OBS: Detta är utgåva 2024.2. Sidan är avslutad 2024.
Skatteverket kan befria en skattskyldig från trängselskatt eller tilläggsavgift om det är uppenbart oskäligt att ta ut skatten eller avgiften. Vidare kan Skatteverket medge undantag från användningsförbud för ett visst fordon om det finns särskilda skäl.
Det kan i vissa fall vara uppenbart oskäligt att en skattskyldig ska betala hela eller en del av en trängselskatt eller tilläggsavgift. Skatteverket får då, självmant eller efter att den skattskyldiga ansökt om det, återbetala skatten eller avgiften eller besluta att den skattskyldiga inte behöver betala den, helt eller delvis (18 § LTS).
Skatteverket är skyldig att pröva frågan om befrielse efter ansökan av den skattskyldiga men ska även ta upp frågan utan en sådan begäran, om det finns skäl till det (prop. 2003/04:145 s. 64).
Möjligheten att befria från skatt eller avgift, eller att återbetala ett redan inbetalt belopp, bör användas restriktivt och främst i situationer då bilägaren har blivit betalningsskyldig utan att vara orsak till det själv och utan att kunna hindra det (prop. 2003/04:145 s. 112 f.).
Den skattskyldiga är skyldig att betala beslutad trängselskatt, även om denne av någon anledning inte nåtts av underrättelsen om beskattningsbeslutet (jfr prop. 2007/08:52 s. 17).
Skatteverket anser att det saknas laglig grund att befria från en tilläggsavgift som tagits ut för att ägaren till en tillfälligt registrerad bil som ska exporteras inte har nåtts av skattebeslutet eller har nåtts av beslutet för sent.
Nedan anges situationer då det kan anses framstå som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt eller tilläggsavgift.
Det kan anses framstå som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt eller tilläggsavgift om bilen var stulen när den passerade betalstationen och den skattskyldiga kan visa det genom t.ex. en polisanmälan (se prop. 2003/04:145 s. 64 och 112 f.).
Det kan anses framstå som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt eller tilläggsavgift om bilen har använts vid en nödsituation (prop. 2003/04:145 s. 64).
Om Transportstyrelsen eller någon annan myndighet har gjort något fel vid hanteringen av systemet, t.ex. när de informerat trafikanterna, kan det utgöra grund för befrielse från trängselskatt eller tilläggsavgift (prop.2003/04:145 s. 64).
Det kan anses framstå som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt eller tilläggsavgift om den skattskyldiga p.g.a. avspärrningar eller liknande har tvingats att passera en betalstation (prop. 2003/04:145 s. 112 f.).
Skatteverket fastställde att A var skyldig att betala trängselskatt för två passager den 16 februari 2006. A överklagande och uppgav att hens avsikt hade varit att svänga av i en korsning strax före betalstationen. Vid korsningen körde en buss på hens bil så att den hamnade i korsningen. Hen körde då bilen till andra sidan av korsningen för att anmäla skadan. Därifrån kunde hen inte svänga in i korsningen direkt, utan att färdas mot trafiken. Därför måste hen passera betalstationen och därefter vända tillbaka till korsningen och på nytt passera betalstationen. Skatteverket bestred A:s överklagande.
Förvaltningsrätten ansåg att det inte kunde ses som uppenbart oskäligt att ta ut skatten, men kammarrätten däremot biföll A:s överklagande. Skatteverket överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att förvaltningsrättens dom skulle fastställas, eftersom A själv hade valt att placera bilen så att två skattepliktiga passager hade uppkommit.
Högsta förvaltningsdomstolen avslog Skatteverkets överklagande då de ansåg att det inte var rimligt att begära att A skulle ha agerat på något annat sätt än hen gjorde när hens bil blev påkörd. Situationen var därför sådan att det framstod som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt för de två passagerna. Skatteverkets överklagande avslogs därför (RR 2008-10-06, mål nr 6944-06).
Skatteverket anser att det finns skäl att befria från tilläggsavgift som påförts om
Skatteverket anser att det finns skäl för befrielse från en tilläggsavgift om en företagsrekonstruktion utgjort ett hinder för den skattskyldiga att betala den trängselskatt som givit upphov till tilläggsavgiften. Skatteverket anser inte att företagsrekonstruktion utgör skäl för befrielse avseende en trängselskatt.
Skatteverket anser att ett konkursbeslut i vissa situationer kan utgöra skäl för befrielse. Det handlar då om situationer när konkursen inneburit att den skattskyldiga inte kunnat förhindra att trängselskatt respektive tilläggsavgiften uppkommit.
Skatteverket anser att det finns skäl för att befria från en tilläggsavgift som har uppkommit efter ett beslut om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering när den fordran på trängselskatt som har gett upphov till tilläggsavgiften omfattas av skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen.
Skatteverket anser att det finns skäl att befria från en tilläggsavgift som påförts om
Nedan anges exempel på situationer då det inte kan anses uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt eller tilläggsavgift.
D blev påförd en tilläggsavgift eftersom betalningen av trängselskatten inte skett i rätt tid. D yrkade att hen inte skulle påföras någon tilläggsavgift eftersom hen fått ett inbetalningskort som var makulerat. Det var ostridigt i målet att trängselskatten betalats försent och att en tilläggsavgift skulle påföras. Frågan var om det var uppenbart oskäligt att ta ut tilläggsavgiften.
Kammarrätten höll med förvaltningsrätten om att det makulerade inbetalningskortet innebar att det vid tiden för utskicket fanns ett aktivt autogiro. Däremot ansåg Kammarrätten att D haft ett ansvar för att kontrollera att betalning verkligen gjorts. Detta särskilt eftersom D bytt bank och tecknat ett nytt avtal om autogiro. D kunde således ha förhindrat att tilläggsavgift påfördes och det framstod därför inte som uppenbart oskäligt att ta ut tilläggsavgift. Kammarrätten upphävde Förvaltningsrättens dom och fastställde Skatteverkets beslut (KRNS 2023-08-24, mål nr 3404-23).
A blev påförd tilläggsavgift eftersom det inte fanns täckning på hens konto. A yrkade att hen skulle befrias från tilläggsavgift eftersom hen menade att det fanns pengar på bankkontot när trängselskatten skulle dras. Hen inkom med ett kontoutdrag som visade att det fanns täckning på kontot. Hen menade att hen inte kunde ta ansvar för att Transportstyrelsens eller bankens system inte fungerar.
Kammarrätten ansåg att det av kontoutdraget inte gick att utläsa om det var detta konto som var knutet till hens autogiro. Det fanns heller ingen övrig utredning som visade att betalningen hade försenats utan A:s förskyllan. Det framstod därför inte som uppenbart oskäligt att ta ut tilläggsavgiften (KRNS 2015-03-31, mål nr 5166-14).
B yrkade att hen skulle bli befriad från tilläggsavgift p.g.a. av att beslutet om trängselskatt och beslutet om tilläggsavgift hade skickats till fel adress. I samband med att hen flyttade från Sverige gjorde hen en utvandringsanmälan i folkbokföringen och uppgav korrekt adress till Skatteverket. Hen betalade trängselskatten så fort hen fick kännedom om den. Skatteverket anförde bl.a. att Transportstyrelsen skickade beslutet om trängselskatt respektive beslutet om tilläggsavgift till den adress som fanns registrerad i vägtrafikregistret. Den omständigheten att man inte fått beslutet kan inte vara skäl till befrielse från tilläggsavgift, eftersom den skattskyldiga är skyldig att betala beslutad trängselskatt, även om denne av någon anledning inte har nåtts av beslutet.
Förvaltningsrätten konstaterade att det är den skattskyldiga som ansvarar för att betala trängselskatt efter passagen genom en betalstation. Mot den bakgrunden kan det inte anses uppenbart oskäligt att ta ut en tilläggsavgift till följd av utebliven betalning, trots att den skattskyldiga inte har nåtts av beslutet om trängselskatt. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten (KRNS 2011-09-07, mål nr 208-11).
K:s man har för K:s räkning betalat in trängselskatt till Transportstyrelsens konto för fordonsskatt. Eftersom det inte har funnits någon betalning bokförd på Transportstyrelsens särskilda konto för trängselskatt på förfallodagen har K påförts en tilläggsavgift. Frågan i målet har varit om K ska befrias, helt eller delvis, från tilläggsavgiften.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är en förutsättning för befrielse att det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Det finns dock en restriktivitet i uttrycket uppenbart oskäligt, vilket framhålls i de uttalanden som gjorts i förarbetena till lagen om trängselskatt. Enligt dessa uttalanden ska möjligheten till befrielse i första hand utnyttjas när bilens ägare blivit betalningsskyldig utan egen förskyllan. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan detta exempelvis vara att en myndighet gett missvisande information, att bilen blivit stulen eller att färdvägen har ändrats på grund av avspärrning. Då skyldigheten att betala tilläggsavgift i detta fall beror på ett misstag som begicks vid inbetalningen framstår det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften (HFD 2012-10-22, mål nr 7021-11).
C har av misstag förväxlat två avier (november och december månad) för trängselskatt, och har vid betalningen använt sig av kommande månads OCR-nummer och belopp som referens. Detta har gjort att skatten för november månad bokförts för sent och C har påförts en tilläggsavgift. Frågan i målet har varit om C ska befrias, helt eller delvis, från tilläggsavgiften.
Högsta förvaltningsdomstolen börjar med att konstatera att inbetalningen C gjorde där OCR-nummer för december månad angavs inte till någon del kan anses avse betalning av trängselskatt för november månad. Högsta förvaltningsdomstolen anger vidare att befrielse från tilläggsavgift förutsätter att det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Den restriktivitet som ligger i uttrycket uppenbart oskäligt understryks av de uttalanden som gjorts i förarbetena till lagen om trängselskatt. Enligt dessa uttalanden ska möjligheten till befrielse användas främst i fall där bilens ägare blivit betalningsskyldig utan egen förskyllan. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan detta exempelvis vara att en myndighet gett missvisande information, att bilen blivit stulen eller att färdvägen har ändrats på grund av avspärrning. Då skyldigheten att betala tilläggsavgift i detta fall är hänförlig till ett misstag som begicks vid inbetalningen framstår det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften (HFD 2012-10-22, mål nr 7022-11).
Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket medge att en viss bil får användas trots att ett användningsförbud gäller för bilen (18 a § LTS).
Vad som menas med särskilda skäl framgår i motsvarande bestämmelser om fordonsskatt (prop. 2014/15:1 s. 314).
Skatteverket anser att det finns särskilda skäl att undanta en bil från användningsförbud när ett beslut om företagsrekonstruktion eller ackord har fattats. Detta förutsatt att bilen behöver användas för att driva näringsverksamhet vidare eller för resor till och från arbetet. Det krävs även att de obetalda skatter och avgifter som gett upphov till användningsförbudet omfattas av företagsrekonstruktionen eller ackordet. Det finns särskilda skäl för undantag från användningsförbud under den tid företagsrekonstruktionen pågår eller till dess skulden enligt en fastställd rekonstruktionsplan har betalats av. I fråga om ackord finns det särskilda skäl för undantag från användningsförbud fram till dess ackordet fullföljts eller till dess beslutet om ackord upphävs eller förfaller.
Skatteverket anser att det finns särskilda skäl att undanta en bil från användningsförbud när ett beslut om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering har fattats. Detta förutsatt att bilen behövs för att få intäkter för att fullfölja skuldsaneringen och att samtliga obetalda skatter och avgifter som gett upphov till användningsförbudet omfattas av skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen. Särskilda skäl för undantag föreligger under den tid som skuldsaneringen pågår.