Beräkna bilförmånsvärde

Schablonmässig värdering

Bilförmån värderas enligt en särskild schablon. Denna schablon ska motsvara samtliga kostnader för bilen utom drivmedel och trängselskatter m.m. och den bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år (prop. 1996/97:19 s. 48 ff.).

Huvudregel

Värdet av bilförmån beräknas med utgångspunkt från följande tre delar (61 kap. 5 § IL):

• prisbasbeloppet för beskattningsåret
• ränterelaterat belopp – statslåneräntan
• prisrelaterat belopp – bilens nybilspris.

Prisbasbeloppet för beskattningsåret

Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår bestämmas till 0,317 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp (61 kap. 5 § IL).

Ränterelaterat belopp – statslåneräntan

Det ränterelaterade beloppet beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte understiga en golvnivå på 0,50 procent (61 kap. 5 § andra stycket IL).

Statslåneräntan vid utgången av november 2017 uppgick till 0,49 procent, dvs. under golvnivån. För beskattningsåret 2018 är räntesatsen därmed 0,375 procent (75 procent av 0,50).

Prisrelaterat belopp – bilens nybilspris

Bilens nybilspris är det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden (61 kap. 6 § IL). Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Nybilspriset för respektive bilmodell fastställs av Skatteverket och redovisas i s.k. billistor, som publiceras i form av föreskrifter. Läs mer om nybilspris för bilmodellen (nedan).

Vid beräkning av förmånsvärdet ska till det angivna nybilspriset läggas anskaffningsutgiften för all extrautrustning. Läs mer om extrautrustning (nedan)

Det prisrelaterade beloppet ska för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp (341 250 kr) beräknas till 9 procent av nybilspriset.

Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 procent av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Exempel: huvudregeln

En ny bil med ett nybilspris på 200 000 kr har extrautrustning värderad till 22 000 kr. Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning, vilket innebär att bilförmånen ska beräknas utifrån priset 222 000 kr (200 000 + 22 000).

14 423 kr	0,317  prisbasbelopp  (45 500kr)
832 kr	0,375 % av nybilspriset på 222 000 kr
19 980 kr	9 % av nybilspriset på 222 000 kr
= 35 235 kr

Förmånsvärdet blir avrundat 35 200 kr för ett helt år.

Ändrad beräkning av bilförmån från 1 juli 2018 för vissa bilar

Från och med den 1 juli 2018 införs nya regler för lätta fordon: bonus-malus-systemet. Detta innebär som en del att en ny modell för beräkning av förmånsvärdet ska tillämpas från och med juli 2018 för nyregistrerade bilar.

Miljöanpassade bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras vid inköpstillfället med en bonus. Dock medför denna bonus ingen ändring av förmånsvärdesberäkningen eftersom nedsättningen av förmånsvärdet i allt väsentligt bedöms motsvara de effekter som bonusen medför (prop. 2017/18:1 s. 256).

När det gäller den andra delen av systemet (malus) innebär det en förändring av bilförmånsberäkningen. Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet, därför sänks denna del för dessa bilar från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp. I stället ska bilens fordonskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) läggas till som en ytterligare post vid beräkningen (61 kap. 5 § IL).

Av övergångsbestämmelserna (SFS 2017:1212) framgår det att lagen träder i kraft den 1 januari 2018, men den nya lydelsen ska tillämpas för första gången för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli eller senare, (punkt 5). För bilar som blir skattepliktiga före den 1 juli 2018 gäller den äldre lydelsen (punkt 6 a). Vidare framgår det av övergångsbestämmelserna (punkt 6 b) att den äldre lydelsen gäller för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen.

Bilmodell

Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår (61 kap. 6 § första stycket IL).

Nybilspris för bilmodellen

Nybilspriset för bilmodellen menas det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden (61 kap. 6 § IL).

Särskilda regler gäller för bilar som är sex år eller äldre. Läs mer om sexårsbilar (nedan)

Skatteverkets billistor

De nybilspriser som ska tillämpas vid förmånsberäkningen (billistorna) fastställs av Skatteverket och finns i Skatteverkets föreskrifter avseende årsmodell 1992–2001 samt tillverkningsåren 2002–2018:

Årsmodell/Tillverkningsår	Skatteverkets föreskrifter
1992–2001	RSFS 2001:23
2002	RSFS 2002:29
2003	RSFS 2003:31
2004	SKVFS 2004:37
2005	SKVFS 2005:16
2006	SKVFS 2006:25
2007	SKVFS 2007:18
2008	SKVFS 2008:18
2009	SKVFS 2009:25
2010	SKVFS 2010:11
2011	SKVFS 2011:9
2012	SKVFS 2012:10
2013	SKVFS 2013:11
2014	SKVFS 2014:13
2015	SKVFS 2015:11
2016	SKVFS 2016:10
2017	SKVFS 2017:10
2018	SKVFS 2017:23
2018	SKVFS 2018:5
2018	SKVFS 2018:13

Ett annat och snabbare sätt att ta fram dessa nybilspriser är att gå till Skatteverkets webbplats och använda programmet för bilförmånsberäkning.

Beräkning av nybilspriset

Med nybilspriset för bilmodellen avses det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden. Här avses nybilspriset på marknaden för privatpersoner.

I fråga om bilar som tillverkats före den 1 januari 2002 används fortfarande begreppet ”årsmodell” i stället för tillverkningsår.

En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid tillverkningsårets ingång (61 kap. 6 § andra stycket IL).

Om ett sådant introduktionspris ändras efter en kort tid, avses med nybilspris det nya priset. Begreppet kort tid bör avse en tidsperiod som är högst sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i förhållande till om det fanns en rimlig möjlighet att utnyttja ett priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen ska komma i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader (prop. 1996/97:173 s. 62).

Begagnad bil eller rabatt påverkar inte nybilspriset

Det av Skatteverket fastställda nybilspriset ska tillämpas även om bilen

• köpts begagnad
• köpts eller hyrts till rabatterat pris.

Ny bilmodell som saknas i billistan

För en ny bil som introduceras på marknaden, där nybilspriset ännu inte fastställts av Skatteverket, bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande rekommenderat gälla vid beräkning av arbetsgivaravgifter och preliminär skatt. Motsvarande bör gälla när en bilmodell för ett visst år saknas i billistorna.

Privatimport

Om det inte finns något nybilspris anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. Detta kan aktualiseras t.ex. vid privatimport (prop. 1996/97:173 s. 62). I en sådan situation kan nybilspriset beräknas med ledning av inköpspriset i ett annat land för en ny bil alternativt ett uppräknat inköpspris för begagnad bil med beaktande av eventuell svensk tull, mervärdesskatt, transportkostnader, kostnad för besiktning m.m. samt skäligt vinstpålägg.

Husbil

Skatteverkets billistor omfattar inte husbilar, men ett nybilspris ska i det fall husbilen är registrerad som personbil (även tung personbil) beräknas på motsvarande sätt som för andra bilar. Detsamma gäller husbilar som är registrerade som lätt lastbil.

Extrautrustning

Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för extrautrustning som ingår i bilförmånen läggas till nybilspriset (61 kap. 8 § IL).

Tillägg till nybilspriset

Till nybilspriset enligt billistan läggs anskaffningskostnaden för extrautrustning, d.v.s. utrustning som inte ingår i det av Skatteverket fastställda nybilspriset.

Extrautrustning behöver inte beaktas vid beräkning av bilförmån om bilen är tio år eller äldre, d.v.s. tillverkningsår 2008 eller äldre vid beskattningsåret 2018. Detta gäller dock endast sådan extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.

Räknas som extrautrustning

Som extrautrustning räknas all utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort och förströelse (prop. 1986/87:46 s 16). Det saknar betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle eller om utrustningen redan fanns hos förmånsgivaren innan bilen anskaffades. Det saknar också betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet (SKV A 2017:23, avsnitt 2).

Extrautrustningen kan vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna men är avsedd att utnyttjas på bilen.

Till extrautrustning hör exempelvis automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, krockkudde, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem, GPS-navigator och kollisionsvarnare.

Extrautrustning som inte ska ingå i förmånsberäkningen

Det finns utrustning som ska undantas vid beräkningen av förmånsvärde. Sådan utrustning är vinsch, kran eller liknande anordning som anskaffats enbart för tjänstebruk. Även annan utrustning i form av hyllor, skåp, steghållare och liknande som är direkt hänförligt till tjänstebehovet bör undantas.

Biltelefon och kommunikationsradio anses inte heller utgöra sådan utrustning som ska ligga till grund för förmånsberäkningen. Detta gäller även s.k. handsfreesats till telefon.

Elektronisk körjournal ska inte räknas som en sådan utrustning som höjer förmånsvärdet.

Alkolås som hindrar att bilen startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften räknas inte som extrautrustning.

Anordning som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagaren räknas inte heller som sådan extrautrustning som ska påverka förmånsvärdet (prop. 1986/87:46 s. 17). Här avses enbart särskilda anordningar eller ombyggnader som är direkt kopplade till den anställdas sjukdom eller funktionshinder. All övrig ordinär extrautrustning som en bilköpare generellt kan lägga till ska ingå vid förmånsberäkningen.

Utrustning eller modifiering som är hänförlig till konvertering av en konventionell bil till miljöbil medför normalt inte högre förmånsvärde, se även ”jämförbar bil” under miljöbil (nedan).

Laddbox (garageladdare) liksom extra laddkabel för elbil som bekostas av arbetsgivaren och som anskaffats och används uteslutande för förmånsbil utgör i sig extrautrustning. Utrustningen undantas dock vid beräkning av extrautrustning för sådan jämförbar bil som inte kan laddas för drift med el och medför därför i praktiken ingen beskattning. Läs mer om nedsättning på grund av miljöbil (nedan).

Hur beräknas anskaffningskostnaden för extrautrustning?

Med anskaffningskostnad för extrautrustning avses priset för materialkostnad, arbetskostnad, särskild besiktningskostnad m.m. inklusive mervärdesskatt vid anskaffningstillfället.

Nybilspriset inkluderar extrautrustning

Nybilspriset i billistorna representerar priset för bilmodellen med den utrustning som den saluförs med. Om en bilmodell saluförs till ett pris som avviker från det i billistan angivna nybilspriset får skillnaden i pris anses vara att hänföra till extrautrustning, såvida det inte är helt klarlagt att en prishöjning skett för bilmodellen sedan dess nybilspriset fastställts. Skillnadsbelopp som avser extrautrustning ska tillsammans med priset för eventuellt ytterligare tillval av extrautrustning läggas till det i billistan fastställda nybilspriset för bilmodellen.

Exempel: extrautrustning

En arbetsgivare köpte en ny bil i augusti 2017. Skatteverkets nybilspris för bilmodellen är 175 000 kr. Bilen köps in för 210 000 kr inklusive i fakturan specificerad extrautrustning 15 000 kr.

Den extrautrustning som redovisas i fakturan, 15 000 kr, anses avse det tillval till standardutrustning som köparen gör. Skillnaden i pris mellan billistan och fakturapriset får därför – om inte annat visas – anses i sin helhet vara att hänföra till extrautrustning (ospecificerad extrautrustning 20 000 kr och specificerad extrautrustning 15 000 kr). Nybilspriset i exemplet ovan bör alltså beräknas till 210 000 kr (175 000 + 20 000 + 15 000) och inte till 190 000 kr (175 000 kr + 15 000 kr). Om det skulle vara aktuellt med rabatt, se sedvanlig rabatt (nedan).

Sedvanlig rabatt

Lämnade sedvanliga rabatter på extrautrustning får beaktas vid beräkning av anskaffningskostnaden om rabatten ligger på en rimlig nivå.

Med rabatt på rimlig nivå avses den rabatt som normalt lämnas till allmänheten (inte företag). Sådan rabatt uppgår vanligen till 5–10 procent. Med sedvanlig rabatt i detta sammanhang avses sådan rabatt på extrautrustning som erbjuds regelmässigt i motsats till tillfälliga erbjudanden, kampanjpriser etc. En förutsättning för att rabatt på extrautrustning ska beaktas är att företaget fått rabatt i samband med anskaffningen av bilen eller extrautrustningen. Avräkning med ett fiktivt belopp motsvarande en möjlig rabatt kan inte göras.

Exempel: sedvanlig rabatt

En arbetsgivare köper en ny bil för 250 000 kr. Detta pris överensstämmer med nybilspriset enligt Skatteverkets billista. Extrautrustning köps samtidigt för 50 000 kr. Rabatt lämnas med 30 000 kr, d.v.s. motsvarande 10 procent av totalsumman på 300 000 kr, och inköpspriset för bilen blir alltså 270 000 kr.

Nybilspriset och värdet av extrautrustningen beräknas på följande sätt:

Eftersom sedvanlig rabatt bara får beaktas när det gäller extrautrustningen ska rabatten proportioneras på bilen respektive utrustningen. Av de 30 000 kr avser 25 000 kr (250 000/300 000 x 30 000) bilen och 5 000 kr avser utrustningen. Till bilens nybilspris enligt billistan, 250 000 kr, ska alltså läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning som i detta exempel är 45 000 kr (50 000 minskat med rabatt på 5 000 kr), vilket sammanlagt blir 295 000 kr.

Om extrautrustningen hyrts eller om förmånsgivaren inte haft någon kostnad för extrautrustningen eller om kostnaden väsentligt understiger vad utrustningen normalt kostar bör som anskaffningskostnad gälla det av återförsäljare rekommenderade marknadspriset vid nyanskaffning.

Om bilen har köpts eller hyrts begagnad och något pris för extrautrustningen inte går att få fram, kan utrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades, såvida det inte är uppenbart att utrustningen anskaffats vid ett senare tillfälle. I det sistnämnda fallet beräknas anskaffningspriset för extrautrustningen från verkligt anskaffningsår.

Om det i ett extrautrustningspaket som ingår utrustning som inte ska tas med i förmånsberäkningen måste rabatten proportioneras för att kunna beräkna värdet på den extrautrustning som inte ska ingå.

Exempel: sedvanlig rabatt och extrautrustning som inte ska ingå i förmånsberäkningen

En arbetsgivare köper en ny bil för 350 000 kr. Detta pris överensstämmer med nybilspriset enligt Skatteverkets billista. I samband med köpet erbjuds arbetsgivaren att köpa till ett paket med extrautrustning för 25 000 kr, vars värde normalt sett är 50 000 kr. I extrautrustningspaketet ingår ett handsfree-kit som normalt kostar 1 000 kr.

Rabatten på extrautrustningen då ska proportioneras på hela bilens kostnad. 25 000 kr i rabatt på totalt pris 400 000 kr = 6,25 % rabatt. Anskaffningsutgiften för utrustningen är då 46 875 kr, varav handsfree-kitet värderas till 937 kr. Vid beräkningen av bilförmån värderas alltså extrautrustningen till 45 938 kr (46 875 - 937).

Om det skulle vara möjligt att köpa extrautrustningspaketet med samma rabatt utan samband med köp av bil, får man i stället beräkna rabatten bara på extrautrustningen, alltså 25 000 kr av 50 000 kr = 50 % rabatt. Anskaffningsutgiften för handsfree-kitet blir då 500 kr. Extrautrustningens värde blir då 24 500 kr vid beräkning av bilförmånen.

Extrautrustning på äldre bilar

Extrautrustning ska normalt beaktas även för äldre bilar. Är bilen tio år eller mer (2008 års modell eller äldre) kan man dock bortse från extrautrustning som anskaffades när bilen var ny.

Det förekommer att extrautrustning på en äldre bil, som köpts begagnad, inte är specificerad med prisuppgifter. För att i dessa fall kunna beakta anskaffningskostnaden för extrautrustningen måste man inhämta uppgifter om dels vilken utrustning som ingick i nybilspriset, d.v.s. Skatteverkets listpris för bilmodellen det aktuella modellåret, dels anskaffningskostnaden för den extrautrustning som ska läggas till.

En annan möjlighet är att få uppgift om vad den aktuella bilen kostade som ny inklusive viss utrustning och därefter jämföra med listpriset. Mellanskillnaden kan i regel anses utgöra priset för extrautrustningen om inte någon prishöjning har skett på bilen i tiden mellan listningen (normalt i november året före beskattningsåret) och tidpunkten för det faktiska priset.

Bilmodell som är sex år eller äldre – sexårsbil

För en bilmodell som är sex år eller äldre (tillverkningsår 2012 och äldre vid beskattningsåret 2018), ska nybilspriset anses vara det högsta av följande två alternativ:

• det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning
• fyra prisbasbelopp (182 000 kr vid beskattningsåret 2018).

Något tillägg för extrautrustning ska alltså inte göras i de fall nybilspriset ska bestämmas till belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp.

Ett nybilspris beräknat till fyra prisbasbelopp bör kunna tillämpas även i det fall det för sexårsbil inte går att fastställa ett nybilspris på annat sätt (prop.1996/97:19).

Beträffande lätt lastbil som är sexårsbil och som föranleder justering av förmånsvärdet gäller speciella regler. Läs mer om justering av lätt lastbil som arbetsredskap.

Exempel: sexårsbil

Bilen är av årsmodell 2012. Nybilspriset är 130 000 kr. Anskaffningskostnaden för extrautrustning är 15 000 kr. En jämförelse mellan det verkliga nybilspriset inklusive extrautrustning (145 000 kr) och ett nybilspris som motsvarar fyra prisbasbelopp visar att fyra prisbasbelopp (182 000 kr) är högst. Sistnämnda pris ska därför användas som nybilspris vid beräkningen och anskaffningskostnaden för extrautrustningen läggs inte till.

Miljöbil

Med miljöbil avses i detta sammanhang en bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Exempel på sådana drivmedel är etanol och olika gaser.

För miljöbilar tillämpas en nedsättning av förmånsvärdet i ett eller i vissa fall två steg.

Steg 1: närmast jämförbara bil

Om miljöbilens nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen (61 kap. 8 a § första stycket IL).

Regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar infördes ursprungligen beskattningsår 2000, men då i form av en jämkning som arbetsgivaren ansökte om. I förarbetena, prop. 1999/2000:6 s. 43 ff., gjordes en beskrivning av hur ”jämförbar bil” kan fastställas under olika förutsättningar.

”Bilförmånsvärdet för miljöbilar bör i likhet med förmånsvärdet för bilar som deltar i test eller liknande jämkas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustningen eller tekniken.” (prop. 1999/2000:6 s. 46)

• I första hand bör jämförelsen göras med bilar av samma märke och årsmodell. Detta bör vara tämligen enkelt i de fall bilar som drivs med andra drivmedel än bensin och dieselolja bygger på modifikationer av redan framtagna originalmodeller.
• Det finns företag som enbart tillverkar bilar som drivs med el. Därmed finns det ingen bil av samma märke att göra en jämförelse med. Då bör jämförelsen göras med nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller med ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen (Skatteverkets ställningstagande Bilförmån - rättade förmånsvärden för miljöbilar med tillverkningsår 2016, punkt 4 andra stycket)
• För det fall det saknas en konventionell motsvarighet på bilmarknaden bör förmånsvärdet för den aktuella miljöbilen jämföras med förmånsvärdet för andra liknande miljöbilar som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil.

Vid jämförelsen skall, i de fall förmånsvärdet för miljöbilen innefattar kostnader för extrautrustning, motsvarande värde läggas till nybilspriset för den jämförbara bilen.

Reglerna kan tillämpas även för miljökonverterade bilar, t.ex. en bensinbil som anpassats för drift med ett annat miljövänligare bränsle. Som jämförbar bil anses då den ursprungliga bilmodellen.

Steg 2: el- och laddhybridbilar samt gasbilar

För vissa miljöbilar ska förmånsvärdet tas upp till 60 procent av förmånsvärdet för den närmast jämförbara bilen. Detta gäller endast om bilen har ett nybilspris som är högre än närmast jämförbara konventionella bil, samt är utrustad med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från en yttre energikälla, eller med annan gas än gasol (61 kap. 8 a § andra stycket IL). En nedsättning av förmånsvärdet får dock göras med högst 10 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

Reglerna kan tillämpas även för miljökonverterade bilar, t.ex. en bensinbil som anpassats för drift med ett annat miljövänligare bränsle. Som jämförbar bil anses då den ursprungliga bilmodellen.

Reglerna om nedsättning till 60 procent är tidsbegränsade och tillämpas till och med beskattningsåret 2020, se punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i inkomstskattelagen (SFS 2016:1055).

Exempel: miljöbil

En miljöbil (med nedsättning till 60 procent, dock max 10 000 kr) med tillverkningsår 2016 och med extrautrustning för 20 000 kr har körts mer än 3 000 mil i tjänsten under året (reduktion till 75 procent). Mer om denna regel för omfattande tjänstekörning, se tjänstekörningen är minst 3 000 mil (nedan).

Förmånsvärdet beräknas med utgångspunkt i den jämförbara bilen.

	Miljöbil	Jämförbar bil
Nybilspris	290 000 kr	260 000 kr
Extrautrustning	20 000 kr	20 000 kr
Summa	310 000 kr	280 000 kr
Fullt förmånsvärde för den jämförbara bilen		40 673 kr
Nedsättning till 60 %	24 403 kr
Dock max 10 000	30 673 kr
Reduktion till 75 %	23 004 kr
Förmånsvärde, avrundas	23 000 kr

Nedsättningen till 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen överstiger i detta fall 10 000 kr och begränsas därför till detta belopp. Denna jämförelse görs före reduktionen till 75 procent som görs p.g.a. att bilen har körts mer än 3 000 mil i tjänsten.

Skatteverket har i allmänna råd angett vilka bilar som vid nedsättning av förmånsvärdet bör anses som närmast jämförbara bil med miljöbilar tillverkade olika år:

• 2002–2011 se SKV A 2011:32 avsnitt 2.3
• 2012 se SKV A 2012:29 avsnitt 2.3
• 2013 se SKV A 2013:21 avsnitt 2.3
• 2014–2015 se SKV A 2014:26 avsnitt 2.3
• 2015–2016 se SKV A 2015:27 avsnitt 2.3
• 2016–2017 se SKV A 2016:31 avsnitt 2.3
• 2017–2018, se SKV A 2017:23 avsnitt 2.3

Ny regel från 1 juli 2018 om jämförbar bil för vissa miljöanpassade bilar

I och med att fordonsskatten bryts ut ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för närmast jämförbara bil.

Nedsättningen enligt nuvarande regler innebär att förmånsvärdet sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bil. I och med att fordonsskatten bryts ut kommer den nuvarande regeln innebära att förmånsvärdet kommer att variera med den närmast jämförbara bilens fordonskatt. Det är något man vill undvika och därför ändras regeln så att nedsättningen av förmånsvärdet sker med utgångspunkt i bilarnas nybilspris (61 kap. 8 a § IL).

Av samma anledning ändras regeln om den tidsbegränsade nedsättningen (61 kap. 8 a IL andra och tredje stycket IL). I stället för att knyta förmånsvärdet till den jämförbara bilens förmånsvärde sätts förmånsvärdet för miljöbilen ned med 40 procent (dock högst 10 000 kr per år). Storleken på justeringen av förmånsvärdet ändras emellertid inte jämfört med gällande regler, (prop. 2017/18:1 sid. 262). Den nya regeln tillämpas för samma bilar och under samma förutsättningar som ändringen av beräkningen av förmånsvärdet.

Byte av bil

Om den anställda byter bil under en månad och bilarna har olika förmånsvärden bör värdet beräknas efter den bil som den anställda disponerats längst tid under månaden. När den anställda disponerar bilar med olika förmånsvärden lika länge, beräknas förmånsvärdet som ett genomsnitt av förmånsvärdena för dessa bilar.

Detta hindrar inte att en anställd för samma period kan beskattas för mer än en bilförmån. Detta kan till exempel bli aktuellt om den anställda fortlöpande har dispositionsrätt till bilar av skiftande karaktär, t.ex. en familjebil och en sportbil. Det kan även bli aktuellt om den anställda har dispositionsrätt till bilar som även används av t.ex. familjemedlemmar.

Ett genomsnittsvärde kan användas om den anställda under året bytt bil vid ett flertal tillfällen. Detta kan t.ex. förekomma för anställda vid bilhandelsföretag eller företag med bilpooler. Ett genomsnittsvärde bör kunna tillämpas vid minst tio bilbyten någorlunda jämnt fördelade under året (SKV A 2017:23, avsnitt 2.5).

Bilpool

Ett genomsnittsvärde kan användas för anställda vid företag med bilpool om underlaget för beräkningen uppfyller följande tre kriterier:

• Avser varje arbetsplats där det finns en bilpool inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas).
• Visar att samtliga bilar som ingår i bilpoolen faktiskt används för privata resor av anställda som deltar i bilpoolen.
• Justeras så snart en förändring skett av de bilar som ingår bilpoolen.

Ovanstående gäller även för anställda i bilhandelsföretag. Bytena av bil bör vara fördelade under året, men detta hindrar inte att man kan köra samma bil flera gånger under året och att varje byte räknas.

Tjänstekörningen är minst 3 000 mil

För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 procent av det värde som annars skulle följa av de ovan nämnda reglerna (61 kap. 9 § IL).

Arbetsgivaren kan tillämpa reduceringen löpande under beskattningsåret så länge miltalet kan antas bli uppfyllt under året av den anställda i den aktuella anställningen.

Om förmånshavaren exempelvis slutar sin anställning under året utan att denna körsträcka uppnåtts, ska arbetsgivaren redovisa ett oreducerat bilförmånsvärde i arbetsgivardeklarationerna och kontrolluppgiften.

Arbetsgivaren kan vid beräkning av miltalet inte räkna in den anställdas eventuella tjänstekörning med andra bilar eller för andra arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte har gjort någon reducering, men den anställda uppfyller villkoren, kan den anställda göra reduktionen i inkomstdeklarationen.

Den anställda får i förekommande fall summera tjänstekörning med förmånsbilar i olika anställningar under kalenderåret och därmed kunna få reduktion av bilförmån vid omfattande tjänstekörning i sin inkomstdeklaration (Skatteverkets ställningstagande Bilförmån vid omfattande tjänstekörning).