Artikel 17 Artister och sportutövare

Punkt 1

Punkt 1 är tillämplig oavsett om personen är självständig yrkesutövare eller anställd och innebär att verksamhetsstatens beskattningsrätt inte begränsas av reglerna om stadigvarande anordning i artikel 14 punkt 1 a) eller av 183-dagarsreglerna i artikel 14 punkt 1 b) respektive artikel 15 punkt 2.

Punkt 1 överensstämmer i sak med artikel 17 punkt 1 i OECD:s modellavtal (där nämns dock artikel 7 i stället för artikel 14 eftersom modellavtalet inte längre innehåller några särskilda regler om självständig yrkesutövning).

Punkt 2

Punkt 2 har till syfte att förhindra att punkt 1 kringgås genom bildande av bolag som uppbär inkomsterna av artistens eller sportutövarens verksamhet (prop. 1983/84:19 s. 149). Verksamhetsstaten har beskattningsrätt utan hinder av artiklarna 7, 14 och 15. Om ett företag uppbär inkomsterna krävs alltså varken att företaget har hemvist eller fast driftställe i verksamhetsstaten (jämför artikel 7 punkt 1).

Bestämmelsen överensstämmer i sak med artikel 17 punkt 2 i OECD:s modellavtal. Att artikel 14 inte nämns där beror på att modellavtalet inte längre innehåller några särskilda regler om självständig yrkesutövning. Modellavtalets bestämmelse nämner inte heller artikel 7, men att ett företag i dessa fall kan beskattas oberoende av hemvist eller fast driftställe i verksamhetsstaten framgår av punkt 11 i OECD:s kommentar till artikel 17.

Punkt 2 är subsidiär i förhållande till punkt 1 och beskattning enligt punkt 2 får ske endast när artistens eller sportutövarens inkomst inte kan beskattas enligt punkt 1. Punkt 2 utgör inte stöd för att beskatta en arbetsgivares eller arrangörs egna inkomster, till exempel entréavgifter (RÅ 2002 ref. 89).

Punkt 3

Punkt 3 om verksamhet som huvudsakligen bekostas med offentliga medel saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal.