1:37).
  • Personer med trafiktillstånd ansågs vara självständiga näringsidkare (RÅ 1985 1:76).
  • Värdepappershandel i trävarurörelse ansågs som rörelse och inte kapitalvinst (RÅ 1986 ref. 53).
  • Försäljningsprovisioner ansågs hänförliga till handelsbolags näringsverksamhet och inte tjänsteinkomst hos delägaren (RÅ 1986 ref. 123).
  • Uppdragsgivare höll med material vid utförande av snickeriarbeten. Snickaren ansågs som näringsidkare (RÅ 1986 not. 65).
  • Bokförare med fem uppdragsgivare, egen lokal samt timdebitering ansågs bedriva näringsverksamhet (RÅ 1986 not. 78).
  • Konstnärlig verksamhet ansågs utgöra näringsverksamhet och inte hobby (RÅ 1987 ref. 56).
  • Frisör som hyrt arbetsplats i frisersalong har i visst fall ansetts bedriva rörelse (RÅ 1987 ref. 164 I).
  • Aktiebolags värdepappershandel ansågs vara näringsverksamhet och inte kapitalvinst (RÅ 1988 ref. 45).
  • Engångsersättning, vid vattenreglering, till sameby ansågs som näringsverksamhet och inte kapitalvinst (RÅ 1988 ref. 91).
  • Tandläkares försäljning av guld som härrör från tandguld förvärvat av patienter har hänförts till tandläkarrörelsen, oavsett om betalning för tandguldet belastat rörelsen (RÅ 1989 ref. 55).
  • Renovering av ett fartyg har ansetts som näringsverksamhet. Det var klarlagt att betydande investeringar och arbetsinsatser gjorts med avsikt att fartyget därefter skulle säljas (RÅ 1990 not. 399).
  • Intäkt av älgjakt som bedrivits av renskötande same som följer av renskötselrätt har ansetts böra beskattas i dennes renskötselrörelse (RÅ 1991 ref. 38).
  • Leasingverksamhet har ansetts som rörelse (RÅ 1992 ref. 21 I-II).
  • Företagsdoktors aktiebolag beskattades bl.a. för styrelseuppdrag i näringsverksamheten och inte hos fysikern i tjänst (RÅ 1993 ref. 55).
  • Stiftelse utan vinstsyfte ansågs bedriva närings­verksamhet (RÅ 1996 not. 146).
  • Fackförbunds ackordsmätning mot mätavgift ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1997 ref. 16).
  • Odontologisk förenings kursverksamhet saknade vinstsyfte men ansågs ändå som en näringsverksamhet (RÅ 1998 ref. 10).
  • Idrottsförenings anordnande av konsert ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1999 ref. 50).
  • Utbildningsverksamhet som bedrivs av en ideell förening har ansetts utgöra näringsverksamhet (RÅ 2000 ref. 14).
  • Konsultarvoden beskattades i bolag och inte som inkomst av tjänst (RÅ 2000 not. 189).
  • Avbytare inom jordbruket ansågs bedriva närings­verksamhet (RÅ 2001 ref. 25).
  • Vid innehav av näringsfastighet räknas redan innehavet till näringsverksamhet (RÅ 2002 ref. 59).
  • Fysisk person har beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet vid försäljning av rättighet till eget bolag i vilket rättigheten använts (RÅ 2002 ref. 80).
  • Rätt till framtida inkomster från exploateringen av en uppfinning (avkastningsrätt) som upparbetats genom egen arbetsinsats har med hänsyn till omständigheterna ansetts som näringsverksamhet (RÅ 2004 ref. 6).
  • Ägare av bolag har inte beskattats för ersättning som bolaget fått från ett helägt dotterbolag för arbete som ägaren utfört i bolaget (RÅ 2004 ref. 62).
  • Inkomst av olaglig taxirörelse som bedrivits utan tillstånd har ansetts som skattepliktig närings-verksamhet (RÅ 2005 ref. 14).
  • Fackförbunds annonsförsäljning har ansetts utgöra en sådan näringsverksamhet som omfattas av bestämmelserna i 13 kap. IL (RÅ 2005 ref. 37).
  • Nybildat vilande aktiebolag ansågs bedriva näringsverksamhet (RÅ 2006 ref. 58).
  • Ägare av ett bolag har inte beskattats personligen för ersättning för annonsförsäljning som ett dotterföretag till bolaget fått från ett annat av ägaren delägt bolag (RÅ 2007 not. 103).
  • Fråga om F-skattsedelns rättsverkningar vid påförande av arbetsgivaravgifter. Arvode till VD (RÅ 2007 ref. 61 II).
  • Renvaktarbostad som används för boende uteslutande i samband med renskötsel har ansetts utgöra näringsfastighet (RÅ 2010 ref. 96).
  • Mot bakgrund av bestämmelsen i 13 kap. 1 § tredje stycket IL ansågs byggnader vid tillämpningen av bestämmelserna om utrangerings- och värdeminskningsavdrag i 19 kap. IL ha tillförts ett aktiebolags näringsverksamhet när de förvärvats, och att de tillhör näringsverksamheten så länge de finns kvar (HFD 2011 ref. 72).
  • Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst (HFD 2012 ref. 51).
  • Ett aktiebolags överlåtelse av samtliga tillgångar och skulder har ansetts avse hela näringsverksamheten (HFD 2012 ref. 58).
  • Fakturor för inhyrd personal har lagts till grund för beskattningen. Personalen har inte ansetts som anställd av beställaren med hänsyn till omständigheterna i fallen (HFD 2012 ref. 69 II och III).
  • En överlåtelse av en förenings samtliga tillgångar och skulder har ansetts uppfylla villkoret att avse föreningens hela näringsverksamhet. Den omständigheten att föreningen även efter överlåtelsen kommer att bedriva näringsverksamhet i form av förvaltning av den ersättning som erhålls (jfr RÅ 2006 ref. 58) har inte föranlett annan bedömning (HFD 2012 not. 56).
  • I samband med en ombildning av verksamheten har ett nybildat aktiebolag med personal som utför uppdrag åt ett annat bolag ansetts bedriva en självständig näringsverksamhet. Det andra bolaget hade tillförts rätten att sälja tjänster i Sverige, sköta marknadsföring, och ingå uppdragsavtal och sköta kontakter med kunder (SRN 2012-09-27, dnr 140-11/D).
  • Personer som övergått från att ha varit anställda till att via egna nybildade bolag bli underentreprenörer till den tidigare arbetsgivaren, har ansetts utöva självständigt bedriven verksamhet (SRN 2014-01-10, dnr 54-13/D).
  • En ideell förening (fackförbund) sköter enligt stadgarna en särskild kontroll av ackorden inom branschen. Förbundet övervägde att höja medlemsavgifterna istället för att ta ut kontrollavgifter. Den tidigare verksamheten ansågs utgöra näringsverksamhet. En kontrollverksamhet av nu aktuellt slag har ansetts som näringsverksamhet även om den finansieras genom medlemsavgifter (HFD 2014 not. 81).
  • En ideell förening (fackförbund) som gett service till företag som tecknar hängavtal mot avgift har ansetts bedriva näringsverksamhet. Servicen avser telefonrådgivning, information om kollektivavtalet och möjlighet att delta i informationsträffar (HFD 2015 not. 6).
  • Kravet på självständighet har ansetts uppfyllt i ett förhandsbeskedsärende när en anställd övergår till att bedriva verksamhet med egna kunder i ett nybildat aktiebolag som han äger tillsammans med arbetsgivaren (SRN 2017-04-03, dnr 80-16/D).
  • Ersättning som ett bolag erhållit för tjänster som tillhandahålls bolagsägarens tidigare arbetsgivare ska inte beskattas hos bolagsägaren personligen (HFD 2017 ref. 8).
  • Innehav av näringsfastighet räknas alltid till näringsverksamhet. Den omständigheten att åtgärderna på byggnaden syftat till att möjliggöra ett privat utnyttjande har inte påverkat bedömningen (HFD 2017 not. 34).
  • Ersättning som ett bolag erhållit för uppdrag som ägaren utfört i egenskap av styrelseledamot i ett flertal bostadsrättsföreningar ska med hänsyn till omständigheterna beskattas i bolaget (SRN 2018-06-18, dnr 36-18/D).
  • Ett bolag har vid en sammantagen bedömning ansetts bedriva yrkesmässig handel med bostadsrätter varvid dessa har utgjort lagertillgångar (HFD 2019 ref. 47).
  • Ersättning som ett IT konsultbolag (som ägs av en verksam konsult) erhållit för tjänster som fakturerats ett gemensamt ägt bolag, som i sin tur fakturerat kund, har i en viss situation beskattats hos konsultbolaget och inte hos konsulten personligen (SRN 2019-09-24, dnr 42-19/D).
  • Ersättning som betalas till dotterbolag i samband med att delar av verksamheten förts över från moderbolaget har ansetts utgöra inkomst i en självständigt bedriven näringsverksamhet hos dotterbolagen och inte hos moderbolaget (SRN 2020-06-04, dnr 68-19/D).
  • Inkomster från externa uppdrag har i en viss situation, när ägarens egna bolag erhållit rätten att verka på samma geografiska marknad som det företag där ägaren är anställd, beskattats hos ägarens bolag och inte hos ägaren personligen (SRN 2021-07-01, dnr 22-21/D).

Vad som inte ansetts utgöra näringsverksamhet

I följande rättsfall fr.o.m. 1981 har näringsverksamhet inte ansetts föreligga. Det bör noteras att prövningen av vissa äldre fall inte innefattar det nya andra stycket i 13 kap. 1 § IL, utan prövningen avser endast första stycket. Du kan läsa mer om gränsdragningen på sidan Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet.

  • Intäkt som ett dödsbo erhållit vid försäljning av verk beträffande vilka den avlidne författaren själv ingått förlagsavtal har beskattats enligt reglerna för realisationsvinst (RÅ 81 1:3).
  • Aktiehandel ansågs som kapitalvinst (RÅ 81 1:4).
  • Tidningsdistributör med egen bil han ansetts vara arbetstagare trots att flera uppdragsgivare funnits (RÅ 1981 1:17).
  • Företagsläkare med eget bolag beskattades för verksamheten i inkomstslaget tjänst (RÅ 1982 1:38).
  • Person som anskaffat intervjuobjekt för marknadsundersökningar har ansetts vara arbetstagare (RÅ 1984 1:29).
  • Säljare av monteringsfärdiga trähus har ansetts vara arbetstagare (RÅ 1984 1:47).
  • Delägare i HB har utfört teknisk konsultverksamhet åt AB. Ersättningen hänfördes till inkomst av anställning (RÅ 1984 1:56).
  • Spel i utlandet ansågs inte som näringsverksamhet (RÅ 1986 ref. 87).
  • Tupperwareförsäljares rabatter och ersättningar har ansetts som inkomst av tjänst (RÅ 1987 ref. 163).
  • Frisör som hyrt arbetsplats i frisersalong har i visst fall ansetts som arbetstagare (RÅ 1987 ref. 164 II).
  • Båtuthyrning som förlagts till ett handelsbolag har inte ansetts som rörelse (RÅ 1987 not. 243).
  • Avyttring av konstsamling under hand ansågs som kapitalvinst (RÅ 1988 not. 114).
  • Innehav av en travhäst ansågs inte vara näringsverksamhet (RÅ 1988 ref. 117).
  • Inkomst av brottslig verksamhet i form av att uteslutande sälja förskingrad olja har inte ansetts som näringsverksamhet (RÅ 1991 ref. 6).
  • Försäljning av insamlade pollenrika växtdelar där verksamheten haft en mindre omfattning (RÅ 1992 not. 513).
  • Styrelseuppdrag beskattades som inkomst av tjänst och inte i eget bolag (RÅ 1993 ref. 104).
  • Terminskontrakt som ett bolag tecknat i syfte att neutralisera ränterisker på lån kopplade till ett fastighetsinnehav har behandlas på motsvarande sätt som andra i den verksamheten förvärvade finansiella instrument (reavinstregler). Fråga är inte om en vid sidan av fastighetsförvaltningen bedriven handel med värdepapper (RÅ 1997 ref. 5 II).
  • Konsultuppdrag under 6 månader beskattades i inkomstslaget tjänst och inte i eget bolag (RÅ 2000 not. 49).
  • Styrelsearvode beskattades i inkomstslaget tjänst och inte i bolag som konsulten hade bestämmande inflytande över (RÅ 2000 not. 187).
  • Svensk ishockeyförening ansågs som arbetsgivare för tre inhyrda spelare trots att ersättning utgått till ett utländskt företag enligt avtal (RÅ 2001 ref. 50).
  • Delägande advokataktiebolag ansågs inte bedriva en självständig näringsverksamhet i förhållande till ett gemensamt ägt kommanditbolag (RÅ 2001 ref. 60).
  • Förvaltningen av ett företags likviditetsreserv, placerad i marknadsnoterade aktier, har inte ansetts utgöra värdepappersrörelse (RÅ 2003 ref. 49).
  • Ersättning som ett bolag betalat till personer, vilka genom bolagets försorg fått arbetstillstånd i Sverige, vid plockning av vilt växande bär har ansetts utgöra ersättning för arbete (RÅ 2003 ref. 89).
  • Förvärv av utländska aktier har säkrats med motsvarande lån i utländsk valuta. Bolagets avyttring behandlas enligt kapitalvinstreglerna med omräkning till aktuell valutakurs, oavsett 14 kap. 8 § IL (RÅ 2007 not. 28).
  • En banks innehav av aktier inom ramen för riskkapitalverksamhet har inte ansetts utgöra lagertillgångar (RÅ 2007 not. 162).
  • Om F-skattsedelns rättsverkningar vid påförande av arbetsgivaravgifter. En tekniker övergick från att vara anställd i aktiebolag till att vara inhyrd via två kommanditbolag (RÅ 2007 ref. 61).
  • Förmedling av finansieringslösning för försäljning av bilar har överförts till ett särskilt bolag enligt avtal. Innebörden av avtalen har ansetts vara att provisionsinkomsterna överförts till handlaren personligen från bilhandelsbolaget (RÅ 2008 ref. 66).
  • Högsta förvaltningsdomstolen fann att ett bolag bedrev näringsverksamhet vid tillämpning av bestämmelserna om fast driftställe i 2 kap. 29 § IL. I motiveringen anges bl.a. att den bestämning av uttrycket näringsverksamhet som görs i 13 kap. IL gäller självklart i de efterföljande kapitlen om näringsverksamhet (14-40 kap.). Enligt domstolens mening har uttrycket samma innebörd i hela IL (jfr prop. 1999/2000:2 del 3 s. 372 och del 2 s. 18) (RÅ 2009 ref. 91).
  • En företagsledare i ett fåmansföretag som säljer markvårdsutrustning har sålt en av honom privat ägd parktraktor. Avyttringen har inte ansetts kunna hänföras till företaget eller ses som ett utflöde av dess verksamhet (RÅ 2010 ref. 49).
  • Att fastigheten har viss betydelse för hästuppfödningen på så sätt att fastigheten ger möjlighet till bete för hästarna vilket i sin tur skapar visst ekonomiskt stöd innebär inte att hästuppfödningen ska anses ingå i en bedriven näringsverksamhet (RÅ 2010 ref. 111).
  • En fysisk persons köp och försäljningar av värdepapper i stor omfattning har inte ansetts utgöra näringsverksamhet (HFD 2012 not. 57).
  • Fakturor för inhyrd personal har i ett visst fall inte lagts till grund för beskattningen. Personalen har i stället ansetts som anställd av fakturamottagaren (HFD 2012 ref. 69).
  • Utdelningar på andelar i en värdepappersfond kan inte anses hänförliga till bostadsrättsföreningens fastighet och föreningen har därför inte beskattats (HFD 2014 ref. 27).
  • Ingen del av ersättningen för en fysioterapiverksamhet som bedrivs i bolagsform och överlåtits enligt reglerna om s.k. ersättningsetablering har beskattats hos fysikern (HFD 2015 ref. 40).
  • En delägare i ett konsultföretag som övergår från att vara anställd till att utföra samma arbetsuppgifter som anställd i eget aktiebolag, underentreprenör till konsultföretaget, anses inte bedriva självständig näringsverksamhet när förhållandena i övrigt är i huvudsak oförändrade (SRN 2016-06-22, dnr 42-15/D)
  • En person avsåg att utföra 9 styrelseuppdrag såsom konsult från eget bolag. De i målet aktuella styrelseuppdragen ansågs inte vara sådana tillfälliga och särskilt avgränsade uppdrag som krävs för att arvodena ska kunna beskattas hos bolaget. HFD fann att arvodena ska beskattas som inkomst av tjänst (HFD 2017 ref. 41).
  • Den enda verksamhet som ett aktiebolag bedriver är att förvalta ett aktieinnehav i ett annat bolag. Denna förvaltning utgör inte sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § första stycket IL. Förvaltningen får i stället ses som en verksamhet vars inkomster och utgifter räknas till inkomstslaget näringsverksamhet med stöd av 2 § (HFD 2017 ref. 55).
  • Styrelseuppdrag utfört av en advokat inom ramen för dennes verksamhet, men som inte avsåg ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i bolaget, har beskattats hos advokaten personligen som inkomst av tjänst (HFD 2019 not. 31).
  • Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att Svenska kyrkans tillhandahållanden av vissa tjänster hade skett inom trossamfundet Svenska kyrkan och alltså inte till de organisatoriska delarna i deras egenskap av självständiga juridiska personer. Ersättningarna för tjänsterna utgjorde därmed inte inkomst av näringsverksamhet (HFD 2021 ref. 2).
  • En person avsåg att inom ramen för sin enskilda näringsverksamhet utföra styrelseuppdrag i ett ömsesidigt försäkringsbolag och en ideell förening. HFD ansåg att presumtionen om tjänstebeskattning hos ledamoten bör gälla (HFD 2021 ref. 9).
  • Ersättning som en person (fiskare) fått från ett bolag för utfört fiske har hänförts till inkomstslaget tjänst (HFD 2022 ref. 6).
  • Inkomster och utgifter från rumsuthyrning med frukostservering i en privatbostadsfastighet har ansetts föranledda av innehavet av fastigheten. Tjänster som kan sägas ha ett naturligt samband med rumsuthyrningen såsom serveringen av frukost har ansetts ingå som en del i själva rumsuthyrningen. Sådana inkomster och utgifter ska därför inte räknas till näringsverksamhet utan beskattas som ersättning vid upplåtelse av privatbostadsfastighet i inkomstslaget kapital (HFD 2023 ref. 18).
  • Handel med valuta för annans räkning i utbyte mot ersättning motsvarande viss andel av vinsten har inte ansetts som inkomst av näringsverksamhet (SRN, dnr 11-23/D)

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2011 ref. 72 [1]
  • HFD 2012 not. 56 [1]
  • HFD 2012 not. 57 [1]
  • HFD 2012 ref. 51 [1]
  • HFD 2012 ref. 58 [1]
  • HFD 2012 ref. 69 [1] [2]
  • HFD 2014 not. 81 [1]
  • HFD 2014 ref. 27 [1]
  • HFD 2015 not. 6 [1]
  • HFD 2015 ref. 40 [1]
  • HFD 2017 ref. 41 [1]
  • HFD 2017 ref. 55 [1]
  • HFD 2017 ref. 8 [1]
  • HFD 2017-12-13, mål nr 2169-17 [1]
  • HFD 2019 not. 31 [1]
  • HFD 2019 ref. 47 [1]
  • HFD 2021 ref. 2 [1]
  • HFD 2021 ref. 9 [1]
  • HFD 2022 ref. 6 [1]
  • HFD 2023 ref. 18 [1]
  • RÅ 1981 1:17 [1]
  • RÅ 1981 1:4 [1]
  • RÅ 1982 1:38 [1]
  • RÅ 1982 1:50 [1]
  • RÅ 1982 Aa 132 [1]
  • RÅ 1983 1:40 [1]
  • RÅ 1983 1:84 [1]
  • RÅ 1984 1:101 [1]
  • RÅ 1984 1:24 [1]
  • RÅ 1984 1:29 [1]
  • RÅ 1984 1:42 [1]
  • RÅ 1984 1:47 [1]
  • RÅ 1984 1:56 [1]
  • RÅ 1985 1:37 [1]
  • RÅ 1985 1:76 [1]
  • RÅ 1986 not. 65 [1]
  • RÅ 1986 not. 78 [1]
  • RÅ 1986 ref. 123 [1]
  • RÅ 1986 ref. 53 [1]
  • RÅ 1986 ref. 87 [1]
  • RÅ 1987 not. 243 [1]
  • RÅ 1987 ref. 163 [1]
  • RÅ 1987 ref. 164 [1] [2]
  • RÅ 1987 ref. 56 [1]
  • RÅ 1988 not. 114 [1]
  • RÅ 1988 ref. 117 [1]
  • RÅ 1988 ref. 45 [1]
  • RÅ 1988 ref. 91 [1]
  • RÅ 1989 ref. 55 [1]
  • RÅ 1990 not. 399 [1]
  • RÅ 1991 ref. 38 [1]
  • RÅ 1991 ref. 6 [1]
  • RÅ 1992 not. 513 [1]
  • RÅ 1992 ref. 21 [1]
  • RÅ 1993 ref. 104 [1]
  • RÅ 1993 ref. 55 [1]
  • RÅ 1996 not. 146 [1]
  • RÅ 1997 ref. 16 [1]
  • RÅ 1997 ref. 5 [1]
  • RÅ 1998 ref. 10 [1]
  • RÅ 1999 ref. 50 [1]
  • RÅ 2000 not. 187 [1]
  • RÅ 2000 not. 189 [1]
  • RÅ 2000 not. 49 [1]
  • RÅ 2000 ref. 14 [1]
  • RÅ 2001 ref. 25 [1]
  • RÅ 2001 ref. 50 [1]
  • RÅ 2001 ref. 60 [1]
  • RÅ 2002 ref. 59 [1]
  • RÅ 2002 ref. 80 [1]
  • RÅ 2003 ref. 49 [1]
  • RÅ 2003 ref. 89 [1]
  • RÅ 2004 ref. 6 [1]
  • RÅ 2004 ref. 62 [1]
  • RÅ 2005 ref. 14 [1]
  • RÅ 2005 ref. 37 [1]
  • RÅ 2006 ref. 58 [1]
  • RÅ 2006 ref. 58 [1]
  • RÅ 2007 not. 103 [1]
  • RÅ 2007 not. 162 [1]
  • RÅ 2007 not. 28 [1]
  • RÅ 2007 ref. 61 [1] [2]
  • RÅ 2008 ref. 66 [1]
  • RÅ 2009 ref. 91 [1]
  • RÅ 2010 ref. 111 [1]
  • RÅ 2010 ref. 49 [1]
  • RÅ 2010 ref. 96 [1]
  • RÅ 81 1:3 [1]
  • SRN dnr 11-23/D [1]
  • SRN dnr 140-11/D [1]
  • SRN dnr 22-21/D [1]
  • SRN dnr 36-18/D [1]
  • SRN dnr 42-15/D [1]
  • SRN dnr 42-19/D [1]
  • SRN dnr 54-13/D [1]
  • SRN dnr 68-19/D [1]
  • SRN dnr 80/16/D [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]