OBS: Detta är utgåva 2022.5. Visa senaste utgåvan.

Bilförmån värderas enligt en särskild schablon, som bygger bl.a. på bilens nybilspris. Till nybilspriset ska läggas extrautrustning. Det finns särskilda regler för bilar som är sex år eller äldre, olika arbetsfordon, miljöbilar och bilar som använts för omfattande tjänstekörning.

Förmån av fritt drivmedel samt trängselskatt och infrastrukturavgifter ingår inte i bilförmånen.

Schablonmässig värdering

Bilförmån värderas enligt en särskild schablon. Denna schablon ska motsvara samtliga kostnader för bilen utom drivmedel och trängselskatter m.m. och den bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år (prop. 1996/97:19 s. 48 ff.).

Observera att det efter den 1 juli 2021 finns tre olika beräkningsmodeller för värderingen beroende på när bilen togs i trafik:

  • före den 1 juli 2018,
  • från den 1 juli 2018 till den 30 juni 2021, samt
  • från den 1 juli 2021.

Huvudregel

Värdet av bilförmån beräknas med utgångspunkt från följande fyra delar (61 kap. 5 § IL):

  • prisbasbeloppet för beskattningsåret
  • ränterelaterat belopp – statslåneräntan
  • prisrelaterat belopp – bilens nybilspris
  • bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen

Prisbasbeloppet för beskattningsåret

Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår bestämmas till 0,29 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp (61 kap. 5 § IL).

Observera att för bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2018, ska värdet beräknas till 0,317 prisbasbelopp. Det gäller även för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen, se punkterna 5 och 6 övergångsbestämmelserna (SFS 2017:1212).

Ränterelaterat belopp – statslåneräntan

Det ränterelaterade beloppet beräknas till bilmodellens nybilspris multiplicerat med summan av 70 procent av statslåneräntan och 1 procentenhet. Statslåneräntan som avses här är räntenivån vid utgången av november månad året före beskattningsåret. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte vara lägre än en golvnivå på 0,50 procent (61 kap. 5 § andra stycket IL).

Statslåneräntan var vid utgången av november år 2021 - 0,23 procent, d.v.s. under golvnivån. För beskattningsåret 2021 är räntesatsen därmed 0,35 procent (70 procent av 0,50). Det innebär att räntesatsen för beskattningsår 2022 är 1,35 procent.

Denna räntesats ska användas vid förmånsberäkning av bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2021 eller senare. Vidare gäller det även bilar som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen.

De tidigare reglerna gäller för bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2021:

Det ränterelaterade beloppet beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte understiga en golvnivå på 0,50 procent (61 kap. 5 § andra stycket IL).

Statslåneräntan vid utgången av november 2021 uppgick till - 0,23 procent, d.v.s. under golvnivån. För beskattningsåret 2022 är räntesatsen därmed 0,375 procent (75 procent av 0,50).

Prisrelaterat belopp – bilens nybilspris

Bilens nybilspris är det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden (61 kap. 6 § IL). Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Nybilspriset för respektive bilmodell fastställs av Skatteverket och redovisas i s.k. billistor, som publiceras i form av föreskrifter. Läs mer om nybilspris för bilmodellen (nedan).

Vid beräkning av förmånsvärdet ska till det angivna nybilspriset läggas anskaffningsutgiften för all extrautrustning. Läs mer om extrautrustning (nedan).

Det prisrelaterade beloppet ska beräknas till 13 procent av bilmodellens nybilspris (61 kap. 5 § tredje stycket IL).

Beloppet ska användas vid förmånsberäkning av bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den första 1 juli 2021 eller senare. Vidare gäller det även bilar som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen.

De tidigare reglerna gäller för bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2021:

Det prisrelaterade beloppet ska för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp (362 250 kr) beräknas till 9 procent av nybilspriset.

Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 procent av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227)

Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli 2018 eller senare, ska fordonsskatt ingå som en del i förmånsvärdet.

Dessa bilar omfattas av det s.k. bonus-malus-systemet, vilket innebär att vissa bilar har en högre fordonsskatt de tre första åren. Från och med den 1 juli 2021 kommer därför förmånsvärdet för dessa bilar att ändras. Det har uppkommit frågor om hur beräkningen ska göras.

När man beräknar förmånsvärdet ska värdet av bilens fordonsskatt tillsammans med övriga värden under kalenderåret ingå (61 kap. 5 § IL). Förmånens årsvärde redovisas med en tolftedel varje månad.

Det är Skatteverkets uppfattning att när fordonsskatten sänks, ändras årsbeloppet för fordonsskatten vid beräkningen från och med den månad det nya årsbeloppet gäller enligt vägtrafikregistret.

Beräkningen påverkas inte av vid vilka tidpunkter eller intervall fordonsskatten betalas. Om skatten ändras mitt i en månad får man proportionera den månaden.

Exempel: beräkning av fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen

Om fordonsskatten är 10 000 kr på årsbasis t.o.m. den 31 juli 2021 ingår 10 000/12 = 833 kr i förmånsvärdet under januari t.o.m. juli. Den 1 augusti 2021 sänks fordonsskatten på (årsbasis) till 4 000 kr och då ingår 4 000/12 = 333 kr i förmånsvärdet under augusti t.o.m. december. Totalt (833 x 7) + (333 x 5) = 7 496 kr som ingår i årets förmånsvärde.

Beräkning av bilförmån

Exempel: beräkning av bilförmånsvärdet för en bil som är skattepliktig enligt vägtrafikskattelagen från den 1 juli 2021

En ny bil med ett nybilspris på 200 000 kr har extrautrustning värderad till 22 000 kr. Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning, vilket innebär att bilförmånen ska beräknas utifrån priset 222 000 kr (200 000 + 22 000). Bilens fordonsskatt är 4 050 kr.

14 007 kr

0,29 prisbasbelopp (48 300 kr)

2 997 kr

1,35 % av nybilspriset på 222 000 kr

28 860 kr

13 % av nybilspriset på 222 000 kr

4 050 kr

Fordonsskatt

= 49 914 kr

Förmånsvärde

Exempel: beräkning av bilförmånsvärdet för en bil som är skattepliktig enligt vägtrafikskattelagen från den 1 juli 2018 till den 30 juni 2021

En ny bil med ett nybilspris på 200 000 kr har extrautrustning värderad till 22 000 kr. Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning, vilket innebär att bilförmånen ska beräknas utifrån priset 222 000 kr (200 000 + 22 000). Bilens fordonsskatt är 4 050 kr.

14 007 kr

0,29 prisbasbelopp (48 300 kr)

832 kr

0,375 % av nybilspriset på 222 000 kr

19 980 kr

9 % av nybilspriset på 222 000 kr

4 050 kr

Fordonsskatt

= 38 869 kr

Förmånsvärde

Exempel: beräkning av bilförmånsvärdet för en bil som är skattepliktig enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2018

En ny bil med ett nybilspris på 200 000 kr har extrautrustning värderad till 22 000 kr. Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning, vilket innebär att bilförmånen ska beräknas utifrån priset 222 000 kr (200 000 + 22 000).

15 311 kr

0,317 prisbasbelopp (48 300 kr)

832 kr

0,375 % av nybilspriset på 222 000 kr

19 980 kr

9 % av nybilspriset på 222 000 kr

= 36 123 kr

Förmånsvärde

Bilmodell

Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår (61 kap. 6 § första stycket IL).

Nybilspris för bilmodellen

Med nybilspriset för bilmodellen menas det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden (61 kap. 6 § IL).

Särskilda regler gäller för bilar som är sex år eller äldre. Läs mer om sexårsbilar (nedan)

Skatteverkets billistor

Nytt: 2022-05-31

Skatteverket har beslutat om ändringar i Skatteverkets föreskrift om nybilspriser (SKVFS 2021:29) för bilar med tillverkningsår 2022. Den nya föreskriften (SKVFS 2022:3) har lagts till i tabellen nedan. Den träder i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas vid beräkning av till exempel preliminär skatt och arbetsgivaravgifter från och med beskattningsåret 2022.

De nybilspriser som ska tillämpas vid förmånsberäkningen (billistorna) fastställs av Skatteverket och finns i Skatteverkets föreskrifter avseende årsmodell 1992–2001 samt tillverkningsåren 2002–2022:

Årsmodell/Tillverkningsår

Skatteverkets föreskrifter

1992–2001

RSFS 2001:23

2002

RSFS 2002:29

2003

RSFS 2003:31

2004

SKVFS 2004:37

2005

SKVFS 2005:16

2006

SKVFS 2006:25

2007

SKVFS 2007:18

2008

SKVFS 2008:18

2009

SKVFS 2009:25

2010

SKVFS 2010:11

2011

SKVFS 2011:9

2012

SKVFS 2012:10

2013

SKVFS 2013:11

2014

SKVFS 2014:13

2015

SKVFS 2015:11

2016

SKVFS 2016:10

2017

SKVFS 2017:10

2018

SKVFS 2018:13

2019

SKVFS 2019:10

2020

SKVFS 2020:7

2021

SKVFS 2021:14

2022

SKVFS 2021:29

2022

SKVFS 2022:3

Skatteverket har i ställningstagande, Bilförmån – rättelser av nybilspriser och jämförbar bil, gjort rättelser som berör bilmärkena Jaguar (tillverkningsår 2018), Mercedes Benz (tillverkningsår 2019 och 2020).

Skatteverket har i ställningstagande, Bilförmån – korrigering av bilkoder för 2018, korrigerat bilkoderna i SKVFS 2018:13 för 4 bilmodeller av märket Mercedes.

Ett annat och snabbare sätt att ta fram dessa nybilspriser är att gå till Skatteverkets webbplats och använda programmet för bilförmånsberäkning.

Kod för bilmodell i billistan

De koder för bilmodeller som anges i Skatteverkets föreskrifter (billistorna) har sju positioner och är utformade på följande sätt:

  • Tillverkningsår anges med de två sista siffrorna i årtalet, t.ex. 20 för till­verk­ningsår 2020. Om året är okänt anges 77.
  • Bilmärke anges med en kod med två bokstäver, se nedan. Om bilmärket saknas i förteckningen eller är okänt anges XX.
  • Från och med år 2021 anges bilvariant med fyra siffror, med löpnummer från 0001. Lätta lastbilar har som regel löpnummer från 5000.

Koder för bilmärken

Abarth

AB

Land Rover

LR

Acura

AC

Lexus

LE

Alfa Romeo

AR

Lincoln

LI

Aiways

AI

Lotus

LO

Alpine

AL

Lynk & Co

LY

Aston Martin

AM

Maserati

MS

Audi

AU

Maxus

MX

Bentley

BE

Maybach

MY

BMW

BM

Mazda

MA

Brilliance

BR

Mercedes-Benz

MB

Buick

BU

MG

MG

Cadillac

CA

MINI

MN

Caterham

CH

Mitsubishi

MI

Chevrolet

CV

Mitsubishi-Fuso

MF

Chrysler

CY

Morgan

MO

Citroën

CI

Nissan

NI

Dacia

DC

Oldsmobile

OL

Daewoo/Chevrolet

DW

Opel

OP

Daihatsu

DA

Pagini

PA

De Tomaso

DT

Peugeot

PE

DFSK

DF

Piaggio Porter

PP

Dodge

DO

Plymouth

PL

DS

DS

Polestar

PS

Ferrari

FE

Pontiac

PT

Fiat

FI

Porsche

PR

Fisker

FS

Renault

RE

Ford

FO

Rolls Royce

RR

Galloper

GA

Rover

RO

Holden

HL

Saab

SA

Honda

HO

Seat

SE

Hummer

HU

Skoda

SK

Hyundai

HY

Smart

SM

Infinity

IN

SsangYong

SY

Isuzu

IS

Subaru

SB

Iveco

IV

Suzuki

SZ

Jaguar

JA

Tata

TA

Jeep

JE

Tesla

TE

Karma

KA

Toyota

TO

KIA

KI

Vauxhall

VA

Koenigsegg

KO

Volkswagen

VW

Lada

LA

Volvo

VO

Lamborghini

LB

Övriga/okänt

XX

Lancia

LC

Beräkning av nybilspriset

Med nybilspriset för bilmodellen avses det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden. Här avses nybilspriset på marknaden för privatpersoner.

I fråga om bilar som tillverkats före den 1 januari 2002 används fortfarande begreppet ”årsmodell” i stället för tillverkningsår.

En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid tillverkningsårets ingång (61 kap. 6 § andra stycket IL).

Om ett sådant introduktionspris ändras efter en kort tid, avses med nybilspris det nya priset. Begreppet kort tid bör avse en tidsperiod som är högst sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i förhållande till om det fanns en rimlig möjlighet att utnyttja ett priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen ska komma i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader (prop. 1996/97:173 s. 61).

Ett nybilspris för en bilmodell reduceras inte av den anledningen att en privat bil­köpare i vissa fall kunnat få en kontant statlig miljöbils­premie vid köp av bilmodellen i fråga.

Begagnad bil eller rabatt påverkar inte nybilspriset

Det av Skatteverket fastställda nybilspriset ska tillämpas även om bilen

  • köpts begagnad
  • köpts eller hyrts till rabatterat pris.

Ny bilmodell som saknas i billistan

För en ny bil som introduceras på marknaden, där nybilspriset ännu inte fastställts av Skatteverket, bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande rekommenderat gälla vid beräkning av arbetsgivaravgifter och preliminär skatt. Motsvarande bör gälla när en bilmodell för ett visst år saknas i billistorna.

Privatimport

Om det inte finns något nybilspris anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. Detta kan aktualiseras t.ex. vid privatimport (prop. 1996/97:173 s. 62). I en sådan situation kan nybilspriset beräknas med ledning av inköpspriset i ett annat land för en ny bil alternativt ett uppräknat inköpspris för begagnad bil med beaktande av eventuell svensk tull, mervärdesskatt, transportkostnader, kostnad för besiktning m.m. samt skäligt vinstpålägg.

Husbil

Skatteverkets billistor omfattar inte husbilar, men ett nybilspris ska i det fall husbilen är registrerad som personbil (även tung personbil) beräknas på motsvarande sätt som för andra bilar. Detsamma gäller husbilar som är registrerade som lätt lastbil.

Extrautrustning

Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för extrautrustning som ingår i bilförmånen läggas till nybilspriset (61 kap. 8 § IL).

Skatteverket anser att en fast laddstation inte utgör extrautrustning utan en separat utrustning som är fristående från en eventuell bilförmån. Skatteplikt för sådan installation som bekostats av arbetsgivaren gäller för installationer som görs efter den 31 december 2020.

Om arbetsgivaren bekostar en löstagbar laddstation eller laddkabel, som kan medföras i bilen för laddning på olika platser, utgör de extrautrustning som ska beaktas vid beräkning av förmånsvärdet för bilen.

Tillägg till nybilspriset

Till nybilspriset enligt billistan läggs anskaffningskostnaden för extrautrustning, d.v.s. utrustning som inte ingår i det av Skatteverket fastställda nybilspriset.

Extrautrustning behöver inte beaktas vid beräkning av bilförmån om bilen är tio år eller äldre, d.v.s. tillverkningsår 2012 eller äldre vid beskattningsåret 2022. Detta gäller dock endast sådan extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.

Räknas som extrautrustning

Som extrautrustning räknas all utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort och förströelse (prop. 1986/87:46 s. 16). Det saknar betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle eller om utrustningen redan fanns hos förmånsgivaren innan bilen anskaffades. Det saknar också betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet (SKV A 2021:39, avsnitt 2.2).

Extrautrustningen kan vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna men är avsedd att utnyttjas på bilen.

Till extrautrustning hör exempelvis automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, krockkudde, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem, GPS-navigator och kollisionsvarnare, portabel laddbox och laddkabel, förutsatt att utrustningen inte redan ingår i nybilspriset.

Extrautrustning som inte ska ingå i förmånsberäkningen

Det finns utrustning som ska undantas vid beräkningen av förmånsvärde. Sådan utrustning är vinsch, kran eller liknande anordning som anskaffats enbart för tjänstebruk. Även annan utrustning i form av hyllor, skåp, steghållare och liknande som är direkt hänförligt till tjänstebehovet bör undantas.

Biltelefon och kommunikationsradio anses inte heller utgöra sådan utrustning som ska ligga till grund för förmånsberäkningen. Detta gäller även s.k. handsfreesats till telefon.

Elektronisk körjournal ska inte räknas som en sådan utrustning som höjer förmånsvärdet.

Alkolås som hindrar att bilen startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften räknas inte som extrautrustning (61 kap. 8 § IL).

Anordning som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagaren räknas inte heller som sådan extrautrustning som ska påverka förmånsvärdet (prop. 1986/87:46 s. 17). Här avses enbart särskilda anordningar eller ombyggnader som är direkt kopplade till den anställdas sjukdom eller funktionshinder. All övrig ordinär extrautrustning som en bilköpare generellt kan lägga till ska ingå vid förmånsberäkningen.

Utrustning eller modifiering som är hänförlig till konvertering av en konventionell bil till miljöbil medför normalt inte högre förmånsvärde, se även ”jämförbar bil” under miljöbil (nedan).

Hur beräknas anskaffningskostnaden för extrautrustning?

Med anskaffningskostnad för extrautrustning avses priset för materialkostnad, arbetskostnad, särskild besiktningskostnad m.m. inklusive mervärdesskatt vid anskaffningstillfället.

Bilens pris inkluderar extrautrustning

Nybilspriset i billistorna representerar priset för bilmodellen med den utrustning som den saluförs med. Om en bilmodell saluförs till ett högre pris som avviker från det i billistan angivna nybilspriset får skillnaden i pris anses vara att hänföra till extrautrustning, såvida det inte är helt klarlagt att en prishöjning skett för bilmodellen sedan dess nybilspriset fastställts. Skillnadsbelopp som avser extrautrustning ska tillsammans med priset för eventuellt ytterligare tillval av extrautrustning läggas till det i billistan fastställda nybilspriset för bilmodellen.

I nybilspriset ska även inkluderas marknads­värdet av sådana delar som ingår i bilens grundutförande för att vara körbar men som hyrs ut separat, t.ex. batteri för elbil. Ett sådant batteri anses således inte som extrautrustning.

Exempel: extrautrustning

En arbetsgivare köper en ny bil. Skatteverkets nybilspris för bilmodellen är 175 000 kr. Bilen köps in för 210 000 kr inklusive i fakturan specificerad extrautrustning 15 000 kr.

Den extrautrustning som redovisas i fakturan, 15 000 kr, anses avse det tillval till standardutrustning som köparen gör. Skillnaden i pris mellan billistan och fakturapriset får därför – om inte annat visas – anses i sin helhet vara att hänföra till extrautrustning (ospecificerad extrautrustning 20 000 kr och specificerad extrautrustning 15 000 kr). Nybilspriset i exemplet ovan bör alltså beräknas till 210 000 kr (175 000 + 20 000 + 15 000) och inte till 190 000 kr (175 000 kr + 15 000 kr). Om det skulle vara aktuellt med rabatt, se sedvanlig rabatt (nedan).

Sedvanlig rabatt

Lämnade sedvanliga rabatter på extrautrustning får beaktas vid beräkning av anskaffningskostnaden om rabatten ligger på en rimlig nivå.

Med rabatt på rimlig nivå avses den rabatt som normalt lämnas till allmänheten (inte företag). Sådan rabatt uppgår vanligen till 5–10 procent. Med sedvanlig rabatt i detta sammanhang avses sådan rabatt på extrautrustning som erbjuds regelmässigt i motsats till tillfälliga erbjudanden, kampanjpriser etc. En förutsättning för att rabatt på extrautrustning ska beaktas är att företaget fått rabatt i samband med anskaffningen av bilen eller extrautrustningen. Avräkning med ett fiktivt belopp motsvarande en möjlig rabatt kan inte göras. En rabatt på extrautrustning som ges i samband med anskaffning av bilen bör, oavsett om den gett nedsättning av totalpriset eller om utrustning ingått utan kostnad, proportioneras på bilen respektive utrustningen.

Exempel: sedvanlig rabatt

En arbetsgivare köper en ny bil för 250 000 kr. Detta pris överensstämmer med nybilspriset enligt Skatteverkets billista. Extrautrustning köps samtidigt för 50 000 kr. Rabatt lämnas med 30 000 kr, d.v.s. motsvarande 10 procent av totalsumman på 300 000 kr, och inköpspriset för bilen blir alltså 270 000 kr.

Nybilspriset och värdet av extrautrustningen beräknas på följande sätt:

Eftersom sedvanlig rabatt bara får beaktas när det gäller extrautrustningen ska rabatten proportioneras på bilen respektive utrustningen. Av de 30 000 kr avser 25 000 kr (250 000/300 000 x 30 000) bilen och 5 000 kr avser utrustningen. Till bilens nybilspris enligt billistan, 250 000 kr, ska alltså läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning som i detta exempel är 45 000 kr (50 000 minskat med rabatt på 5 000 kr), vilket sammanlagt blir 295 000 kr.

Om extrautrustningen hyrts eller om förmånsgivaren inte haft någon kostnad för extrautrustningen eller om kostnaden väsentligt understiger vad utrustningen normalt kostar bör som anskaffningskostnad gälla det av återförsäljare rekommenderade marknadspriset vid nyanskaffning.

Om bilen har köpts eller hyrts begagnad och något pris för extrautrustningen inte går att få fram, kan utrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades, såvida det inte är uppenbart att utrustningen anskaffats vid ett senare tillfälle. I det sistnämnda fallet beräknas anskaffningspriset för extrautrustningen från verkligt anskaffningsår.

Om det i ett extrautrustningspaket ingår utrustning som inte ska tas med i förmånsberäkningen måste rabatten proportioneras för att kunna beräkna värdet på den extrautrustning som inte ska ingå.

Exempel: sedvanlig rabatt och extrautrustning som inte ska ingå i förmånsberäkningen

En arbetsgivare köper en ny bil för 350 000 kr. Detta pris överensstämmer med nybilspriset enligt Skatteverkets billista. I samband med köpet erbjuds arbetsgivaren att köpa till ett paket med extrautrustning för 25 000 kr, vars värde normalt sett är 50 000 kr. I extrautrustningspaketet ingår ett handsfree-kit som normalt kostar 1 000 kr.

Rabatten på extrautrustningen då ska proportioneras på hela bilens kostnad. 25 000 kr i rabatt på totalt pris 400 000 kr = 6,25 % rabatt. Anskaffningsutgiften för utrustningen är då 46 875 kr, varav handsfree-kitet värderas till 937 kr. Vid beräkningen av bilförmån värderas alltså extrautrustningen till 45 938 kr (46 875 - 937).

Extrautrustning på äldre bilar

Extrautrustning ska normalt beaktas även för äldre bilar. Är bilen tio år eller mer (2011 års modell eller äldre) kan man dock bortse från extrautrustning som anskaffades när bilen var ny.

Vidare bör bortses från extrautrust­ning som den anställde själv anskaffat och bekostat och som senare kan flyttas till annan bil, t.ex. bilstereo.

Det förekommer att extrautrustning på en äldre bil, som köpts begagnad, inte är specificerad med prisuppgifter. För att i dessa fall kunna beakta anskaffningskostnaden för extrautrustningen måste man inhämta uppgifter om dels vilken utrustning som ingick i nybilspriset, d.v.s. Skatteverkets listpris för bilmodellen det aktuella modellåret, dels anskaffningskostnaden för den extrautrustning som ska läggas till.

En annan möjlighet är att få uppgift om vad den aktuella bilen kostade som ny inklusive viss utrustning och därefter jämföra med listpriset. Mellanskillnaden kan i regel anses utgöra priset för extrautrustningen om inte någon prishöjning har skett på bilen i tiden mellan listningen (normalt i november året före beskattningsåret) och tidpunkten för det faktiska priset.

Bilmodell som är sex år eller äldre – sexårsbil

För en bilmodell som är sex år eller äldre (tillverkningsår 2016 och äldre vid beskattningsåret 2022), ska nybilspriset anses vara det högsta av följande två alternativ:

  • det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning
  • fyra prisbasbelopp (193 200 kr vid beskattningsåret 2022).

Något tillägg för extrautrustning ska alltså inte göras i de fall nybilspriset ska bestämmas till belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp.

Ett nybilspris beräknat till fyra prisbasbelopp bör kunna tillämpas även i det fall det för sexårsbil inte går att fastställa ett nybilspris på annat sätt (prop.1996/97:19 s. 62).

Exempel: sexårsbil

Bilen är av årsmodell 2016. Nybilspriset är 130 000 kr. Anskaffningskostnaden för extrautrustning är 15 000 kr. En jämförelse mellan det verkliga nybilspriset inklusive extrautrustning (145 000 kr) och ett nybilspris som motsvarar fyra prisbasbelopp visar att fyra prisbasbelopp (193 200 kr) är högst. Sistnämnda pris ska därför användas som nybilspris vid beräkningen och anskaffningskostnaden för extrautrustningen läggs inte till.

Miljöbil

Med miljöbil avses i detta sammanhang en bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Exempel på sådana drivmedel är etanol och olika gaser.

För miljöbilar tillämpas en nedsättning av förmånsvärdet.

Närmast jämförbara bil

Om miljöbilens nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för den jämförbara bilen (61 kap. 8 a § första stycket IL).

I förarbeten till äldre lagstiftning, prop. 1999/2000:6 s. 46 f., gjordes en beskrivning av hur ”jämförbar bil” kan fastställas under olika förutsättningar: ”Bilförmånsvärdet för miljöbilar bör i likhet med förmånsvärdet för bilar som deltar i test eller liknande jämkas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustningen eller tekniken.”

  • I första hand bör jämförelsen göras med bilar av samma märke och årsmodell. Detta kan vara relativt enkelt i de fall bilar drivs med andra drivmedel än bensin och diesel bygger på modifikationer av redan framtagna originalmodeller. Efterfrågan på bilar utrustade med miljöteknik har ökat kraftigt de senaste åren. Det innebär att fler och fler bilmodeller förses med miljöteknik och antalet bilmodeller som drivs med enbart bensin eller diesel minskar. Därmed blir det allt svårare att hitta jämförbara bilar för att bestämma vilket nybilspris som ska användas vid beräkning av förmånsvärde för miljöbilen. Det finns vidare bilföretag som enbart tillverkar bilar som drivs med el. Därmed finns det ingen konventionell bil av samma märke att göra en jämförelse med. Då bör jämförelse göras med nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller med ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen (Skatteverkets ställningstagande Bilförmån - rättade förmånsvärden för miljöbilar med tillverkningsår 2016, punkt 4 andra stycket).
  • Om det saknas en konventionell motsvarighet på bilmarknaden bör förmånsvärdet för den aktuella miljöbilen jämföras med förmånsvärdet för andra liknande miljöbilar som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil.

Vid jämförelsen ska, i de fall förmånsvärdet för miljöbilen innefattar kostnader för extrautrustning, motsvarande värde läggas till nybilspriset för den jämförbara bilen. Även andra justeringar kan göras med beloppsmässiga tillägg eller avdrag t.ex. beroende på beräknad merkostnad för miljötekniken.

Reglerna kan tillämpas även för miljökonverterade bilar, t.ex. en bensinbil som anpassats för drift med ett annat miljövänligare bränsle. Som jämförbar bil anses då den ursprungliga bilmodellen.

Skatteverket har i allmänna råd angett vilka bilar som vid nedsättning av förmånsvärdet bör anses som närmast jämförbara bil med miljöbilar tillverkade olika år:

Nytt: 2022-05-31

Skatteverket har i det allmänna rådet (SKV A 2022:10) kompletterat det allmänna rådet, SKV A 2021:39 avsnitt 2.3, med nya miljöbilar som tillkommit under våren 2022. Där anges vilka bilar som bör anses som närmast jämförbara bilar med miljöbilarna vid beräkning av förmånsvärdet.

Nytt: 2022-02-28

Skatteverket har i ställningstagande, Bilförmån – rättelser av nybilspriser och jämförbar bil, gjort rättelser som berör flera bilmärken:

Bilmärke BMW (tillverkningsår 2022)

Två modellvarianter av BMW skulle rätteligen ha varit med i föreskriften och allmänna rådet, jfr SKVFS 2021:29 och SKV A 2021:39.

Bilkod

Bilmodell

Nybilspris

22BM0219

iX xDrive40, miljöbil

865 000 kr

22BM0220

iX xDrive50, miljöbil

1 065 000 kr

Bilkod

Jämförbar bil

Justering

Nytt förmånsgrundande pris

22BM0219

22BM0219

-373 300 kr

491 700 kr

22BM0220

22BM0220

-464 400 kr

600 600 kr

Bilmärke Kia (tillverkningsår 2022)

För en modellvariant av Kia hade fel bilkod för jämförbar bil registrerats, 22KI0046 istället för 22KI0002. Det tidigare angivna förmånsgrundande priset var därmed 45 000 kr för högt, jfr SKV A 2021:39. Rättelsen innebär således ett sänkt förmånsvärde.

Bilkod

Jämförbar bil

Justering

Nytt förmånsgrundande pris

22KI0037

22KI0002

98 000 kr

344 900 kr

Bilmärke Volvo (tillverkningsår 2022)

För en modellvariant av Volvo hade fel bilkod för jämförbar bil registrerats, 22VO0187 istället för 22VO0189. Det tidigare angivna förmånsgrundande priset var därmed 11 000 kr för högt, jfr SKV A 2021:39. Rättelsen innebär således ett sänkt förmånsvärde.

Bilkod

Jämförbar bil

Justering

Nytt förmånsgrundande pris

22VO0189

22VO0189

-22 000 kr

397 000 kr

Skattverket har i ställningstagande, Bilförmån – nya miljöbilar våren 2017, gjort rättelse av närmast jämförbara för två miljöbilar av bilmärket Mercedes (tillverkningsår 2017).

Skatteverket har i ställningstagande, Bilförmån – nya miljöbilar våren 2019, avsnitt 4.3, gjort en rättelse för en miljöbil av bilmärket Volvo (tillverkningsår 2017).

Skatteverket har i ställningstagande, Bilförmån – rättelser av nybilspriser och jämförbar bil, gjort rättelser som berör bilmärkena Land Rover (tillverkningsår 2019 och 2020) , Polestar (tillverkningsår 2020) samt Skoda (tillverkningsår 2020).

Skatteverket har i ett ställningstagande, Bilförmån – rättelser av jämförbar bil för vissa miljöbilar, gjort rättelser som berör bilmärkena Hyundai och Mini med tillverkningsår 2021.

Skatteverket har i avsnitt 4.1 i ställningstagandet, Bilförmån – nya miljöbilar våren 2021, gjort rättelser som berör två modeller av märket Audi (tillverkningsår 2021).

Byte av bil

Om den anställda byter bil under en månad och bilarna har olika förmånsvärden bör värdet beräknas efter den bil som den anställda disponerats längst tid under månaden. När den anställda disponerar bilar med olika förmånsvärden lika länge, beräknas förmånsvärdet som ett genomsnitt av förmånsvärdena för dessa bilar.

Detta hindrar inte att en anställd för samma period kan beskattas för mer än en bilförmån. Detta kan till exempel bli aktuellt om den anställda fortlöpande har dispositionsrätt till bilar av skiftande karaktär, t.ex. en familjebil och en sportbil. Det kan även bli aktuellt om den anställda har dispositionsrätt till bilar som även används av t.ex. familjemedlemmar.

Ett genomsnittsvärde kan användas om den anställda under året bytt bil vid ett flertal tillfällen. Detta kan t.ex. förekomma för anställda vid bilhandelsföretag eller företag med bilpooler. Ett genomsnittsvärde bör kunna tillämpas vid minst tio bilbyten någorlunda jämnt fördelade under året (SKV A 2021:39, avsnitt 2.5).

Bilpool

Ett genomsnittsvärde kan användas för anställda vid företag med bilpool om underlaget för beräkningen uppfyller följande tre kriterier:

  • Underlaget avser varje arbetsplats där det finns en bilpool inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas).
  • Underlaget visar att samtliga bilar som ingår i bilpoolen faktiskt används för privata resor av anställda som deltar i bilpoolen.
  • Underlaget justeras så snart en förändring skett av de bilar som ingår bilpoolen.

Ovanstående gäller även för anställda i bilhandelsföretag. Bytena av bil bör vara fördelade under året, men detta hindrar inte att man kan köra samma bil flera gånger under året och att varje byte räknas.

Tjänstekörningen är minst 3 000 mil

För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 procent av det värde som annars skulle följa av de ovan nämnda reglerna (61 kap. 9 § IL).

Arbetsgivaren kan tillämpa reduceringen löpande under beskattningsåret så länge miltalet kan antas bli uppfyllt under året av den anställda i den aktuella anställningen.

Om 3 000 mil i tjänsten inte uppnås under året, exempelvis om den anställde slutar under året utan att körsträckan uppnåtts, ska arbetsgivaren ompröva redovisningen av förmånsvärdet i arbetsgivardeklarationerna. Arbetsgivaren ska redovisa ett fullt förmånsvärde som underlag för arbetsgivaravgifter samt rätta tidigare lämnade individuppgifter för året.

Arbetsgivaren kan vid beräkning av miltalet inte räkna in den anställdas eventuella tjänstekörning med andra bilar eller för andra arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte har gjort någon reducering, men den anställda uppfyller villkoren, kan den anställda göra reduktionen i inkomstdeklarationen.

Den anställda får i förekommande fall summera tjänstekörning med förmånsbilar i olika anställningar under kalenderåret och därmed kunna få reduktion av bilförmånsvärdet vid omfattande tjänstekörning i sin inkomstdeklaration (Skatteverkets ställningstagande Bilförmån vid omfattande tjänstekörning).

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2012 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2013 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2014 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2015 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2016 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2017 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2018 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2019 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2020 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2021 [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2022 [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2021:39) om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2022. [1]

Föreskrifter

  • Riksskatteverkets föreskrifter om värdering av förmån av fri och delvis fri bil av årsmodell 1992-2001 att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2002 och fr.o.m. 2003 års taxering; [1]
  • Riksskatteverkets föreskrifter om värdering av förmån av fri och delvis fri bil med tillverkningsår 2002 att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2003 och fr.o.m. 2004 års taxering; [1]
  • Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter (RSFS 2002:32) om värdering av förmån av fri och delvis fri bil med tillverkningsår 2003 att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2003 och fr.o.m. 2004 års taxering; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2022 vid värdering av bilförmån; [1] [2] [3]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2003:39) om värdering av förmån av fri och delvis fri bil med tillverkningsår 2004 att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2004 samt fr.o.m. 2005 års taxering [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2004:38) om värdering av förmån av fri och delvis fri bil med tillverkningsår 2005 att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2005 samt fr.o.m. 2006 års taxering; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2007:23) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2008 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2008 samt fr.o.m. 2009 års taxering; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2008:21) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2009 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2009 samt fr.o.m. 2010 års taxering; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2009:33) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2010 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2010 samt fr.o.m. 2011 års taxering; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2010:24) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2011 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2011 samt fr.o.m. 2012 års taxering; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2011:23) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2012 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2012; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2012:23) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2013 vid värdering av bilförmån; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2013:15) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2014 vid värdering av bilförmån [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:19) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2015 vid värdering av bilförmån [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2015:15) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2016 vid värdering av bilförmån; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2016:22) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2017 vid värdering av bilförmån; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2017:23) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2018 vid värdering av bilförmån; [1] [2]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2018:27) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2019 vid värdering av bilförmån [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2019:21) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2020 vid värdering av bilförmån; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2020:23) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2021 vid värdering av bilförmån; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2021:29) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2022 vid värdering av bilförmån; [1] [2]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2005:28) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2006 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2006 samt fr.o.m. 2007 års taxering [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2006:30) om nybilspriser för bilar med tillverkningsår 2007 vid värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2007 samt fr.o.m. 2008 års taxering [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1986/87:46 om beskattning av förmån av fri bil [1] [2]
  • Proposition 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån, m.m. [1] [2]
  • Proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. [1] [2]
  • Proposition 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Bilförmån vid omfattande tjänstekörning [1]
  • Bilförmån – korrigering av bilkoder för 2018 [1]
  • Bilförmån – nya miljöbilar våren 2017 [1]
  • Bilförmån – nya miljöbilar våren 2019 [1]
  • Bilförmån – nya miljöbilar våren 2021 [1]
  • Bilförmån – rättade förmånsvärden för miljöbilar med tillverkningsår 2016 [1]
  • Bilförmån – rättelser av jämförbar bil för vissa miljöbilar [1]
  • Bilförmån – rättelser av nybilspriser och jämförbar bil [1] [2]
  • Bilförmån – rättelser av nybilspriser och jämförbar bil [1]
  • Förmån av laddstation vid bostaden för förmånsbil [1]

Övrigt

  • Prisbasbelopp på Statistiska centralbyrån [1]
  • SFS 2017:1212 [1]